Juni Basala hygienrutiner.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vårdhandboken säkerställer god och säker vård på lika villkor
Advertisements

Direktiv 2010/32/EU EU-direktiv om förebyggande av stick-och skärskador inom hälso-och sjukvården Ramavtal som ingåtts av arbetsmarknadens parter. Nationellt.
GMP-rutiner för Transfusionsmedicin i Skåne Fokus Hygien och Rengöring
Hur begränsar vi smittspridning?
Tipspromenad Vårdhygien
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Patientsäkerhetscentrum och Vårdhygien
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Kateterisering av urinblåsa
Vårdrelaterade infektioner
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
Undvik stick- och skärskador hos personal inom Folktandvården!!
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Vårdhygienisk standard i kommunerna
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Totalsammanställning LSV NSV FTV (94%) 217 (86%)
Hur begränsar vi smittspridning?
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Observationer – Vad är korrekt?
Basala hygienrutiner och klädregler
KAD på rätt indikation under rätt tid - att tänka på - hur göra
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Hälso- och sjukvårdslagen
SKL Sveriges kommuner och landsting
Rätt klädd på jobbet Klädkampanj 2006
ÄLDREBOENDET LUGNET I ÖRBY MARKS KOMMUN
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Dom nya testerna Förkläde i patientarbete
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Förebygg smittspridning med basala hygienrutiner vid såromläggning
Tillhandahåller utföraren arbetskläder och/eller skyddskläder till personalen? Ja 95 Nej 4.
Basala hygienrutiner och klädregler. Skaraborgs Sjukhus Ökad smittspridningsrisk Mottagliga individer Hög antibiotikabelastning Sjukhus Mycket människor.
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
Förebyggande rutiner – Blodburen smitta Vårdhygien Västra Götaland.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Handhygienens betydelse
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 17 mars 2017 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Förslag på vårdhygieniska frågor till diskussionsunderlag
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basal hygien – varför gör dom inte som vi säger!
Vårdrelaterade infektioner
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Basala hygienrutiner och klädregler
Förebyggande arbete för att minska risken för smittspridning
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Undervisningsmaterial inför delegering Allmän del Reviderat den 23 mars 2018 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan.
Öka er kunskap kring smittspridning vid livsmedelshantering
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Esther vill inte bli sjuk…..
Basala hygienrutiner och klädregler
Januari Influensa.
Juni Basala hygienrutiner.
Verktygslåda för implementering av basala hygienregler och klädregler
November Basala hygienrutiner.
Hygienobservatörsträffar våren 2018
Mikrobiologisk screening
Juni Basala hygienrutiner.
UTBILDNING - MÄTNING BHK
Clostridium Difficile
Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso- och sjukvård
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Juni Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner bryter smittvägar Viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning inom vård och omsorg Gäller all personal i patientnära vård- och omsorgsarbete Säkerhet för både patienter och personal Stödtext: Vad syftar föreskrifterna till? Föreskrifterna om basal hygien i vård och omsorg syftar till att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. I vilka situationer gäller föreskrifterna? Basala hygienrutiner och klädregler skall tillämpas vid all undersökning, behandling, vård, omsorg eller annan fysisk direktkontakt med patienter för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner. Syftet är att förebygga överföring av direkt och indirekt kontaktsmitta, samt att motverka att patientens egna mikroorganismer överförs från en plats på kroppen till en annan.

Såhär når du riktlinjerna på vår hemsida: https://vardgivare.regionhalland.se/behandlingsstod/vardhygien/

Stödtext: Region Hallands dokument ”Basala hygienrutiner för kommunal vård och omsorg” är anpassad efter Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien i vård och omsorg, SOSFS 2015:10.

Vad ingår i basala hygienrutiner? Kortärmad arbetsdräkt Uppsatt hår/skägg Inga smycken/klocka nedanför armbågen Handhygien Om situationen kräver: Handskar Skyddskläder Stödtext: Basal hygien omfattar handhygien och användning av arbetskläder, skyddshandskar och skyddskläder – det vill säga åtgärder som ska tillämpas i den direkta vården och omsorgen för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Syftet är att förebygga direkt och indirekt kontaktsmitta. Även personal kan drabbas av vårdrelaterade infektioner genom arbetet, vilket kan förebyggas enligt reglerna i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. De gäller all personal som kan utsättas för smittrisk i sitt arbete, bland annat de som utför städning inom vård- och omsorg och de som tar hand om tvätt och avfall därifrån.

Arbetskläder Arbetsklädernas ärmar ska vara så korta att de slutar ovanför armbågen. Undertröja får användas men även denna ska ha kort ärm De ska bytas dagligen, eller oftare vid behov Tillhandhålls av arbetsgivaren och används endast på arbetsplatsen Stödtext: Arbetskläder i vård och omsorg ska ha korta ärmar. De ska bytas minst dagligen och skall tvättas vid centralt tvätteri så att de blir rena och fria från smittämnen. I vissa situationer kan också plastförkläden eller andra skyddskläder behövas. Socialstyrelsens föreskrifter reglerar hur arbetskläder ska användas för att förebygga uppkomst av infektioner och smittspridning. Långärmade plagg förhindrar möjligheten till korrekt handhygien. Därför ska arbetskläderna vara kortärmade. Textila material förorenas snabbt och långa ärmar medför stor risk för att dessa förorenas i samband med vård- eller omsorgsmoment. Långa ärmar som kavlas upp kan glida ner. Det är därför inte tillåtet att bära ett långärmat plagg med uppkavlade ärmar under arbetskläderna. Arbetskläderna inom all hälso- och sjukvård i Region Halland ska tillhandahållas av arbetsgivaren och får bara bäras i arbetet. Om arbetet bedrivs på flera platser, får de dock även bäras vid färd mellan dessa. Det är inte tillåtet att tvätta arbetskläder på enheten eller hemma. Läkarrock eller kofta samt värmeväst/jacka ska inte användas i patientnära vårdarbete. Privata kläder får inte användas. Undantag är underkläder, strumpor och kortärmad undertröja.

Långt hår/huvudduk Långt hår ska fästas upp Skägg ska inte riskera att hänga ner på patienten Huvudduk och ska vara instoppad under arbetsdräkten. Egen huvudduk får användas om den tvättas dagligen Stödtext: Håret ska vara kort, eller uppsatt om det är längre än axellångt och riskerar att hänga ner. Långt skägg skall vara uppfäst. Ev huvudduk stoppas innanför blusen så att den inte hänger ner.

Smycken i patientnära arbete Stödtext: Ringar, armband, armbandsur, lösnaglar, konstgjorda naglar, nagellack, bandage, stödskenor eller motsvarande ska inte användas vid vård- eller omsorgsarbete. Ringar, armband eller armbandsur får inte användas i vård och omsorg!

Ortos eller liknande förband Eksem och/eller sår Personer med eksem eller sår på händer ska inte delta i det direkta vård- och omsorgsarbetet då detta förhindrar korrekt handdesinfektion Ortos eller liknande förband Får inte bäras i vårdnära arbete då de inte tillåter korrekt handdesinfektion Stödtext: Personer med eksem, sår eller någon form av förband på händer får inte delta i den direkta patientvården då detta förhindrar korrekt handdesinfektion. Personal med eksem ska remitteras till företagshälsovården för utredning och bedömning.

Naglar Kortklippta Naglarna ska vara fria från konstgjorda material = Inget nagellack eller konstgjorda naglar Långa naglar är: Svåra att desinfektera Kan göra hål i handskar Härbärgerar fler mikroorganismer än korta naglar Kan riva patienten Stödtext: Ringar, armband, armbandsur, lösnaglar, konstgjorda naglar, nagellack, bandage, stödskenor eller motsvarande ska inte användas vid vård- eller omsorgsarbete. Naglarna skall vara kortklippta. 

Handdesinfektion bryter smittvägar! 2019-04-10 Handdesinfektion bryter smittvägar! När? Före och efter alla vård- och omsorgsmoment Före rent och efter orent arbete Efter kontakt med patientens miljö Stödtext: Vad gäller för handhygien? Alltid handdesinfektion både före och efter kontakt med patienten och patientens närmiljö, före rent och efter smutsigt arbete, oavsett om Du har använt handskar eller ej.  Händerna ska dessutom tvättas med flytande tvål och vatten om händerna är kännbart eller är synligt smutsiga, samt efter vård av patient med diarré och/eller kräkning. Efter handtvätt ska händerna torkas torra och därefter desinfekteras. Eliminering av mikroorganismer: Handtvätt = 1000 gånger mindre mängd Handsprit = 10 000- 100 000 gånger mindre mängd Tvål och vatten torkar ut huden! Tvätta alltid händerna med tvål och vatten: När de upplevs eller är synligt smutsiga Efter vård av patient med diarré och/eller kräkning OBS! Alltid handsprit efter på torra händer

Rätt handdesinfektion 2019-04-10 Rätt handdesinfektion Ta rikligt med handsprit 3-4 ml (två tryckningar). Gnid in spriten noggrant mellan fingrarna. Gnid in spriten noggrant på fingertoppar och naglar. Desinfektera tummarna med roterande rörelser. Avsluta ovanpå händerna och handlederna Stödtext: Det är av största vikt att använda rikligt med handesinfektionsmedel för att få en korrekt handdesinfektion!

Kritiska områden vid handdesinfektion Bilden visar vilka områden som vi ofta slarvar med. Den mörkaste färgen visar var vi missar mest. Var extra noga med de färgade områden Källa: Karolinska Universitetsjukhuset

Skyddskläder – i vilka situationer? Plastförkläde Handskar Munskydd och visir

Skyddsförkläde Hålla arbetsdräkten ren! 2019-04-10 Hålla arbetsdräkten ren! Ett engångsförkläde ska användas, om det finns risk för klädkontakt med patienten eller patientens närmiljö. Man ska också skydda arbetsdräkten från kontamination av kroppsvätskor eller annat smutsigt material Plastförklädet är patient- och moment bundet, ska slängas direkt efter användandet Skyddsförkläde Stödtext: Skyddskläder ska användas utanpå arbetskläderna vid de vård- och omsorgsmoment där det finns risk för att arbetskläderna kan förorenas genom direktkontakt med en person, dennes kroppsvätskor eller annat biologiskt material (t.ex. hud och hudfragment). Om plastförkläden eller andra skyddskläder används rätt kan arbetskläderna användas ett helt arbetspass utan att smittämnen sprids vidare. Skyddskläder behövs också för att skydda personalen vid smittrisk (se Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:1).

Handskar? I vilka situationer? Hel hud bästa handsken Använd alltid handskar vid kontakt med/risk för kontakt med kroppsvätskor Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment Desinfektera händerna före och efter handskanvändning Växla aldrig mellan smutsigt till rent moment med samma handskar! När? Var? Stödtext: Handskar används vid kontakt eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material och skall bytas efter varje avslutat moment.  Händerna ska desinfekteras omedelbart före och efter ett vård- och omsorgsmoment även när handskar används. Skyddshandskar tas på före arbetsmoment som innebär risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor. I en sådan situation finns det risk för att handdesinfektion inte räcker för att göra dem smittfria. Handskarna kan också ge ett visst skydd om en stickskada skulle inträffa. Skyddshandskarna ska vara för engångsbruk och av lämplig typ och material för det arbetsmoment som ska genomföras. Utöver kraven i hygienreglerna är det även viktigt att känna till att materialet i handskarna kan påverkas av desinfektion och därför bör de aldrig desinfekteras. Det är viktigt att inte bära handskar längre än nödvändigt då detta riskerar att ge hudproblem. Det är också viktigt att förvara handskarna på ett sätt så att de inte kontamineras. Tänk på risk för endogen smitta hos patienten om man växlar rent och smutsigt med handskar Hur?

Munskydd och visir Används vid risk för stänk av blod, urin, sekret etc. till läpp-/mun-/ögon-slemhinna Stödtext: Vid risk för stänk av kroppsvätskor ska munskydd, visir eller skyddsglasögon användas.

Du kan även läsa om basala hygienrutiner i Vårdhandboken eller se filmer som ligger på Vårdhygien Hallands hemsida. www.vårdhandboken.se Stödtext: Den nationella Vårdhandboken säkerställer god och säker vård på lika villkor. Här hittar du som arbetar med vård och omsorg kvalitetssäkrade metodanvisningar och arbetsmetoder. Vårdhandboken underlättar det dagliga vårdarbetet, ökar kvaliteten och ger effektivare vårdprocesser. Vårdhandboken.se är öppen för alla och kräver ingen inloggning. Vårdhandboken har hög tillgänglighet för alla användare. Du kan lägga till webbadressen som favorit eller bokmärke på din mobilskärm eller surfplatta så visas en ikon med Vårdhandbokens logotyp. Vårdhandboken.se innehåller cirka 115 ämnesområden med kliniskt anpassad information som produceras i samverkan med författare och faktagranskare från hela landet.