Slutrapportering – Myndighetsgemensam brukarsamverkan Sophie Werkö 2018-12-04

Rådet för styrning med kunskap är:

Metod Två parallella grupper som samordnas Viss avspegling Externa aktörer Arbetsgrupperna Myndighetsgruppen har hittills haft fyra egna möten. Gruppen leds av SBU och består av följande personer: Lena Ring (LV), Thomas Jonsland (SoS), Karin Flyckt (SoS), Maria Wanrud (eHälsomyndigheten), Åsa Hulten (IVO), Malin Wallin (FoHM), Stella Jacobson (Forte), Sophia Brodin (TLV), Maria Melin (MFD), Sophie Werkö (SBU) samt Elisabeth Gustafsson (SBU). Vid första mötet beslöts att vi ville tillsätta en brukargrupp som parallellt med oss också ser på samverkan från sina perspektiv. Vid respektive arbetsgruppsmöte har två personer från den andra gruppen deltagit som observatörer. Ett gemensamt möte för samtliga deltagare har också ägt rum. Till brukargruppen inbjöds drygt tio olika organisationer som på olika sätt[5] representerar patient-, brukar- och anhörigrörelsen i Sverige. Nio tackade ja men under arbetets gång har tre[6] hoppat av eftersom man inte bedömer att man inte har tillräckligt med tid att bidra på ett bra sätt. Nu i april 2017 består brukargruppen av: NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter Diabetesförbundet FUB - intresseorganisation för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning HSO - Handikappförbunden PRO – Pensionärernas Riksorganisation

Medverkande brukarorganisationer:

Utgångspunkt Propositionen ”En politik för det civila samhället” (prop. 2009/10:55). Sex vägledande principer: Självständighet och oberoende Dialog Kvalitet Långsiktighet Öppenhet och insyn Mångfald

Goda exempel vid enskilda myndigheter Egna exempel hos samtliga – variation - Generellt syfte: ska leda till förbättrat myndighetsarbete (relevans och kvalitet), också en kanal för spridning av kunskap - Deltagande i nationella samverkansgrupper eller annan samrådsgrupp - Deltagande i brukarråd eller patient- och konsumentråd - Enstaka möten för att identifiera behov och utveckla verksamheten - Som granskare av myndighetens arbete (tex tillgänglighet) - Referensgrupper inom riktade områden (tex prevention) - Dialog forum

Goda exempel vid enskilda myndigheter Egna exempel hos samtliga – variation - Generellt syfte: ska leda till förbättrat myndighetsarbete (relevans och kvalitet), också en kanal för spridning av kunskap - Deltagande i nationella samverkansgrupper eller annan samrådsgrupp - Deltagande i brukarråd eller patient- och konsumentråd - Enstaka möten för att identifiera behov och utveckla verksamheten - Som granskare av myndighetens arbete (tex tillgänglighet) - Referensgrupper inom riktade områden (tex prevention) - Dialog forum

Goda exempel – flera myndigheter PRIO-satsning samt äldre och psykisk ohälsa 2013–2015 Regeringsuppdrag som hette ”Samordnad nationell kunskapsstyrning psykisk ohälsa”. Modell, testats i 2 workshops 2015 & 2016. Barn- och ungdomar: barn i familjehem 2013 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen & BO. Modell för att lyssna på barn i familjehem. Förstudie av BO med 28 barn. Barn- och ungdomar: handbok om att utreda barn & unga Arbetet med handboken Utreda barn och unga (2015): Socialstyrelsen & SiS (Statens institutionsstyrelse). Intervjuer av barn & unga vid 2 institutioner.

Framgångsfaktorer Myndigheter Brukare Gemensam satt agenda (hämtad från dialog) Tydligt syfte och roll för alla Engagerad grupp, genuint intresse (gäller särskilt myndigheterna) Respekt för olikheter och olika roller – tydliga förväntningar Löpande, jämställda och inventerande idédialoger Genuint intresse, tydliga roller, förväntningar och hållbar struktur Från start, löpande och strukturerat arbete från behovsidentifiering och diskussion Samarbetsformer; mer workshops och tid till förankring Val av egna representanter

Policy Att myndigheterna i Rådet antar en policy som slår fast att: Arbetsgruppen rekommenderar följande för ett stärkt patient- och brukarinflytande i det myndighetsgemensamma arbetet. Policy Att myndigheterna i Rådet antar en policy som slår fast att: De vägledande principerna i politiken för det civila samhället, FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen ligger till grund för myndigheternas dialog, samråd och samverkan med patient- och brukarorganisationer eller andra företrädare. Den europeiska koden utgör ett metodstöd och användningen av den bidrar till en minskad begreppsförvirring. Dialoger, samråd och samverkan mellan såväl myndigheterna gemensamt och brukar- och patientorganisationer eller andra företrädare, som mellan de enskilda myndigheterna och organisationerna eller andra företrädare, präglas av god tillgänglighet. Genom att stärka tillgängligheten ökar förutsättningarna för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna delta i dialoger, samråd och samverkan. De myndigheter som ingår i Rådet bör sträva efter att ersätta patienter och brukare samt deras organisationer för det arbete som de utför.

Gemensam utbildning Att myndigheterna i Rådet beslutar om en gemensam utbildning för myndigheter och patient- och brukarorganisationer eller andra företrädare Möjliga inslag i en gemensam, återkommande utbildning som riktar sig till representanter för myndigheter och patient- och brukarorganisationer eller andra företrädare. Möjliga inslag: Myndigheternas uppdrag, verksamhet och arbetssätt, Patient- och brukarorganisationernas uppdrag och förutsättningar att bidra i kunskapsutvecklingen, Former för samverkan, till exempel utifrån den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser.

Nätverk Att myndigheterna i Rådet bildar ett nätverk med representanter från samtliga myndigheter. Nätverkets uppgifter föreslås vara att: Verka för erfarenhets- och informationsutbyte kring tidigare och på- gående brukarsamråd hos respektive myndighet. På så sätt minskar risken för dubbelarbete och möjligheterna att ta del av varandras erfarenheter ökar och eventuellt genomföra gemensamma samråd. Utgöra ett stöd för RSK i frågor som rör stärkt patient- och brukarinflytande, till exempel framtida utvecklingsarbete som att ta fram verktyg och arbetssätt. Ansvara för att ta fram och upprätthålla aktuell information över vilka organisationer eller andra företrädare som myndigheterna samråder och samverkar med. Ta fram ett förslag på gemensam utbildning.

Nätverket ska också sammanställa underlag från myndigheters dialoger med civilsamhället Arbetsgruppen rekommenderar att myndigheterna i Rådet: Tar fram ett strukturerat arbetssätt för att samla in och sammanställa underlag från respektive myndighets dialoger med civilsamhällets organisationer (exempelvis råd för äldrefrågor, funktionshindersråd, patientråd), med fokus på identifierade behov. En gemensam omvärlds-, problem- och behovsanalys medför bättre underlag för myndigheterna i Rådets planering och beslut om gemensamma satsningar.

Vad hände sen? Se filmen: https://youtu.be/ibfwsvjs6jc Förslagen antogs på resp. myndighet Egna möten på resp. myndighet Särskilda dragningar för externa aktörer samt huvudmännen (NSK och NSK-S) Se filmen: https://youtu.be/ibfwsvjs6jc