Exempel på SU: ÄO Individuppföljning av fallavvikelser i särskilt boende synliggjorde behov av individanpassade åtgärder.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arvidsjaur Kommun Britta Susann.
Advertisements

Vad göra när en vårdtagare faller?
Att följa processer och resultat i Senior alert
Ljungby grupp 1 - Jenny Granrot – sjuksköterska Ljungby kommun
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Förbättrad livskvalitet och arbetssituation på Resmilans Servicehus
en intervjuundersökning
Att analysera samhällsfrågor
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
Bättre liv för våra äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
Medicinskt ansvarig sjuksköterska MAS
Teambaserat arbetssätt för
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Bättre livskvalitet tack vare en hälsogenomgång
Distriktssköterska Annelie Bobeck-Axling
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Referensgrupp Senior alert Dagordning  Förtydligande av mål och prestationskrav 2013, utdataportalen  Utbildning munhälsa och riskbedömning.
Bli bäst på Senior Alert Senior Alert Målet med timmen  När denna utbildningstimme är över så ska ni alla förstå tanken med Senior Alert.  Ni ska veta.
Medicinsk Vårdplan.
Team Fyren Luleå kommun
Fallförebyggande arbete
Munhälsan HSL eller SoL Enligt socialstyrelsens undersökning har 40% av personkretsen inte erbjudits någon munhälsobedömning Ungefär 11% tackar nej Stora.
Bedömning blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert
Guide till Punktprevalensmätning Trycksår och Fall
Ortopedavd 6 Karlskoga lasarett Vårt arbetssätt
ELEVER I SKOLAN = ELIS
| Bedömning blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert Sverige januari – juli 2014.
| Blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert Sverige januari – september 2014 (data uttagen )
Bedömning blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert
Palliativ vård och samordning
Hearing om vård och omsorg om äldre. Utvecklingsområden gällande omsorg om äldre ur ett MAS perspektiv.
Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Linda Macke Processledare Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland.
LINNEA 10 SENIOR ALERT NUTRITION MEDVERKANDE: ELSA BENGTSSON, ELLINOR GLANSBERG, GUNILLA FREBORN, SABINA WARD, SARA LIDÉN TINGSRYD KOMMUN.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Patientförening för.
Senior Alert. Senior Alert i korta drag Nationellt kvalitetsregister Förebygga ohälsa inom munhälsa, nutrition, fall och trycksår Ett arbetssätt Ett teamverktyg.
”Vår Linnéa utan vårdskador”. Vi som har arbetat med Linnéas vårdskadeprevention Liselott Svanberg sjuksköterska avd 17 Linnda Eriksson sjuksköterska.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Exempel på dokumentation
Lex Maria.
Bakgrund Nationella rapporter visar att personer med funktionsnedsättning inte har tillgång till en tillgänglig primärvård anpassad utifrån sina behov.
Trygg hemma Gällivare Chefsträff 5 oktober 2015
Exempel på dokumentation
Föreningen kognitivt stöd
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Blåsdysfunktion enligt Nikola i Senior alert
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Uppdrag Ta fram länsgemensam rutin för avvikelsehantering
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Riskbedömning blåsdysfunktion (Inkontinens)
Vilka tankar väcker filmen hos dig?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Avvikelser i samverkan
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Verksamhetsplan 2018 Sektor ÄO/HS LSG
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Presentationens avskrift:

Exempel på SU: ÄO Individuppföljning av fallavvikelser i särskilt boende synliggjorde behov av individanpassade åtgärder

Bakgrund Uppföljningen gjordes på ett särskilt boende för äldre med 21 platser Den genomfördes av ett tvärprofessionellt team bestående av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), enhetschef och verksamhetsutvecklare

Vad ville verksamheten ta reda på? Varför sker fallen? Planeras rätt åtgärder?

Vilken information samlades in? Datum, klockslag och plats för fall Yttre omständigheter Hälsohistoria Konsekvenser Larmat Hjälpmedel Planerad och utförd åtgärd Övriga anteckningar/noteringar

Hur samlades informationen in? Från avvikelserapporter hämtades information om antal fall, vem som fallit och annan specifik information om varje fall Senior Alert användes för information om planerade åtgärder Enskildas journaler i kommunens verksamhetssystem användes för uppföljning av planerade åtgärder

Vilken kunskap blev resultatet av uppföljningen? Nio personer som tillsammans föll 59 gånger. En person föll 28 gånger. Merparten av fallen skedde i enskildas lägenheter Få skador till följd av fallen. Inga frakturer, men några sårskador och blessyrer Samtliga individer som fallit var multisjuka och hade hög förekomst av kognitiv svikt Samtliga hade föreskrivna hjälpmedel som inte användes vid fallen Få hade planerade fallförebyggande åtgärder och dessa mötte ibland inte det individuella behoven Det gick inte att följa upp om planerade förebyggande åtgärder hade utförts PYC-utbildning IHF-utbildning KIBB-utbildning FFT-utbildning

Vilka förändringar gjordes till följd av ny kunskap? Förändring i blanketten för avvikelserapportering till ”vårdtagarens redogörelse av fallet” för att bättre försöka ta reda på vad som hänt genom att också fråga vårdtagaren Viktigt att individanpassa fallförebyggande åtgärder utifrån de olika behoven. Upplever att det saknas åtgärder i Senior Alert för personer med psykisk sjukdom – t.ex. läkemedelsjustering vid tecken på skov. Fokus på fall vid läkemedelsgenomgångar, p.g.a. yrsel, lågt blodtryck etc.

Framgångsfaktorer i uppföljningsarbetet Tvärprofessionell samverkan mellan olika yrkeskategorier för uppföljning, analys och reflektion utvecklar både vården för den enskilde och verksamheternas arbetssätt Individbaserad uppföljning nödvändig för att få kunskap om rätt förebyggande åtgärder för varje individ utifrån deras behov