Källor: SCB och Riksbanken

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Presskonferen s IR 2003:3. Vad har hänt sedan förra IR? Expansivare ekonomisk politik Positiv utveckling på de finansiella marknaderna En del positiv.
Advertisements

Inflationsrapport 2003: Faktisk inflation samt hushållens och företagens inflationsförväntningar Procent Källor: Konjunkturinstitutet och SCB.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Presskonferen s 15 februari Reporäntan höjs med 0,25 p.e. Hög tillväxt Inflationstrycket stiger på sikt Gradvis höjning av reporäntan ger en stabil.
PPU April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte hänsyn.
Inflationsrapport nr 1, Den makroekonomiska bilden Fortsatt konjunkturuppgång, om än i avtagande takt Svag arbetsmarknad, men vissa tecken på ljusning.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Underlag för utvärdering av penningpolitiken –
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 26 februari 2008 Riksbankschef Stefan Ingves.
Inflationsrapport oktober Fortsatt god internationell tillväxt Högre oljepris Högre inhemsk tillväxt Något högre inflation Inflationen ca 2 procent.
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
Inflationsrapport 2005: BNP-världen, utfall och prognos Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Inflationsrapport 2004:2. Oförändrad reporänta Konjunkturuppgången fortsätter Arbetsmarknaden svag men stärks efterhand Stigande inflationstryck Uppåtrisk.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
1. Prognoser för UND1X vid olika tidpunkter samt faktisk utveckling Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
PPU April. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Finansutskotte t 22 februari 2007 Stefan Ingves. En jämförelse av prognosfel KPI 2006 Källor: Consensus Economics Inc. och Riksbanken Anm. Genomsnittlig.
1. Faktisk och underliggande inflation Årligt genomsnitt i procent UND1X = KPI minus räntekostnader samt skatter och subventioner UNDINHX = UND1X.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 31 augusti 2016 Konjunkturläget, augusti 2016.
Historiska flyttmönster – mot en öppen och ömsesidig global nordisk arbetsmarknad Dan Hjalmarsson GD/PhD Tillväxtanalys Utvärderar och analyserar grunderna.
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016.
Läget inför den kommande avtalsrörelsen Lars Calmfors Svenskt Näringslivs lönebildningskonvent 16 september 2015.
Produktion i näringslivet Index 2005=100, förädlingsvärde till baspris, fasta priser.
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikter våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
Maria Billstam Konjunkturbarometern April Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100 Standardavvikelse = 10.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet Historiskt sett så är inflationen hög då arbetslösheten är låg, och tvärtom. Under talen tänkte många.
KONJUNKTURINSTITUTET
Om Småföretagsbarometern
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors
KONJUNKTURINSTITUTET
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport
Justerad arbetskostnadsandel i näringslivet exklusive småhus och fritidshus Procent.
Årlig förändring i tusental
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Finanspolitik i praktiken
PPR september
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Finansiell stabilitet November 2017
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
SFI/SFX 2018 i Stockholms län
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Viktiga begrepp.
Resultaträkning Nästa beslut 28:e april Skatteintäkter justerades upp:
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
PPR 2008:2.
UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall enligt IR 00:2 Tolvmånaderstal Källor: SCB och Riksbanken.
PPU april
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Hans Lindblads bilder
Sammanfattande budskap
Byggstenarna i analysen av bankerna och stabiliteten i betalningssystemet Intjäningsrisker: - bristande lönsamhet och effektivitet kan ge ökad sårbarhet.
UND1X utvecklingen i förhållande till föregående prognos Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
Tre parallella förlopp i svensk ekonomi
KPI och underliggande inflation årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken
UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Källor: SCB och Riksbanken UND1X - utfall och prognos med osäkerhetsintervall, 12m tal enligt IR99:4 Källor: SCB och Riksbanken

KPI, importerade varor exkl KPI, importerade varor exkl. indirekta skatter Årlig procentuell förändring Källa: SCB

