Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälsolyftet och LSH-studien
Advertisements

The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1990
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Nationella riktlinjer för diabetesvården Centrala rekommendationer
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Mellan äldreomsorg och psykiatri
Kardiovaskulär sjukdom - ett farmakologiskt område
Långsiktig beteendeinriktad behandling för livsstilsförändringar
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
SBU:s rapport Blödande magsår
Beroende och den växande hjärnan
Riskfaktorer. Diabetes
Är det väl använda pengar?
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
En sjukdom i hela kroppen
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Ny patientlag 2015 Syftet med lagen är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.
Sjukgymnastik för äldre personer
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Hälsosamtal för 40-åringar i Gävleborg Information till medarbetare
Nationella riktlinjer för demenssjukdom
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Hälsa.
Patientens syn på öppenhet i kvalitetsregister Pelle Johansson Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.
SBU-rapport Luckor i kunskapen om barn- och ungdomstandvård – fluor enda säkra metoden.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Kvalitetsregister BipoläRPsykosRBUSA SBR. Nationella kvalitetsregister – central riktlinje  Division psykiatri i Värmland har som mål att alla våra patienter.
Förbättringsområde KOL. Bakgrund KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) är en folksjukdom som oftast är en följd av mångårig rökning. Rökstopp är enda.
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Förbättringsområde folkhälsa Matvanor hos föräldrar till minderåriga barn och vissa utvalda övervikts- och/eller diabetespatienter.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Diabetes Sammanfattning Förbättrade värden av HbA1c Syfte/Mål Metod
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Förbättringsområde: Förbättrade förutsättningar för goda levnadsvanor
Bättre diabetesvård med nytt personcentrerat arbetssätt
HbA1c <50 efter kost beh
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Bodil Eckert Överläkare, Endokrin, Lund
Arbetsgrupper och VIP Februari 2018.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Utvärdering diabetesvård
Ny Remissrutin till BUP
Omställningen av hälso- och sjukvården
Hälsofrämjande arbete på Vårdcentralen Domnarvet
Träff 2 Välkommen!.
Överenskommelse Missbruks- och beroendevård - Bakgrund
Ulrika Owen och Helena Löfgren, Folkhälsomyndigheten
Slutlig version publicerad i april 2014
Det goda livet i Västra Götaland Handlingsplan för psykisk hälsa
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Användarinstruktioner Vårdochinsats.se
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Förebygg, upptäck och behandla fysisk ohälsa hos personer med psykossjukdom 2018-10-17 Anna Morawski, Spec Allm Med / Med Dr Kunskapsteam Diabetes Akademiskt Primärvårdscentrum

Psykossjukdom – somatisk sjukdom Ökad risk för Metabolt syndrom Diabetes typ 2 Hjärt- kärl sjukdom En viktig orsak till den ökade risken är övervikt. Detta pga sjukdomens effekter, antipsykotisk medicinering och ofta ohälsosamma levnadsvanor. Risken för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdom är ungefär dubbelt så hög hos personer med psykossjukdom som hos personer utan psykossjukdom. "Tystnaden” av Johann Heinrich Fussli

Definition metabola syndromet Central obesitas, d v s central fetma, är obligat och därmed viktigast. Det finns en tydlig koppling till insulinresistens - ju mer bukfetma, desto mer insulinresistens.   Dessutom krävs minst 2 av följande punkter:   Triglycerider > 1,7 mmol/l HDL < 1,3 mmol/l för kvinnor, < 1,0 mmol/l för män Blodtryck > 130/85 mm Hg eller antihypertensiv behandling Faste-P-glukos > 5,6 mmol/l eller IGT eller diabetes mellitus typ 2 Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för ett antal faktorer som ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom och typ 2 diabetes. Olika definitioner finns. International Diabetes Federation 2005

Svårigheter vid psykossjukdom Ofta låg exekutiv förmåga vilket kan göra det svårt att söka rätt vårdinstans Behöver hjälp genom att erhålla information eller direkt kontakt med vederbörande vårdgivare Uttalade svårigheter att ta till vara sina egna rättigheter inklusive att klara att etablera en somatisk vårdkontakt. Exekutiv förmåga: reglerar planering och genomförande av handlingar (i vid bemärkelse) samt för målstyrd hantering av problem och uppgifter som vi ställs inför. T ex planera födointag, inhandla hälsosamma matvaror, vara fysiskt aktiv eller ta initiativ till att söka vård. Kan behöva konkret stöd av sin kontaktperson inom psykiatri eller socialtjänst för att uppsöka sin VC eller genomföra ett sjukvårdsbesök. Apati, ovilja till kontakt och kommunikation, samt självvald isolering är vanliga symtom vid psykos.

