Utvärdering av samordningsförbundens verksamhet, del 1 och del 2. Ann-Christin Jans Fredrik Johansson Tormod 20190509

Uppdrag angående utvärdering av samordningsförbundens verksamhet ________________________ Regeringsuppdrag: Den 22 juni 2017 beslutade regeringen att ge ISF i uppdrag att utvärdera samordningsförbundens verksamhet. Uppdraget följer i allt väsentligt den utvärderingsplan som ISF lämnade in till regeringen den 28 april och den 14 november 2017. Planering har skett i samråd med Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartement samt med Nationella rådet.

Utvärderingen/uppdraget består av tre fristående delar ____________________________   Samordningsförbundens organisering och verksamhet (Slutredovisades 15 februari 2019) Utvärdering av effekter av samordnings-förbundens verksamhet på kommunnivå (Slutredovisades 15 mars 2019) Utvärdering av effekter av samordnings-förbundens insatser på individnivå (Slutredovisningar: 1 december 2020 och 2021)

Samordningsförbundens organisering och verksamhet. Ann-Christin Jans

Hur har granskningen genomförts? ________________________________ Lagar, förarbeten, instruktioner och regleringsbrev Förbundens egna dokument: ÅR för 2016, 2017, Förbundsordningar 2016, Verksamhetsberättelser 2016: - styrelsens sammansättning, beslutsförhet, kansli, i vilken egenskap styrelseledamöterna undertecknar ÅR - målgrupper, verksamhet Webbenkät: förbundschefer och styrelseledamöter våren 2018, frågor om SOF:s organisering och verksamhet Intervjuer ht 2018: förbundschefer, Nationella rådet, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, SKL, Socialstyrelsen o NNS Fortlöpande samtal: förbundschefer, personal, medarbetare från medlemmarna i de förbund som tillfrågats om medverkan i del 3 av utvärderingen. Registerdata: Försörjningsmåttet (helårsekvivalenter), Befolkningsstatistik, Utbildningsregistret, SUS-data mm.

År 2018 fanns det samordningsförbund i nästan hela landet _______________________________________

Andel med offentlig försörjning ____________________________

Webbenkäten våren 2018 ____________________________ Merparten av de tillfrågade (6 på en skala från 1 till 7) anser att förbunden gör stor nytta och att de finansierar verksamhet som annars inte skulle bli av Merparten (över 80%) anser att förbunden använder sina resurser på rätt sätt. En majoritet anser att förbunden borde tilldelas mer medel. Kommuner och landsting i större utsträckning än de statliga myndigheterna. Majoriteten positiv till den nya fördelningsmodellen. Relativt samstämmig bild, kommuner och landsting mer positiva

Granskningen visar __________________________ Antalet individer som får stöd och hjälp av insatser som finansieras av förbunden är betydligt färre än de som bedöms vara i behov av samordnad rehabilitering År 2017 fick ca 28 500 individer (enl. SUS) stöd och hjälp av insatser som finansierades av förbunden I förarbetena till finsamlagen uppskattades behovet till 5% av befolkning ~ 280 000 individer, SKL bedömde behovet år 2016 till ~ 500 000 individer

Granskningen visar forts … __________________________ Samverkan är skört och kräver engagemang och medverkan av samtliga parter. Förbunden växer och blir allt större. Balansen mellan parterna är viktig. Kan vara svårt att få medlemmarna i ett förbund att ta över insatser när/om förbundets finansiering upphör. Det gäller framförallt insatser som befinner sig i gränslandet mellan parternas ordinarie uppdrag.

Gör samordningsförbunden någon skillnad? Fredrik Tormod Johansson

Frågeställning Leder samordningsförbundens finansiering av insatser till skillnader i de studerade utfallen mellan olika kommuner beroende på om kommunerna organiserat sig i samordningsförbund?

Utfallen vi studerar är: andelen med Ekonomiskt bistånd Unga som varken arbetar eller studerar Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukpenning Arbetslösa som lämnar Arbetsförmedlingen för arbete Studier

Året då kommuner gick med i ett samordningsförbund, åren 2005–2016

Kommuner som är med i ett samordningsförbund (rödmarkerade)

Vad finner vi? Vår huvudsakliga slutsats är att samordningsförbundens finansiering av insatser gör skillnad. Bland annat hittar vi följande effekter: Andelen personer med sjukpenning minskar Andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning ökar Andelen män som lämnar Arbetsförmedlingen för arbete ökar