KPI, tjänster exkl. indirekta skatter Årlig procentuell förändring Källa: SCB

Källor: SCB och Riksbanken Faktisk inflation och modellbaserat mått på underliggande inflation Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Källor: SCB och Riksbanken Effekter på KPI av ändrade indirekta skatter, subventioner och räntekostnader för egnahem Procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

BNP-tillväxt i OECD området Årlig procentuell förändring Utfall Riksbankens prognos Consensus Källor: Consensus och Riksbanken

Inflationens bestämningsfaktorer Oljepriset förutsätts bli något högre än tidigare (+4 USD/fat 2000; +1,5 USD/fat 2001) Kronan beräknas stärkas i något långsammare takt än tidigare (dollar och pund)

Importpriser i producent- och konsumentled Prognos 1999-2002, årlig procentuell förändring Konsumtionsvägda importpriser (vänster skala) I huvudsak importerade varor i KPI exkl. skatt (höger skala) Källor: Konjunkturinstitutet, SCB och Riksbanken

Källor: Bank for International Settlement och Riksbanken Utlåning som andel av BNP och reala tillgångar Andel av BNP samt index:1980=100 Källor: Bank for International Settlement och Riksbanken

Bidrag till BNP-tillväxten Procentenheter Källor: SCB och Riksbanken

Arbetsmarknadsprognos i huvudscenariot Procentuell förändring, procent Källa: Riksbanken

Inflationens bestämningsfaktorer Något större press på telepriser under 2000 än i föregående inflationsrapport Inflationsförväntningarna fortsätter att öka på kort sikt och är nu, liksom de mer långsiktiga förväntningarna, i linje med inflationsmålet Något högre räntekostnader för egnahem till följd av att prognosen nu är betingad på en högre reporänta

Inflationsbedömning Tillväxten i OECD-området har reviderats upp något Kronan stärks något långsammare och oljepriset högre Tillväxten i Sverige starkare Lägre hyresökningar och telepriser Nedreviderade enhetsarbetskostnader pga bättre produktivitet och marginellt lägre löneökningar

Källor: SCB och Riksbanken UND1X, UNDINHX och priser på importerade varor Årlig procentuell förändring UND1X UNDINHX Importpriser Källor: SCB och Riksbanken

Balanserad riskbild LÄGRE INFLATION Sparandeuppgång och börsfall i USA Större effekter av de svenska avregleringarna HÖGRE INFLATION Oljepriset kan bli högre Efterfrågeläget kan bli starkare I förra IR bedömde vi att det fanns en viss uppåtrisk i inflationsbedömningen från högre olje- och råvarupriser och svagare kronbana. Nu har riskbilden förskjutits till att vara mer balanserad, bl a pga att vi beaktat detta i huvudscenariot. Vi har också en något mer optimistisk syn på den svenska lönebildningen. Vi ser några faktorer som kan resultera i lägre inflation än huvudscenariot. Vi bedömer fortfarande att det främsta hotet mot tillväxten i världsekonomin är det låga sparande som finns i den amerikanska ekonomin till följd av en lång högkonjunktur och kraftigt stigande aktiepriser. Ett ras på den amerikanska börsen och en snabb sparandeuppgång kan leda till betydligt lägre tillväxt i USA vilket får effekter internationellt. Detta skulle ge lägre tillväxt och inflation också i Sverige. I Sverige har vi sett att avregleringen av el- och telemarknaderna pressat priserna mer än väntat under förra året. Vi utesluter inte att de effekterna kan bli större än väntat även framöver. Vi har också några faktorer som kan ge högre inflation än i huvudscenariot. Det är möjligt att oljepriset inte faller lika mycket som vi räknar med i huvudscenariot. De internationella exportpriserna kan också utvecklas starkare om uppgången i den internationella konjunkturen blir snabbare. En möjlighet är att tillväxten inte dämpas under 2002 såsom vi räknar med. Stigande optimism och tillgångspriser i Sverige kan då bidra till påtagligt högre inflationstryck.

UND1X med osäkerhetsintervall Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken

Källor: SCB och Riksbanken Utfall och UND1X-prognoser för 2000 och 2001 Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken