Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 17 december 2018 Finansdepartementet
Disposition Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Strukturella utmaningar Faktisk finanspolitik ‒ övergångsbudget och framröstad budgetmotion Finansdepartementet
Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket Finansdepartementet
Ansvarsfördelning för den ekonomiska politiken EKONOMISK POLITIK Stabiliserings-politik Penningpolitik Riksbanken Finanspolitik Finans-departementet Strukturpolitik Fackdepartement (arbetsmarknad, näring, utbildning etc.) Regering och riksdag fattar beslut Riksbanks-direktionen fattar beslut Finansdepartementet
Finanspolitiskt ramverk 1. Utgiftsramar och inkomster 2. Anslag inom utgiftsområden Budgetprocess i två steg Bestäms flera år i förväg Utgiftstak Har varit 1 procent över konjunkturcykel En tredjedels procent från och med nästa år Överskottsmål Balanskrav för kommunerna Utvärderar finanspolitiken i årlig rapport Finanspolitiskt råd Finansdepartementet
Förändringar av ramverket från och med nästa år Sänkt överskottsmål till en tredjedels procent av BNP Införande av ett skuldankare på 35 procent av BNP Riktmärke Uppföljning av målet baserat på det strukturella sparandet Beräkning av vad offentligt finansiellt sparande skulle vara om ekonomin var i konjunkturell balans Översyn av överskottsmålets och skuldankarets nivå vart åttonde år Finansdepartementet
Stabilitets- och tillväxtpakten Två huvudregler i Maastrichtfördraget 1992 Offentligt finansiellt sparande får lägst vara -3 procent av BNP Skuldkvoten får högst vara 60 procent Ett landspecifikt medelfristigt budgetmål (MTO) Det strukturella sparandet får inte vara lägre än -1 procent av BNP Ger en säkerhetsmarginal till -3 procent av BNP Utgiftskriteriet Om det medelfristiga budgetmålet inte klaras Nettoutgifterna får inte öka snabbare än potentiell BNP Finansdepartementet
Vad karaktäriserar finanspolitiken? Regler på nationell nivå och EU-nivå sätter ramar Medelfristigt perspektiv Liksom de penningpolitiska besluten beroende av makroekonomiska prognoser Fokus på budgetåret Utfall av förhandlingar inom regeringen Finansdepartementet sammanhållande roll Politiken läggs fast i två årliga propositioner Riktlinjer i vårpropositionen (och bedömning av utgiftstak för sista prognosåret) Konkret budgetförslag i höstens budgetproposition Finansdepartementet
Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Finansdepartementet
Fortsatt gynnsam omvärldskonjunktur, men en hel del risker BNP i omvärlden Procentuell förändring Handelsviktad BNP i omvärlden (KIX) Procentuell förändring Källa: IMF Källor: Macrobond och egna beräkningar (BP19) Finansdepartementet
Tydlig men ojämn återhämtning i EU BNP Index 2006=100 Arbetslöshet Procent av arbetskraften 15-74 år Källa: Europeiska kommissionen (AMECO) Finansdepartementet
God tillväxt i Sverige BNP-tillväxt för Sverige och världen Årlig procentuell förändring, fasta priser Anm.: BNP-prognoser för omvärlden är sammanviktade med KIX-vikter, som är ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: SCB, Macrobond och egna beräkningar Finansdepartementet
Hygglig tillväxt per capita… Tillväxt i BNP per capita Procent, fasta priser Anm: Ej kalenderkorrigerade siffror Källa: SCB och egna beräkningar Finansdepartementet
…även i internationellt perspektiv Genomsnittlig förändring i BNP per capita till fasta priser 1998-2017 Ireland 3,8 Sweden 1,8 Luxembourg 1,5 Finland 1,3 European Union Germany United Kingdom 1,2 Netherlands United States Spain Austria 1,1 Belgium Euro area 1,0 Switzerland 0,9 France 0,8 Denmark Norway Portugal 0,7 Greece 0,3 Italy 0,1 2008-2017 Ireland 4,2 Sweden 1,0 Germany 0,8 United States European Union 0,5 United Kingdom Netherlands 0,3 Euro area Belgium France 0,2 Austria Switzerland Denmark Portugal 0,1 Luxembourg Spain Norway 0,0 Finland -0,5 Italy -0,7 Greece -2,8 2014-2017 Ireland 10,5 Spain 3,2 Sweden 2,4 Portugal 2,3 Netherlands 2,1 European Union 1,9 Euro area 1,7 United States 1,5 Finland 1,4 Italy 1,2 United Kingdom 1,1 Denmark Germany 1,0 Belgium Greece 0,8 France Luxembourg Austria 0,7 Norway 0,6 Switzerland 0,1 Anm.: PPP-justerad Källa: IMF och egna beräkningar Finansdepartementet
Faktisk BNP bedöms överstiga potentiell BNP BNP-gap, procent av potentiell BNP Källa: Egna beräkningar Finansdepartementet
God sysselsättningsutveckling och minskad arbetslöshet Arbetslöshet (15-74 år) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad (15-74 år) Procent av befolkningen Anm.: Säsongsrensad och utjämnad data. Källa: SCB Finansdepartementet
Överskott i de offentliga finanserna Procent av BNP Källor: SCB och Finansdepartementet Finansdepartementet
