Finanspolitik i praktiken

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Advertisements

KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Konjunkturläget Augusti 2007 Offentliga sektorns finansiella sparande Procent av BNP.
Konjunkturläget Mars Prognosen i sammandrag (december inom parantes) BNP4,4 (4,3)3,9 (3,6)3,4 (3,2) Sysselsättning1,9 (2,0)2,2 (2,1)1,2.
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Penningpolitisk rapport oktober Sveriges ekonomi växer snabbt.
KONJUNKTURINSTITUTET
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 7 oktober 2015 Lönebildningsrapporten 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 31 augusti 2016 Konjunkturläget, augusti 2016.
Historiska flyttmönster – mot en öppen och ömsesidig global nordisk arbetsmarknad Dan Hjalmarsson GD/PhD Tillväxtanalys Utvärderar och analyserar grunderna.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Konjunkturen i Gävleborgs län Konjunkturläget kv Mars 2016.
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016.
Produktion i näringslivet Index 2005=100, förädlingsvärde till baspris, fasta priser.
Det aktuella ekonomiska läget Lars Calmfors Finansbolagens förening 20/
Bild 1 Arbetsmarknadsutsikter våren 2016 Skåne Län Arbetsmarknad med tempo Prognos för arbetsmarknaden 2016 – 2017 Analysavdelningen Thomas Behrens
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
Maria Billstam Konjunkturbarometern April Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100 Standardavvikelse = 10.
PARTISTYRELSENS FÖRSLAG TILL JOBBPROGRAM JOBBPROGRAM 2013 En extremt utdragen lågkonjunktur Teknikföretagens index och produktionsvolym
Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Konjunkturen i Stockholms län kv September 2017
Spartid för kontantinsats 60 kvadrat
Konjunkturen i Stockholms län kv Juni 2017
Konjunkturläget 2016 kv3 i Stockholmsregionen
KONJUNKTURINSTITUTET
Budgetprocessen Skattetillväxt:
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
KONJUNKTURINSTITUTET
Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport
Modellskattningar och bedömning av jämviktsarbetslöshet
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Diagram 1 • Arbetade timmar, faktiska respektive potentiella
Ekonomirapporten oktober 2016
Årlig förändring i tusental
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2016
De stora lärargrupperna
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2017
Konjunkturen i Stockholms län kv December 2017
Finanspolitik i praktiken
PPR september
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Finansiell stabilitet November 2017
Ett utmanat Sverige.
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
Konjunkturen i Stockholms län kv Mars 2018
Arbetsmarknadsutsikter Blekinge län
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Makroekonomi med tillämpningar
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla diagram
Källor: SCB och Riksbanken
Det går bra nu. Men sen kommer….
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
PPR 2008:2.
Hållbar utveckling måste vara
PPU april
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Ekonomi i teori och praktik
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Arbetsmarknadsutsikterna våren 2019
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 17 december 2018 Finansdepartementet

Disposition Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Strukturella utmaningar Faktisk finanspolitik ‒ övergångsbudget och framröstad budgetmotion Finansdepartementet

Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket Finansdepartementet

Ansvarsfördelning för den ekonomiska politiken EKONOMISK POLITIK Stabiliserings-politik Penningpolitik Riksbanken Finanspolitik Finans-departementet Strukturpolitik Fackdepartement (arbetsmarknad, näring, utbildning etc.) Regering och riksdag fattar beslut Riksbanks-direktionen fattar beslut Finansdepartementet

Finanspolitiskt ramverk 1. Utgiftsramar och inkomster 2. Anslag inom utgiftsområden Budgetprocess i två steg Bestäms flera år i förväg Utgiftstak Har varit 1 procent över konjunkturcykel En tredjedels procent från och med nästa år Överskottsmål Balanskrav för kommunerna Utvärderar finanspolitiken i årlig rapport Finanspolitiskt råd Finansdepartementet

Förändringar av ramverket från och med nästa år Sänkt överskottsmål till en tredjedels procent av BNP Införande av ett skuldankare på 35 procent av BNP Riktmärke Uppföljning av målet baserat på det strukturella sparandet Beräkning av vad offentligt finansiellt sparande skulle vara om ekonomin var i konjunkturell balans Översyn av överskottsmålets och skuldankarets nivå vart åttonde år Finansdepartementet