17 % av personer med psykisk ohälsa har även diabetes Ca 40% av personer med psykossjukdom uppfyller kriterierna för metabolt syndrom. Den vanligaste somatiska diagnosen vid schizofreni är diabetes.

15-25 års kortare livslängd än normalbefolkningen Psykossjukdom 15-25 års kortare livslängd än normalbefolkningen I Sverige finns 30 000-40 000 personer med psykossjukdom. Människor med psykossjukdom har kortare livslängd än befolkningen i övrigt. Orsaken är för tidig död pga hjärt-kärlsjukdom, diabetes och cancer, dvs hälsopotitiskt åtgärdbar dödlighet enligt Socialstyrelsen Sannolikt bidrar såväl underdiagnostik com underbehandling till den ökade morbiditeten och mortaliteten. Kvinnor med schizofreni dör 12 år tidigare än andra kvinnor. Män med schizofreni dör 15 år tidigare än andra män. Laursen TM et al. 2012L

Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom Ökad dödlighet i somatiska sjukdomar hos individer med psykiatriska diagnoser Skillnader i somatisk vård mellan personer med och utan psykiatrisk diagnos Det finns data som talar för att personer med psykossjukdom söker somatisk sjukvård mer sällan, i ett senare skede av sjukdom och att de när de väl kommer till sjukvården inte får samma behandling som övriga befolkningen. Socialstyrelsens öppna jämförelser

Studiens syfte Att ge en tydligare bild av hur den somatiska vården och sjukligheten ser ut för diabetespatienter med eller utan psykisk sjukdom 35-79 års ålder Psykossjukdom eller depressions- och ångestsjukdomar Registerstudie 2011 utifrån Socialstyrelsens öppna jämförelser 2010 som visade skillnader i den somatiska vården av personer med psykiatriska diagnoser

Resultat Diabetes patienter med psykosdiagnos: Hämtade ut blodfettsänkande läkemedel i lägre utsträckning än övriga diabetiker Längre inneliggande vårdtid för sin diabetes än övriga diabetiker Fördubblad risk att dö I gruppen hjärtinfarktpatienter med psykosdiagnos fick hälften så många behandling med kranskärlsvidgning jmf med dem utan psykosdiagnos Strokepatienter med någon psykiatrisk diagnos behandlades i lägre utsträckning med halskärlskirurgi. Somatisk vård och sjuklighet vid samtidig psykisk sjukdom. Socialstyrelsens registerstudie 2011

Andel diabetespatienter som hämtat ut blodfettsänkande läkemedel Män Kvinnor Referens (utan psykiatrisk diagnos) 54% Depression / ångest 47% Psykos 39% 38% Referens (ingen missbruksdiagnos) 55% 53% Alkohol 34% 35% Narkotika 30% 36% Har läkemedel förskrivits i lägre omfattning eller har de ej hämtats ut?

Genomsnittliga vårdtider för diabetespatienter pga somatisk eller psykisk sjukdom Somatisk vårdtid Psykiatrisk vårdtid Referens män 9 Referens kvinnor Depression / ångest män 27 16 Depression / ångest kvinnor 28 23 Psykos män 13 69 Psykos kvinnor 15 67 Alkohol män 24 7 Alkohol kvinnor 8 Narkotika män 30 Narkotika kvinnor 42 5 Patienter med samsjuklighet i psykisk sjukdom hade längre vårdtider även pga somatisk sjuklighet än övriga diabetespatienter.

Resultat dödlighet Risken för död var klart förhöjd för diabetespatienter med psykisk sjukdom Resultaten talar för att diabetessjukdomen inte behandlats adekvat hos diabetespatienter med psykisk sjukdom

Tänkbara orsaker till skillnaderna? Somatisk sjukdom hos psykiskt sjuka personer upptäcks i senare skede Erbjuds psykiskt sjuka patienter adekvat vård och läkemedel i samma omfattning som övriga patienter? Är omhändertagandet av patienter med psykisk sjukdom sämre inom den somatiska vården? Akutinsatser vid stroke och hjärtinfarkt? Tackar patienter med psykossjukdom nej till insatser och ingrepp som erbjuds? Erbjuds inte psykospatienter likvärdig vård?

Psykossjukdom – typ 2-diabetes Risken för IFG (impaired fasting glucose) och typ 2-diabetes är tre gånger högre hos personer med psykossjukdom jmf med övriga befolkningen • Sämre läkemedelsbehandling vid diabetes • Ökad risk för amputation? • Ökad dödlighet

Förekomst av diabetes per åldersintervall för patienter med schizofreni jämfört med populationen i övrigt De Hert 2006

Vad beror den ökade risken på? Behandling med antipsykotiska läkemedel Ohälsosamma levnadsvanor (övervikt) Kost Fysisk inaktivitet Tobak Alkohol Ovanstående leder till överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Minimering av dessa problem kräver ett aktivt förebyggande arbete och regelbundna mätningar av vikt/BMI, bukomfång, blodsocker och blodfetter. Vid behov kan samverkan med primärvården vara lämplig för förebyggande insatser, uppföljning av metabola biverkningar och när det gäller behandlingsöverväganden av somatisk sjukdom

Utveckling diabetes typ 2

Riskfaktorer vid behandling med antipsykotiska läkemedel Hjärt-kärl sjukdom Övervikt Insulinresistens Lipidrubbning

Läkemedel - viktuppgång Vikt ökande effekt Klozapin (Clozapine, Leponex) +++ Olanzapin (Olanzapine, Zypadhera, Zyprexa) Risperidon (Risperidon, Risperdal) ++ Quetiapin (Quetiapin, Seroquel) Perphenazin (Trilafon) +/++ Haloperidol (Haldol) Aripiprazol (Abilify) + Fluphenazin (Siqualone) Ziprasidon (Ziprasidon, Zeldox) +/0 Samtliga antipsykotiska läkemedel kan bidra till metabola avvikelser såsom viktökning, avvikande blodfetter, insulinresistens och utveckling av typ 2 diabetes – faktorer som ökar risken för insjuknande och tidig död i hjärt- kärlsjukdom. Antipsykosläkemedel ska ges i lägsta effektiva dos. Information och tydlighet gentemot patienten om vilka effekter en viss medicin kan förväntas ha utgör en central faktor. Det är därför viktigt att man i lugnt skede överväger att byta till mer neutralt metabolt läkemedel, t ex Abilify eller liknande.

Kliniskt betydelsefull viktökning > 7% hos vuxna Viktökningen kommer vanligen tidigt i behandlingen. Snabb initial viktökning predicerar för hög slutlig vikteffekt Socialstyrelsens nationella riktlinjer vid antipsykotisk läkemedelsbehandling rekommenderar aktiva insatser redan vid 3 kg viktuppgång för att minska de metabola riskerna och bromsa fortsatt viktuppgång.

Uppföljning vid antipsykotisk medicinering Årlig provtagning avseende metabol påverkan (p-glukos, lipider) Längd och vikt (BMI) Midjeomfång (> 88 cm kvinnor, > 102 cm män; kraftigt ökad risk) Blodtryck och puls EKG tas vid läkemedlets insättande och under behandlingens gång Tobaksbruk Vid insättning efter 1 resp 3 månader. Sedan var 6:e månad.

Vid avvikande provsvar som föranleder misstanke om somatisk sjukdom ska kontakt tas med primärvården för vidare utredning och behandling

Insatser Aktiva insatser redan vid 3 kg viktuppgång Kostrådgivning – dietistkontakt Fysisk aktivitet – gärna i grupp då dessa patienter har svårt att ta initiativ på egen hand (FYSS?) Läkemedelsbyte? Råd och insatser avseende levnadsvanor till patienter med psykisk sjukdom Intensiv intervention avseende levnadsvanor och metabol kontroll hos personer med nydiagnostiserad diabetes

Diagnoskriterier för diabetes f-p-glukos ≥ 7.0 mmol/L Konfirmeras med f-glukos eller OGTT OGTT ≥ 12.2 (kapillärt) ≥ 11.1 (venöst) Slumpmässigt p-glukos HbA1c ≥ 48 mmol/mol + f-glukos ≥ 7.0 mmol/L eller OGTT ≥ 12.2 (kapillärt), ≥ 11.1 (venöst 2 uppmätta värden krävs för diagnos

Målnivåer för Diabetesvård Socialstyrelsen Indikator typ 2 Diabetes Mellitus HbA1c > 70 mmol/mol < 10 % Blodtryck < 140/85 mmHg ≥ 65 % Icke rökare ≥ 95 % Socialstyrelsens indikatorer ska spegla de viktigaste rekommendationerna i riktlinjerna samt olika aspekter av god och jämlik vård. Ett urval av indikatorerna har målnivåer, vilka anger hur stor andel av en patientgrupp som bör komma i fråga för en viss undersökning eller uppnå ett mål för en viss behandling. Målnivåerna är ett stöd för uppföljning av resultat på lokal, regional och nationell nivå. De nationella riktlinjerna är utarbetade för god vård och omsorg inom områden där behovet av vägledning är särskilt stort. Syftet är att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och att bidra till en jämlik och god vård.

