RECO Rehabilitering för bättre kognitiv funktion hos patienter med utmattningssyndrom Projektledare - Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin, NUS, Umeå Hanna Malmberg Gavelin, leg psykolog, fil.dr. Institutionen för psykologi, Umeå universitet Therese Eskilsson, leg sjukgymnast, universitetslektor Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet Carl-Johan Boraxbekk, professor vid CEDAR forskning, Umeå universitet Anna Stigsdotter Neely, professor i psykologi, Karlstads universitet

Stressrehabilitering, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Multimodal rehabilitering för patienter med utmattningssyndrom Syfte – återställa bästa möjliga hälsa, funktion och arbetsförmåga

Stressrehabilitering Bedömning av läkare och psykolog KBT i grupp (24 veckor) Arbetsrehabilitering Multimodalt rehabiliteringsprogram (MMR) Fysisk aktivitet FaR Övriga åtgärder (läkare, teamet) Klinisk patientnära forskning

Bakgrund – varför gjordes denna studie? Patienter med utmattningssyndrom har ofta kognitiva nedsättningar, särskilt exekutiva funktioner. Dessa nedsättningarna kvarstår ofta under lång tid och försvårar återgång i arbete.

”Är det möjligt att träna upp den kognitiva funktionen?” Vi ville undersöka om ett tillägg med kognitiv träning vid dator eller fysisk konditionsträning förbättrar - kognitiv funktion och - arbetsförmåga hos patienter med utmattningssyndrom som genomgår ett multimodalt rehabiliteringsprogram.

Flödesschema för RECO-studien

Metod Studiepopulation 161 patienter (133 kvinnor/28 män) rekryterades konsekutivt april 2010-jun 2013 Inklusionskriterier - diagnos utmattningssyndrom - ålder 18-60 år - bedömd som lämplig för multimodal rehabilitering i grupp Exklusionskriterier - missbruk - deltagande i annan studie - främst behov av annan behandling/åtgärd - ingen anställning

Metod Utfallsvariabler Primära utfallsvariabler - KOGNITIV FUNKTION (mentalt tempo, arbetsminne, exekutiv funktion, episodiskt minne, problemlösning) - Arbetsförmåga (Work Ability Index) - Total sjukfrånvaro (FK register) - Kostnadseffektivitet (SF-36, QALY) Sekundära utfallskriterier - Psykologiska variabler (SMBQ, CIS, HAD) - Fysisk kapacitet (Vo2 max) - fMRI Kvalitativa intervjuer Upplevelse av hur minne och koncentration påverkades av att delta i studien

Datorbaserad kognitiv träning Intervention Datorbaserad kognitiv träning 20 min, 3 ggr/vecka under 12 v (totalt 36 tillfällen) Webbaserat program (träna hemma) Sex uppgifter - fokus på exekutiv funktion, korttids-/arbetsminne och episodiskt minne Adaptivt utifrån deltagarens prestationsnivå

Konditionsträning (spinning) Intervention Konditionsträning (spinning) 40 min, 3 ggr/vecka under 12 v (totalt 36 tillfällen) Valfritt gym Intensitet 70-85% av V02 max (220-ålder) Pulsklocka (Polar RS800) Skriftlig analys och feedback en gång/vecka (Polar ProTrainer)

Resultat 85 patienter fullföljde interventionen Bortfall - ålder 42.9 år (8.5) - 74 kvinnor/11 män - 62 % universitetsutbildning Bortfall - Kontrollgrupp 13 (28 %) - Datorgrupp 25 (47 %) - Spinninggrupp 38 (61 %)

Resultat kognitiv träning De tränade funktionerna förbättrades signifikant (letter memory running span). Andra närliggande kognitiva funktioner förbättrades också, vilket talar för transfereffekter (3-back, recall of concrete nouns). Vid uppföljning efter ett år fanns fortfarande viss effekt på de tränade funktionerna. Kolla upp om det har kommit fler liknande studier.

Resultat fysisk träning Fysisk konditionsträning gav förbättring av ett sammanvägt score för global kognitiv funktion. Det blev en signifikant förbättring av ett test på episodiskt minne (recall of concrete nouns). Vid uppföljning efter ett år var det inga skillnader mellan grupperna.

Resultat Sjukfrånvaro

Konklusioner Kognitiv träning och fysisk träning är sannolikt bra för den kognitiva funktionen hos denna patientgrupp! MEN hur implementera kognitiv och fysisk träning i klinisk verksamhet?

Publikationer från RECO-studien Malmberg Gavelin H, Eskilsson T, Boraxbekk C-J, Stigsdotter Neely A, Slunga Järvholm L. Rehabilitation for improved cognition in patients with stress-related exhaustion disorder: RECO – a randomized clinical trial. Stress 2018;21(4):279-291. Malmberg Gavelin H. Rehabilitation for improved cognition in stress-related exhaustion – Cognitive, neural and clinical perspectives. Avhandling 2019, Institutionen för psykologi, Umeå universitet. Eskilsson T, Slunga Järvholm L, Malmberg Gavelin H, Stigsdotter Neely A, Boraxbekk CJ. Aerobic training for improved memory in patients with stress-related exhaustion: a randomized controlled trial. BMC Psychiatry 2017 Sep 2;17(1):322. Gavelin HM, Stigsdotter Neely A, Andersson M, Eskilsson T, Slunga Järvholm L, Boraxbekk CJ. Neural activation in stress-related exhaustion: Cross-sectional observations and interventional effects. Psychiatry Res 2017 Nov 30;269:17-25. Malmberg Gavelin H, Boraxbekk C-J, Stenlund T, Slunga Järvholm L, Stigsdotter Neely A. Effects of a process-based cognitive training intervention for patients with stress-related exhaustion. Stress 2015;Aug13:1-11.