Göteborg - en del av finskt förvaltningsområde sedan 2011 2019-07-31 Göteborg - en del av finskt förvaltningsområde sedan 2011 Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Specialiststaben Rev. 2013-03-18 31 juli 2019

Innehåll Bakgrund Om språklagen och minoritetslagen i Sverige Om finskt förvaltningsområde i Göteborg Stadsledningskontorets roll Stadsdelarnas roll Händer våren-sommaren 2013 31 juli 2019

Vad är nationella minoriteter? Nationell minoritet kallas de etniska minoriteter som har en långvarig språk- och kulturgemenskap innanför den nationella gemenskapen, vanligen längre än hundra år eller fyra generationer. 31 juli 2019

Nationella minoriteter i Sverige Samer ca 20 000 – 35 000, olika varieteter, territoriellt, urfolk Sverigefinnar ca 450 000 – 700 000, finska, territoriellt, många i Stockholm/Mälardalen, Göteborg, Norrbotten Tornedalingar ca 50 000, meänkieli, territoriellt, Norrbotten Romer ca 50 000 – 100 000, varieteter av romani chib, icke-territoriellt Judar ca 20 000 – 25 000, jiddisch, icke-territoriellt 31 juli 2019

Hur många sverigefinnar? Enligt Sisuradio i Helsingin sanomat 2013-02-23: 712 000 personer som själva är födda i Finland, har en förälder eller mor-/farförälder som är född i Finland (SCB) 7,4 % av Sveriges befolkning 164 000 födda i Finland, antalet minskar Men: andra generationens sverigefinnar +1 400 och tredje generationens +47 000 under 2012. 31 juli 2019

Begreppsdefinitioner Sverigefinländare är alla som har rötter i Finland och identifierar sig med definitionen. T.ex. personer med finskt, svenskt eller annat modersmål och numera bosatta i Sverige, t.ex. en somalier från Helsingfors som jobbar som ingenjör på Volvo i Göteborg, Mark Levengood, finska romer etc. Sverigefinnar är personer med finska rötter och finskt modersmål bosatta i Sverige. I Göteborg är vi 28 500. T.ex. Markoolio eller somaliern på Volvo om personen har finska som modersmål. Finlandssvenskar är personer med svenskt modersmål bosatta i Finland. T.ex. Mark Levengood och Stina Ekblad. 31 juli 2019

Bakgrund: Sveriges minoritetspolitik 2019-07-31 Bakgrund: Sveriges minoritetspolitik Upprepad kritik från Europarådet för att minoritetspolitiken fått så ringa genomslag inom kommunerna. Ratificering av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter 2000 Från erkännande till egenmakt. Regeringens strategi för de nationella minorieterna (prop. 2008/09:158) Syfte: att ge skydd till de nationella minoriteterna stärka deras möjligheter till inflytande stödja de historiska minoritetsspråken Från erkännande till egenmakt= innehåller allmänna bestämmelser om förvaltningsområdena + rättigheterna. 31 juli 2019

2019-07-31 Bakgrund Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009: 724), 1 jan 2010 Förtydligar samhällets ansvar i hela landet Förstärkt skydd i så kallade förvaltningsområden vilka består av kommuner. Tre territoriella förvaltningsområden: Finska Samiska Meänkieli dvs. tornedalsfinska 31 juli 2019

2019-07-31 Bakgrund Kommunstyrelsens beslut 2010 att Göteborg ska ansluta sig frivilligt till finskt förvaltningsområde Beslut från regeringen: 1 februari 2011 Uppdrag från Kommunstyrelsen: Stadsledningskontoret ska leda och samordna kommunens anpassning 31 juli 2019

Varför lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk? 2019-07-31 Varför lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk? “Ett senkommet erkännande av vårt lands historiska nationella minoriteter och deras språk, men också av vårt gemensamma kulturarv” “Ett erkännande av grupper som både osynliggjorts och förtryckts länge” Sverige och Finland var samma rike över 600 år till 1809. T.ex. den första finskspråkiga församlingen grundades i Stockholm 1533. Förut gjorde kungen ingen skillnad mellan vad det var för språk betjänare talade. Finskan användes inom kyrkan och skolan. Efter att Finland blev en del av det ryska storfurstendömet svep nationalismens våg över Sverige. Före detta stormakt ville poängtera svenskhet. Man förbjöd att använda finska. Språket fick låg status och föräldrarna slutade prata det till sina barn som blev i stort försvenskade. 31 juli 2019

