Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Om psykiatrisk tvångsvård i Sverige
Institutionen f hälsa, vård och samhälle
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Agneta Öjehagen
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol, droger och psykisk hälsa
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
Utbildningsdag HSN 6 och 8 - länssjukvård December 2011 Jarl Torgerson Regionläkare HSA.
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Kliniska vetenskaper - psykiatri
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Missbruksutredningen Framtidens svenska missbruks- och beroendevård Hans Wiklund Fil. dr, Huvudsekreterare Missbruksutredningen
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Karlstad den 11 september 2009 Sveriges Kommuner och Landsting
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Socialdepartementet Konferens om drogsituationen i länet och framtidens förebyggande arbete Maria Renström Gruppledare för regeringskansliets samordningssekretariat.
SKL och Socialdepartementets riktlinjer
Alkoholen, jag och samhället Per Blanck Varför dricker en del alkohol? Festmarkör Socialt smörjmedel Gott Förväntas göra det Stämningshöjande Ångestdämpande.
Handledare: Rebecka Arman FoU i Väst
Behandling och självläkning
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
10 års erfarenhet i Sverige Långtidsbehandling för Svårt psykiskt störda missbrukare i Jönköpings kommun Ulf Eek Vårdenhetschef/samordnare.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Formuläret Liv & hälsa år 2008 November 2008/ Margareta Lindén-Boström & Carina Persson Liv & hälsa år 2008 – en urvalsundersökning våren 2008.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Jan Weibring FMK februari 2010 Hur uppnå användbara medicinska underlag?
Det kliniska problemet
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Missbruk/beroendet Neuropsykiatriska störningar
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Barnets rättigheter i nya patientlagen
kan man dra av Dunedinstudien?
Somatisk ohälsa hos psykiskt långtidssjuka och Hälsokontroller inom primärvården Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare VO vuxenpsykiatri Lund.
Riskbruk vid psykisk ohälsa hur vanligt är det och vilka interventioner har effekt? SAD.s årsmöte Lund d 27/ Agneta Öjehagen Professor, socionom,
Socialdepartementet En samlad strategi för ANDT- politiken Maria Renström Ämnesråd och gruppledare ANDT och Socialtjänst Socialdepartementet.
Elevhälsa Elevers behov och skolans insatser Projektledare Anna Blom Elevhälsan 1.
Louise Bennet, Specialist i allmänmedicin, VC Fågelbacken, Malmö Centrum för Primärvårdsforskning, Region Skåne och Lunds Universitet MEDIM MEDIM studien.
”Cognitive ability, alcohol use and alcohol-related harm” Sara Sjölund MD, PhD Dept. of Public Health Sciences, Karolinska Institutet Presentation av avhandling.
Psykiatri och Primärvård Diagnosfördelning och remittering.
Äldre Bikupediskussion. Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning på allas läppar men ännu inget genomslag i praxis Data samlas i mängd, men systemet agerar inte.
Screeningkapacitet hos screeningfrågor om riskbruk HFS Temadag om alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker,
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Programområde Spelberoende vid CPF
Patienter i äldrepsykiatrin, Helsingborg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Martin Mc Keon ST-Läkare VC Kvarnsveden
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Metodbeskrivning. Resultatöversikter och diagram Bilaga till Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018 – Öppna Jämförelser.
Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården
Samsjuklighet vid drogberoende
Användarinstruktioner Vårdochinsats.se
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Suicidriskbedömning- ansvar och delegation
Läkarintyg för sjukpenning
Presentationens avskrift:

Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning

Identifikation av riskbruk hos personer med psykisk sjukdom Förhindra negativ inverkan på psykiska sjukdomen och dess behandling Förhindra att riskbruk leder till beroende Tidig intervention vid riskbruk av alkohol hos personer som sökt somatisk sjukvård har visat god effekt

Identifikation riskbruk alkohol Fråga om konsumtionen - veckokonsumtion max 14 glas man, max 9 glas kvinna - berusningsdrickande max 4 glas per man, max 3 glas kvinna Screening - AUDIT (10 frågor)

Förekomst riskbruk alkohol psykiatrisk vård Poäng över riskgräns, inkl. möjlig diagnos: Psykiatr. akutavdeln. London: 53% m, 44% k Psykiatr. slutenv. Australien: 54% m, 27% k Psykiatr. öv Västerbotten: 25% m, 25% k Psykiatr. öv, Lund Uppsala: 30% m, 21% k Psykosvård, Lund: 22% m, 13% k Svenska befolkningen: 21% m, 15% k

Intervention vid riskbruk alkohol vid psykisk sjukdom Två studier undersökt effekt efter 6 mån: Australien: sluten vård - kort rådgivning bättre än skriftlig information Hulse & Tait 2002, 2003 Sverige: öppen vård- allmän psykiatr.patienter - kort telefonrådgivning bättre än ingen rådgivning Eberhard et al 2009 Patienterna positiva till frågor om riskkonsumtion

Slutsats Få undersökningar av riskbruk bland personer med psykisk sjukdom ännu färre interventionsstudier en sårbar grupp med ökad risk utveckling beroende och försämring av såväl hälsa som social funktion