Svensk inflation vid 2 procent efter lång period av negativ styrränta Källor: Riksbanken och SCB Finansdepartementet
Slutsats om det makroekonomiska läget Fortsatt relativt gott konjunkturläge Inget tydligt behov av finanspolitisk stimulans Starka offentliga finanser, fortsatt expansiv penningpolitik och en del risker för konjunkturavmattning Inget tydligt behov av finanspolitisk åtstramning
Finanspolitikens sammansättning påverkar dess kortsiktiga effekt Multiplikator Typ av finanspolitik ca 1,0 Offentlig konsumtion och offentliga investeringar ca 0,75 Transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster ca 0,5 Generella transfereringar och inkomstskatteförändringar ca 0,25 Indirekta skatter och skatter som påverkar företagens kostnader Anm: Multiplikatorn anger kortsiktig effekt på BNP per krona Skattefinansierad ökning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar väntas ha positiv effekt Bedömer att finanspolitiken bidragit 0,5 p.e. per år till BNP-tillväxten 2015-2017 Finansdepartementet
Förutsättningar för finanspolitiken Strukturella utmaningar Finansdepartementet
Arbetsmarknaden Finansdepartementet
Hög arbetslöshet hos utrikes födda… Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 20-64 år Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år Källa: SCB Finansdepartementet
…liksom hos personer med enbart förgymnasial utbildning Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år Källa: SCB Finansdepartementet
Brist på arbetskraft riskerar hämma tillväxten Indikatorer Tusental respektive nettotal Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Procent Källa: Arbetsförmedlingen Källor: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och SCB Finansdepartementet
Tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden Sämre matchning Bättre matchning Källor: SCB Finansdepartementet
Bostadsmarknaden Finansdepartementet
Stigande bostadspriser och skuldsättning under lång tid Källa: Valuegard, HOX-index Finansdepartementet
Tecken på avmattning i bostadsbyggande Påbörjade lägenheter Antal Anm: Preliminära siffror för 2016 och 2017. Källa: SCB Finansdepartementet
Demografi Finansdepartementet
Försörjningsbördan ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent Källa: SCB Finansdepartementet
Den demografiska utvecklingen skapar tryck uppåt på offentliga utgifter Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Källa: Finansdepartementet Finansdepartementet
Faktisk finanspolitik ‒ övergångsbudget och framröstad budgetmotion Finansdepartementet
Riktlinjer för en övergångsregerings budgetproposition ”Vid ett mycket utdraget regeringsskifte kan en övergångsregering behöva lämna en budgetproposition, och sannolikt även en proposition med förslag till ändringar i innevarande års budget till riksdagen. En sådan proposition bör i enlighet med vad som ovan anförts inte innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning.” SB PM 1990:1, rev 2014 ”En övergångsregerings befogenheter” Finansdepartementet
BP19 = Övergångsbudget
Inriktningen på övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Avskalad utan partipolitisk inriktning Byggd på tidigare budgetbeslut i riksdagen Styrd av ett fåtal principer som inte är politiskt kontroversiella Sedvanlig uppräkning för att kompensera för högre löner, hyror etc. Justeringar utifrån ändrade volymer i regelstyrda transfereringssystem, beslutade lagar och bindande avtal samt för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner Tänkt att ge en nytillträdd regering förutsättningar att forma sin egen ekonomiska politik Finansdepartementet
Riksdagens beslutade budget Rambeslutet en reservation (M/KD) mot budgetpropositionen Avvikelser från budgetpropositionen på 20 av 27 utgiftsområden Spänner mellan över 4 mdkr plus till nära 3 mdkr minus Ligger till grund för riksdagens behandling av anslagen inom de 27 utgiftsområdena När riksdagen är färdig kan regeringen utfärda regleringsbrev och fördela anvisade medel på verksamheter och myndigheter En ny regering kan komma att föreslå omfattande förändringar i statens budget för 2019 efter budgetårets början Och de som återstår är odramatiska… Finansdepartementet
Offentliga finanser enligt de olika budgetförslagen Procent av BNP resp. procent av potentiell BNP 2017 2018 2019 2020 2021 M-/KD-reservation Finansiellt sparande 1,6 1,0 0,9 1,3 1,7 Strukturellt sparande1 0,4 0,5 1,2 Förändring strukturellt sparande -0,5 0,1 0,7 Budgetpropositionen för 2019 2,0 2,6 0,8 1,8 -0,6 1Procent av potentiell BNP Källor: Budgetpropositionen för 2019 resp. bet. 2018/19:FiU1 Finansdepartementet
Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 20 november 2018 Finansdepartementet