Exempel: Finland 16 Svenska Österbotten 15 Södra Österbotten 2019-07-31 Exempel: Finland 16 Svenska Österbotten 15 Södra Österbotten 17 Mellersta Österbotten 18 Norra Österbotten Tidigare pratade alla sitt språk. Efter 1809 nationalistiska tankar: en nation, ett språk, en religion. De nationella minoriteter är utvalda för att de har funnits i Sverige så länge, t.ex. finsktalande befolkning har funnits i Sverige från 1200-talet. Redan på 1500-talet grundades det finsk församling i Stockholm. Skogsfinnar till Värmlands finnskogar på 1600-talet. 1809-1917 en del av det ryska storfurstendömet. Finland är officiellt tvåspråkigt enligt grundlag. Finlands nationella minoriteter är språkminoriteter: finlandssvenskar (300 000), samer (6 000), romer (7 000) och teckenspråkstalare (5 000). (Andra minoriteter: judar 1 500, tatarer 1 000, gammal rysk minoriteter 5 000). 31 juli 2019

Språklagen - Minoritetslagen 8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken 14 § Den som tillhör en nationell minoritet ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2009:724 3 § Förvaltningsmyndigheter ska informera minoriteten om deras rättigheter 4 § Det allmänna ska, utöver 8 § i Språklag, främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt. 5 § Förvaltningsmyndigheter ska ge minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt det är möjligt samråda med representanter för minoriteterna i sådana frågor 31 juli 2019

Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk 2009:724 (forts) 8 § […] rätt att använda finska […] vid muntlig och skriftlig kontakt med en förvaltningsmyndighet inom förvaltningsområdet. Rätt att få muntligt svar på samma språk som den enskilde använt i sin kontakt med förv.myndigheter. Myndigheten ska även sträva efter att bemöta de enskilda på dessa språk (information, rådgivning, blanketter etc.) 11 § Förv.myndigheter ska verka för att det finns personal med kunskaper i finska […] där detta behövs i enskildas kontakter med myndigheten 12 § Förv.myndigheter får bestämma särskilda tider och särskild plats för att ta emot besök av enskilda som talar finska […], samt ha särskilda telefontider 31 juli 2019

Vad innebär det här i Göteborg? 4 saker: 2019-07-31 Vad innebär det här i Göteborg? 4 saker: 1. I barnomsorg Förskoleverksamhet helt eller delvis på finska om vårdnadshavaren önskar det. Oavsett hemspråk. Barns utveckling av kulturell identitet och användning av finska ska främjas särskilt – prioriterat. 2. I äldreomsorg Hela eller delar av service och omvårdnad av finskspråkig personal. När det gäller förskola spelar det ingen roll vilket språk man använder hemma. Om föräldrarna vill att deras barn lär sig finska i förskola ska kommunen erbjuda denna möjlighet. I många familjer har föräldrarna förlorat finskan men de vill ändå att deras barn lär sig finska för att de ska kunna kommunicera med sina föräldrar. I grundskolan krävs förkunskaper i språket men i vissa kommuner (bl.a. Borås) har man tagit bort detta krav. 31 juli 2019

Vad innebär det här i Göteborg? 4 saker: 2019-07-31 Vad innebär det här i Göteborg? 4 saker: 3. Kultur Främja sverigefinnars möjligheter att behålla och utveckla sin kultur – vikten av ungdomsverksamhet 4. Kontakt Rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunala myndigheter Rätten att få använda det egna modersmålet är inte beroende av den enskilde individens kunskapsnivå i det svenska språket eller medborgarskap och gäller även finska föreningar, organisationer och bolag. 31 juli 2019

stadsdelsförvaltningar och -nämnder GÄLLER stadsdelsförvaltningar och -nämnder fackförvaltningar t.ex. Social resursförvaltningen, Idrotts- och föreningsförvaltningen, Kulturförvaltningen kommunala bolag t.ex. Liseberg, Västtrafik, Göteborgs stadsteater… 31 juli 2019

Källa: minoritet.se 31 juli 2019

Källa: minoritet.se 31 juli 2019

Vad är Stadsledningskontorets roll? Samordna stadens anpassning till finskt förvaltningsområde, ta fram handlingsplan och samrådsdirektiv, till KS våren 2013 Informera minoriteten om deras rättigheter Stadens finska hemsida www.goteborg.se/suomeksi Jag är sverigefinne -informationstidning Samråd med Sverigefinska delegationen ca var 6 vecka Bilda nya referensgrupper inom 3 områden: Skola-språk Äldreomsorg Kultur Informera förvaltningsmyndigheter om deras skyldigheter Agera som strategiskt stöd till förvaltningsmyndigheter i stadens anpassning till finskt förvaltningsområde, t.ex. kartläggningar Bevilja ekonomiskt stöd från statsbidraget 31 juli 2019

Statsbidrag för merkostnader 2019-07-31 Statsbidrag för merkostnader 2,64 miljoner kronor 2013 Används efter samråd med minoriteten Länsstyrelsen i Stockholm följer upp Staden får ekonomiskt stöd för anpassning till finskt förvaltningsområde. Länsstyrelsen i Stockholms län har fått uppdraget att följa upp arbetet i de kommuner som tillhör finskt förvaltningsområde (41 kommuner i dag). Kommunen redovisar årligen hur vi har använt pengarna. 31 juli 2019

Statsbidrag för merkostnader 2019-07-31 Statsbidrag för merkostnader Ex Pedagogiskt material och inköp, t.ex. bibliotek, förskola Synliggörande av sverigefinnars existens och språk, t.ex. kulturprojekt Kartläggning och handlingsplan Utbildningsinsatser t.ex. gratis språkkurser 27-28/5, 2 dagars utbildning för finskspråkiga pedagoger 29/5, 1 dags utbildning för finsktalande kommunanställda 30-31/5, 2 dagars utbildning för finsktalande äldreomsorgspersonal Stadens interna kostnader t.ex. informationsinsatser och översättningar Organisationsöversyn och förändringar Statsbidrag får inte gå till sådant som man redan tidigare är skyldig att göra. Kommunen har sedan tidigare fått åtaganden, t.ex. att erbjuda förskola. Därmed kan vi inte t.ex. börja bygga nya finskspråkiga förskolor med dessa pengar. Innan medlen används, ska en samråd med sverigefinnar, och kartläggning av de behov som finns, genomföras. 31 juli 2019

Vad är stadsdelarnas roll? 1.Informera i stadsdelen om finskt förvaltningsområde 2. Kartläggning av finskkunnig service/personal i varje stadsdel inom förvaltning, förskola/skola, äldreomsorg 3. Kartläggning av behov av finsk äldreomsorg 31 juli 2019

1. Informera inom stadsdelen om finskt förvaltningsområde Länsstyrelsen i Stockholm, Kommunstyrelsen i Göteborg och Sverigefinska delegationen i Göteborg följer upp Staden har samråd med minoriteten där utvecklingen diskuteras. Handlingsplan till Kommunstyrelsen under våren 2013. Genomförande Kontaktpersoner utsedda av stadsdelen (se nästa sida) / Utvecklingsledare / Övrig personal i stadsdelen informerar under 2013 Kontakta SLK vid behov 31 juli 2019

Kontaktpersoner våren 2013 SDF Namn på kontaktperson Angered Johan Pheiffer, Catrine Källström Askim-Frölunda-Högsbo Ingemar Stubelius Centrum Malin Albrektsson Lundby Sara Thornadtsson Chavarria, Maj-Britt Karhu Majorna Sandra Moberg, Ilona Stern Norra Hisingen Pia Forsström, Marita Kron Västra Göteborg Katarina Woolley Västra Hisingen Elsie Averlid Örgryte-Härlanda Elenor Nilsson Östra Göteborg Birgitta Larson 31 juli 2019

