Vård av en dement person i hemförhållanden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när
Advertisements

Etik i vård och omsorg SOMS1201.
Beteende Orsaker Orsaker Orsaker.
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Kris och psykiskt trauma - sjukgymnastiska perspektiv
Demens Monica Åhlund Arbetsterapeut
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Mentala störningar forts.
Hälsan är inte jämt fördelad Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska.
Internationella Strokedagen 10/5-2007
Genombrottsprojektet Ger rehab/ Tomelilla kommun
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Systemisk Familjeterapi och Depression av Elsa Jones och Eia Asen
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
SMÄRTA OCH DEMENS
Förbättringsarbete Säker utskrivning
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Sagal Consulting Vägen till behandlingsarbete går via Ullared Somaliernas syn på psykisk ohälsa Yassin Ekdahl Sagal Consulting.
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Olika folksjukdomar.
Vilka sjukdomar lider finländarna av?
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Vad är en depression? Nedstämdhet eller minskat intresse eller glädje måste föreligga. Dessutom har man minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod:
Schizofreni (kluvet sinne)
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Förmågan att koda in, lagra och plocka fram information
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Del 1 Medicinens och omvårdnadens etik
Hur bör servicen i framtiden se ut för äldre? Aija Ström, Chef för social- och hälsovårdsenheten1.
Mental hälsa.
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Kognition och teknik Beata Terzis
Bilaga 2 Äldreomsorgens värdegrund Trygghet Engagemang Hushållning.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Hälsofrämjande bemötande En logopeds arbete med personer som har utvecklingsstörning och autism Helene Ahnlund, AKO 2015.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
PRESENTATION AV IT- ARBETET
Häsokunskap 1 hösten 2008 Emelie Åhlberg.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Depression.
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Agenda Bakgrund/utgångspunkt - för Västkom idag
Depression.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04

Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i de psykiska funktionerna Försvårar personens dagliga livsföring Alla dementa har inte samma symptom och de olika sjukdomsförloppen som leder till demens skiljer sig från en patient till en annan

Indelas i tre olika grader Lindrig demens Medelsvår demens Svår demens

Lindrig demens Glömmer händelser som skett nyligen Blandar ihop saker Klarar inte dagliga rutiner Personen lider av situationen Orolig, inbunden och ängslig Vanligt med depression i detta skede

Medelsvår demens Minnesförlusten ökar Tankeverksamheten försvagas Måste få hjälp med mat och den personliga hygienen Svårt att berätta om sina önskemål och känslor Behöver vägledning och övervakning i alla dagliga rutiner

Svår demens Svårt att tala och förstå Problem att röra sig Epileptiska fall kan förekomma Har mycket starka känslor Rum, tid och fakta har mist sin betydelse Behöver vård dygnet runt

Anhörigvårdarens orkande Demensföreningens anhöriggrupper Vårdbördan delas med anhöriga och vänner Fritid även för en själv på dagsprogrammet Flexibelt dagsprogram Daggrupper eller –klubbar

Anhörigvårdarens orkande forts. Intervallvård Avlastning på natten Hjälp med badandet Att dela sina upplevelser och känslor med anhöriga och vänner Rehabilitering för anhörigvårdare Anpassningsträningskurser

Olika former av demens Alzheimers sjukdom Vanligaste demenssjukdomen med ca. 15 milj. människor drabbade i världen Vaskulär demens Den näst vanligaste demenssjukdomen Frontallobsdemens Den tredje vanligaste formen av demens

Alzheimers sjukdom Nervceller i delar av hjärnan dör onormalt fort Utvecklas gradvist och första symptomen brukar vara succesiv försämring av närminnet Vanligt att man glömmer bort namn på bekanta, svårt att hitta rätt ord och svårt att fatta beslut

Alzheimers sjukdom forts. Det känns trögt och tröttsamt att uträtta olika saker, även sådant som tidigare intresserat Kan ej botas, men mediciner finns som bromsar sjukdomsförloppet Hämmare av kolinesteras är samlingsnamnet för mediciner som bromsar försämringen av minnet och övrig tankeverksamhet

Vaskulär demens Störning i hjärnans blodomlopp, t.ex. på grund av förträngningar i halsens blodådror eller hjärninfarkter Symptomen beror på vilka hjärndelar som skadats, men kan t.ex. vara nedsatt förståelse eller talförmåga, balansrubbningar, urineringsproblem, brister i synfält eller förlamning av ena sidan

Vaskulär demens forts. Riskfaktorer för vaskulär demens kan identifieras och skötas Riskfaktorerna är förhöjt blodtryck och kolesterolvärde, rökning, diabetes och hjärtsjukdomar Bästa sättet att hindra demens är att förebygga dessa stressfaktorer, eftersom det inte finns någon målinriktad medicinsk vård för den vaskulära arten av demens

Frontallobsdemens Drabbar storhjärnans främre delar Symptombilden präglas av personlighets- förändringar, förändrat socialt beteende, saknar insikt, emotionella symptom, bristande motivation och språkliga brister Andra symptom kan vara depression eller psykos och därtill kan antidepressiva medel vara effektiva

Demensvårdsföreningens rekommendationer Ett eget servicesystem för personer med demenssjukdom. Vården och tjänsterna för demenssjuka personer bör avskiljas från social- och hälsovårdens traditionella äldreomsorg till ett eget system som starkt stödjer hemvården.

Demensvårdsföreningens rekommendationer forts. Sjukdom som leder till demens bör diagnostiseras. Alla personer med demenssymptom bör genomgå sakliga undersökningar. Vården och tjänsterna bör centreras. Helhetsansvaret för demenspatienternas hemvård och ordnandet av tjänster bör centreras.

Omvårdnaden och bemötandet Kunskap om demenssjukdomar Synen på den dementa som en unik individ Lyhördhet och känslighet för den dementas behov

Omvårdnaden och bemötandet forts. Kontaktskapande, förmåga att visa omsorg och närhet Empati Intuition Livserfarenhet

Hembesöken Avsikt Tillbehör Planering av besöket Utförs på patientens villkor och modersmål Samtal och intervju, eventuell vårdplanering Information Dokumentation och utvärdering

Kärlekens börda Kärlekens börda bär vi när vi lever med hjälplösa människor och vet att vi ingenting kan göra för att förskona dem från den smärta det innebär att förlora sig själv; vi förskonas inte heller från smärtan av våra egna förluster.