Stabilitets- och tillväxtpakten Två huvudregler i Maastrichtfördraget 1992 Offentligt finansiellt sparande får lägst vara -3 procent av BNP Skuldkvoten får högst vara 60 procent Ett landspecifikt medelfristigt budgetmål (MTO) Det strukturella sparandet får inte vara lägre än -1 procent av BNP Ger en säkerhetsmarginal till -3 procent av BNP Utgiftskriteriet Om det medelfristiga budgetmålet inte klaras Nettoutgifterna får inte öka snabbare än potentiell BNP Finansdepartementet

Vad karaktäriserar finanspolitiken? Regler på nationell nivå och EU-nivå sätter ramar Medelfristigt perspektiv Liksom de penningpolitiska besluten beroende av makroekonomiska prognoser Fokus på budgetåret Utfall av förhandlingar inom regeringen Finansdepartementet sammanhållande roll Politiken läggs fast i två årliga propositioner Riktlinjer i vårpropositionen (och bedömning av utgiftstak för sista prognosåret) Konkret budgetförslag i höstens budgetproposition Finansdepartementet

Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Finansdepartementet

Fortsatt gynnsam omvärldskonjunktur, men en hel del risker BNP i omvärlden Procentuell förändring Handelsviktad BNP i omvärlden (KIX) Procentuell förändring Källa: IMF Källor: Macrobond och egna beräkningar (BP19) Finansdepartementet

Tydlig men ojämn återhämtning i EU BNP Index 2006=100 Arbetslöshet Procent av arbetskraften 15-74 år Källa: Europeiska kommissionen (AMECO) Finansdepartementet

God tillväxt i Sverige BNP-tillväxt för Sverige och världen Årlig procentuell förändring, fasta priser Anm.: BNP-prognoser för omvärlden är sammanviktade med KIX-vikter, som är ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: SCB, Macrobond och egna beräkningar Finansdepartementet

Hygglig tillväxt per capita… Tillväxt i BNP per capita Procent, fasta priser Anm: Ej kalenderkorrigerade siffror Källa: SCB och egna beräkningar Finansdepartementet

…även i internationellt perspektiv Genomsnittlig förändring i BNP per capita till fasta priser 1998-2017 Ireland 3,8 Sweden 1,8 Luxembourg 1,5 Finland 1,3 European Union Germany United Kingdom 1,2 Netherlands United States Spain Austria 1,1 Belgium Euro area 1,0 Switzerland 0,9 France 0,8 Denmark Norway Portugal 0,7 Greece 0,3 Italy 0,1 2008-2017 Ireland 4,2 Sweden 1,0 Germany 0,8 United States European Union 0,5 United Kingdom Netherlands 0,3 Euro area Belgium France 0,2 Austria Switzerland Denmark Portugal 0,1 Luxembourg Spain Norway 0,0 Finland -0,5 Italy -0,7 Greece -2,8 2014-2017 Ireland 10,5 Spain 3,2 Sweden 2,4 Portugal 2,3 Netherlands 2,1 European Union 1,9 Euro area 1,7 United States 1,5 Finland 1,4 Italy 1,2 United Kingdom 1,1 Denmark Germany 1,0 Belgium Greece 0,8 France Luxembourg Austria 0,7 Norway 0,6 Switzerland 0,1 Anm.: PPP-justerad Källa: IMF och egna beräkningar Finansdepartementet

Faktisk BNP bedöms överstiga potentiell BNP BNP-gap, procent av potentiell BNP Källa: Egna beräkningar Finansdepartementet

God sysselsättningsutveckling och minskad arbetslöshet Arbetslöshet (15-74 år) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad (15-74 år) Procent av befolkningen Anm.: Säsongsrensad och utjämnad data. Källa: SCB Finansdepartementet

Överskott i de offentliga finanserna Procent av BNP Källor: SCB och Finansdepartementet Finansdepartementet

Svensk inflation vid 2 procent efter lång period av negativ styrränta Källor: Riksbanken och SCB Finansdepartementet

Slutsats om det makroekonomiska läget Fortsatt relativt gott konjunkturläge Inget tydligt behov av finanspolitisk stimulans Starka offentliga finanser, fortsatt expansiv penningpolitik och en del risker för konjunkturavmattning Inget tydligt behov av finanspolitisk åtstramning