2019-07-31 2. Kartläggning av finskkunnig service/personal i varje stadsdel inom förvaltning, förskola/skola, äldreomsorg Frågor: A. Vilken service ger vi i dagsläget på finska på förvaltningen? B. Var finns mer behov av finskspråkig service hos oss? C. Finskkunniga medarbetare inom områden förskola/skola och äldreomsorg? → Kartläggningen är en del av handlingsplanen 2013 → Informera tjänstemannen som arbetar med finskt förvaltningsområde (SLK) som sammanställer svaren och informerar alla berörda → Kartläggningen underlättar hantering av minoritetens ärenden och eventuella omorganisationer i stadsdelarna Genomförande SLK skickar förfrågan till förvaltningsbrevlådorna, till utvecklingsledarna och till kontaktpersonerna. Genomförs under april-maj 2013. Örgryte-Härlanda. 80 namn på listan från olika stadsdelar. 31 juli 2019

3. Kartläggning av behov av finsk äldreomsorg Bakgrund En lista från en sverigefinsk pensionärsförening skickas till SLK med 100 namn på 70+pensiönärer som önskar finsk äldreomsorg i Göteborgs olika stadsdelar. De flesta av Göteborgs nästan 40 sverigefinska föreningar är pensionärsföreningar… Behov av finsk äldreomsorg finns och kommer att öka! Genomförande Lämpligt förfarande diskuteras med sektorscheferna inom äldreomsorg på möte den 12 april. Genomförs april-juni 2013. 31 juli 2019

Frågor att svara på ÄLDREOMSORG 1 Hur har ni i er stadsdel informerat samtliga berörda om rätten till helt eller delvis finsk äldreomsorg? 2 Har stadsdelen inventerat behovet av finsk äldreomsorg och hur har denna inventering i så fall gjorts? 3 Hur många äldre får äldreomsorg på finska? Helt eller delvis? 5 Kan ni tillgodose/har ni kunnat tillgodose detta behov och i så fall hur? 31 juli 2019

Förskolan kartlagd hösten 2012 Förskolekartläggning gjord 2012 I anmälningsblanketten till förskolan finns nu en fråga om föräldern önskar finsk förskola 31 juli 2019

31 juli 2019

31 juli 2019

Efter kartläggningen SLK informerar inom staden: Kontaktcentret, SDF, SLK, Kommunstyrelsen (handlingsplan) minoriteten: i informationstidningen, i samrådsgruppen, i referensgrupperna 31 juli 2019

Vad vet vi om vårt finska förvaltningsområde? 31 juli 2019

Februari 2013 ”Vi är en finsk förening i Göteborg och har fått 10 000kr beviljade av Kulturförvaltningen för körsångskonsert 2012. Kan vi skriva redovisningsrapporten till Kulturförvaltningen på finska?” 31 juli 2019

2019-07-31 Svar: Ja Minoritetslagens § 8 och författningskommentarer som hör till denna paragraf: ”Enskilda har rätt att använda finska, meänkieli resp. samiska vid sina muntliga och skriftliga kontakter med en förvaltningsmyndighet. […] Om den enskilde använder finska, meänkieli eller samiska […] är myndigheten skyldig att ge muntligt svar på samma språk. […] dessutom rätt att på begäran få en skriftlig översättning av beslut och beslutsmotivering i ärendet på finska, meänkieli resp. samiska. Lag (2009: 724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk Begreppet enskild omfattar inte bara fysiska personer utan även t.ex. företag, föreningar och organisationer. Alltså innebär det att föreningen har rätt att lämna underlag på finska i ett ärende. T.ex. Länsstyrelsen i Stockholm får årligen in underlag på finska från finska riksförbunden i samband med att de söker organisationsbidrag. Dessa översätts av en anställd som är finsktalande alternativt skickas på översättning. 31 juli 2019

Kontakt Planeringsledare Antti Yliselä Mänskliga rättigheter och nationella minoriteter Specialiststaben antti.ylisela@stadshuset.goteborg.se 031-368 00 88 www.goteborg.se/suomeksi 31 juli 2019