Intensivbehandling för att sänka blodglukosnivån Risken för diabeteskomplikationer ökar med ökande blodglukosnivåer (HbA1c) och diabetesduration (ögon, njurar, nerver – mikrovaskulära komplikationer) Studier visar att diabeteskomplikationer och hjärt-kärlsjukdomar (makrovaskulära komplikationer) minskar vid intensivbehandling för att sänka blodglukos Viktigast med intensivbehandling nära diagnos tillfället Behandlingsmål: bästa möjliga glukoskontroll med bibehållen hög livskvalitet utan biverkningar Medicinering alltid i kombination med förändrade levnadsvanor. HbA1c- mål sätts utifrån förhållandet mellan risk och nytta av intensivbehandling. Referens: Vetenskapligt underlag – Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjer

Behovsstyrd glukossänkande behandling vid typ 2 diabetes Övervikt / ej övervikt Hjärt-kärlsjukdom Hjärtsvikt Njursvikt Psykisk sjukdom och medicinering Andra komplicerande sjukdomar Risk för hypoglykemi Psykosociala / socioekonomiska omständigheter

Behandling Förändrade levnadsvanor – viktnedgång (anpassat stöd) Kost Fysisk aktivitet Rökstopp Alkohol? Metformin Byte till annat psykosläkemedel? Indikation saknas för metforminbehandling utan diabetesdiagnos men kan övervägas som tillägg till antipsykotisk medicinering vid kraftig viktuppgång. Metformin har en gynnsam effekt på glukosmetabolismen även hos icke diabetiker.

Socialstyrelsens riktlinjer Den psykiatriska vården har tillsammans med primärvården ansvar för att utreda och behandla patientens kroppsliga hälsa. En kartläggning av alkohol, droger, rökning och kosthållning bör ske. Förebyggande hälsoarbete bör ingå i behandlingen, till exempel möjligheter till fysisk träning, information och hjälp med kosthållning, tandhygien och rökavvänjning. Varför? Kartläggningen ger möjlighet att hjälpa patienten till en bättre hälsa. Den minskar även risken för att följdsjukdomar utvecklas, till exempel diabetes, hjärt-kärl- och lungsjukdomar samt för tidig död. Kvalitetsmål Öka andelen patienter som genomgått medicinsk utredning och följts upp kontinuerligt, det vill säga minst en gång/år Identifiera andelen patienter som uppfattas ha behov av somatisk behandling och vara i behov av hjälp med kosthållning, rökavvänjning och tandvård

Samverkan Råd och stöd om bättre levnadsvanor Regelbunden uppföljning via husläkare/specialistläkare Tandvård Parallella insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten Uppföljning av den somatiska hälsan ska göras minst en gång per år.

Tandvård Patienten med antipsykotisk behandling har ofta ett stort objektivt tandvårdsbehov. Därför är det viktigt att uppmärksamma samverkan med tandvården genom exempelvis intygsskrivande

Parodontit Kronisk inflammation Omfattar stor yta eftersom alla tänder är involverade

Odontologiska riskfaktorer vid diabetes Vid välreglerad diabetes inga riskfaktorer Vid dåligt inställd diabetes ökar risken för parodontit och rotyte-karies Rotyte-karies Parodontal skada

Odontologiska riskfaktorer vid diabetes Studier visat samband mellan obehandlad parodontit och svårinställd diabetes Indikationer att HbA1c sjunker vid icke kirurgisk behandling av parodontit

Budskap Hälso- och sjukvården har ett stort ansvar att nå gruppen av personer med somatisk sjuklighet och samtidig psykisk sjukdom Behov föreligger för utvecklad samverkan mellan olika vårdinstanser Psykiatrin – somatisk sjukvård – folktandvård – socialtjänst

Samverkan Gemensamma möten kring patienter med diabetes och psykisk ohälsa Lokalt samarbetsnätverk Fortbildning och kunskapsutbyte mellan somatisk och psykiatrisk specialitet Personcentrerat arbetssätt

Huvudbudskap Screena personer med psykossjukdom årligen för pre-diabetes och diabetes typ 2 Behandla nydiagnostiserad typ 2 diabetes intensivt Intervention av levnadsvanor utgör grunden för behandling av typ 2 diabetes Den glukossänkande läkemedelsbehandlingen ska vara individualiserad och hänsyn tas till patientens förutsättningar och samsjuklighet Målet för glukoskontroll anpassas efter ålder, diabetesduration och eventuell samsjuklighet. Ett individualiserat målvärde för HbA1c sätts i samråd med patienten Metformin utgör grunden vid farmakologisk behandling av typ 2 diabetes och bör i regel inledas i anslutning till diagnos, samt fortgå så länge kontraindikationer saknas Regelbunden kontakt med folktandvården Samarbetskontakter mellan somatisk sjukvård och psykiatrin behövs Fasta mottagningar med psykiatri och pirmärvård? Gemensam vårdplan? Intensivbehandling med levnadsvaneutbildning för nydiagnostiserade psykos patienter och deras närstående/kontaktpersoner? Extrahjälp med transport, någon som följer med till vårdcentralen, ordentlig hälsogenomgång varje år????

Vårdkontakten är grundläggande för patientens motivation till behandling!

TACK!