Satsschema - Hur använder man det?.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Satsdelar.
Svenska som andraspråk
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
Allmän grammatik SATSDELAR
SYNTAX Allmän Grammatik.
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Huvudsatser och bisatser
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
SPARKVIPA.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Ordföljd.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Satsschemeövningar övningsexempel med lösningar. Ett tomt schema Funda- ment Finit verbSubjektSats- adverbial Infinit verb Objekt predikativ Adverbial.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
Grammatik och språkriktighet
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Huvudsats och huvudsats
Satsdelar.
Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Skriva meningar i huvudsats
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
Ordföljd huvudsats.
Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar. Kurs B: tala och skriva Skriv stor bokstav och punkt i alla meningar.
Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –
Satsdelar Så här hittar du dem!.
Pronomen Subjekt och objekt
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Pronomen Subjekt och objekt
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Pronomen Subjekt och objekt
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Nominativ Ackusativ Dativ
Possessiva pronomen.
Pronomen Subjekt och objekt
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Relativpronomen.
Presentationens avskrift:

Satsschema - Hur använder man det?

Syfte? Satsschemat är en hjälp när det gäller att lära sig svenskans ordföljd. Varje satsdel har sin bestämda plats i schemat. Schemat visar i vilken ordning satsdelarna brukar komma i en sats. Observera att alla satser inte innehåller alla satsdelar!

Satsschema för huvudsatser Vad/ vem? Ofta subjekt, adverbial 2 och objekt. Funda-ment Verb1 Subjekt Sats- adverbial Verb 2 Komple-ment Objekt/Predi--kativ Adver-bial Jag Ä äter glass. inte glass Igår såg jag en drake Gillar skulle du vilja gå mig? hem Hur? Var? När? Verb i presens, preteritum el. imperativform. Vem, vilka eller vad som gör verb 1. Verb i infinitivform, perfekt och pluskvamperfekt. Påverkar betydelsen i satsen.

Fundamentet Den första positionen i satsschemat kallas för fundament. I fundamentet kan man placera vilken satsdel som helst. Oftast står subjektet, ett tidsuttryck eller objektet där. I ja och nej frågor är fundamentet tomt.

Verb 1 På andra plats kommer alltid ett verb i presens (läser), preteritum (läste) eller i imperativform (läs!) Meningen är inte fullständig utan verb 1.

Subjekt Subjektet talar om vem, vilka eller vad som gör det som verb1 talar om. Subjektet är oftast ett substantiv eller ett pronomen. När subjektet inte är placerat i fundamentet står det direkt efter verb1. Det är ingen fullständig mening utan subjekt om det inte är en uppmaning t.ex. ”Läs!”

Satsadverbial Satsadverbialet påverkar betydelsen i hela satsen och är oftast obetonat. Det vanligaste satsadverbialet är inte. Andra vanliga SA är: alltid, oftast, ibland, genast, till sist, absolut, väl, nog, kanske, antagligen, bara, egentligen, också, ju, naturligtvis…

Verb 2,3,4 o.s.v.) Här placeras verb i infinitivform, i perfekt eller i pluskvamperfekt: (att) svara (har) svarat (hade) svarat

Partikel En partikel är ett kort betonat ord som hör ihop med verbet och ofta förändrar dess betydelse. ”vanligt” verb: Hälsa på Nils. Betydelse: säg hej till honom! Partikelverb: Hälsa på Nils. Betydelse: besök honom.

Fortsättning partikel I satsschemat hör partikeln till samma ruta som verbet tillhör. Ytterligare betydelseskillnader: håller av = bryr sig om håller i = släpper inte håller om = kramar håller på med något = sysslar med något

Objekt Objekt svarar på frågan: vad/ vem + verb1 + subjekt? Exempel: Hon köpte båten är meningen. Ställ frågan: vad köpte hon? – båten – båten är objekt. Objektet kan vara ett substantiv, ett pronomen, ett infinitiv eller en bisats.

Adverbial Det beskriver t.ex. tid, plats eller orsak. Adverbialen är uppdelade i följande: Sättsadverbial (hur?): Hon skriver bra. Rumsadverbial (var?): Vi träffades hemma. Tidsadverbial (när?): Han ringde igår.