Finanspolitikens sammansättning påverkar dess kortsiktiga effekt Multiplikator Typ av finanspolitik ca 1,0 Offentlig konsumtion och offentliga investeringar ca 0,75 Transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster ca 0,5 Generella transfereringar och inkomstskatteförändringar ca 0,25 Indirekta skatter och skatter som påverkar företagens kostnader Anm: Multiplikatorn anger kortsiktig effekt på BNP per krona Skattefinansierad ökning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar väntas ha positiv effekt Bedömer att finanspolitiken bidragit 0,5 p.e. per år till BNP-tillväxten 2015-2017 Finansdepartementet

Förutsättningar för finanspolitiken Strukturella utmaningar Finansdepartementet

Arbetsmarknaden Finansdepartementet

Hög arbetslöshet hos utrikes födda… Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 20-64 år Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år Källa: SCB Finansdepartementet

…liksom hos personer med enbart förgymnasial utbildning Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år Källa: SCB Finansdepartementet

Brist på arbetskraft riskerar hämma tillväxten Indikatorer Tusental respektive nettotal Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Procent Källa: Arbetsförmedlingen Källor: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och SCB Finansdepartementet

Tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden Sämre matchning Bättre matchning Källor: SCB Finansdepartementet

Bostadsmarknaden Finansdepartementet

Stigande bostadspriser och skuldsättning under lång tid Källa: Valuegard, HOX-index Finansdepartementet

Tecken på avmattning i bostadsbyggande Påbörjade lägenheter Antal Anm: Preliminära siffror för 2016 och 2017. Källa: SCB Finansdepartementet

Demografi Finansdepartementet

Försörjningsbördan ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent Källa: SCB Finansdepartementet

Den demografiska utvecklingen skapar tryck uppåt på offentliga utgifter Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Källa: Finansdepartementet Finansdepartementet

Faktisk finanspolitik ‒ övergångsbudget och framröstad budgetmotion Finansdepartementet

Riktlinjer för en övergångsregerings budgetproposition ”Vid ett mycket utdraget regeringsskifte kan en övergångsregering behöva lämna en budgetproposition, och sannolikt även en proposition med förslag till ändringar i innevarande års budget till riksdagen. En sådan proposition bör i enlighet med vad som ovan anförts inte innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning.” SB PM 1990:1, rev 2014 ”En övergångsregerings befogenheter” Finansdepartementet

BP19 = Övergångsbudget

Inriktningen på övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Avskalad utan partipolitisk inriktning Byggd på tidigare budgetbeslut i riksdagen Styrd av ett fåtal principer som inte är politiskt kontroversiella Sedvanlig uppräkning för att kompensera för högre löner, hyror etc. Justeringar utifrån ändrade volymer i regelstyrda transfereringssystem, beslutade lagar och bindande avtal samt för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner Tänkt att ge en nytillträdd regering förutsättningar att forma sin egen ekonomiska politik Finansdepartementet

Riksdagens beslutade budget Rambeslutet en reservation (M/KD) mot budgetpropositionen Avvikelser från budgetpropositionen på 20 av 27 utgiftsområden Spänner mellan över 4 mdkr plus till nära 3 mdkr minus Ligger till grund för riksdagens behandling av anslagen inom de 27 utgiftsområdena När riksdagen är färdig kan regeringen utfärda regleringsbrev och fördela anvisade medel på verksamheter och myndigheter En ny regering kan komma att föreslå omfattande förändringar i statens budget för 2019 efter budgetårets början Och de som återstår är odramatiska… Finansdepartementet

Offentliga finanser enligt de olika budgetförslagen Procent av BNP resp. procent av potentiell BNP 2017 2018 2019 2020 2021 M-/KD-reservation Finansiellt sparande 1,6 1,0 0,9 1,3 1,7 Strukturellt sparande1 0,4 0,5 1,2 Förändring strukturellt sparande -0,5 0,1 0,7 Budgetpropositionen för 2019 2,0 2,6 0,8 1,8 -0,6 1Procent av potentiell BNP Källor: Budgetpropositionen för 2019 resp. bet. 2018/19:FiU1 Finansdepartementet

Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 20 november 2018 Finansdepartementet