Viktoria Cordova Strama Region Uppsala Journalgranskning av handläggningen av otit hos barn inom öppen vård 2017 Viktoria Cordova Strama Region Uppsala

Syfte att via journalgranskning - undersöka om trumhinnans rörlighet kontrolleras när otitdiagnos ställs undersöka följsamheten till Stramas behandlingsrekommendationer vid akut mediaotit

Material Diagnos H66.0 (Akut mediaotit, Akut varig mellanöreinflammation, akut mellanöreinflammation osv) 300 barn 28 aug – 15 nov 2017 1 - 11 år vid besöksdatum (ej fyllda 12 år) Vårdcentraler/HLM och jourmottagningar/närakuter i länet

Exkluderade skyddade personuppgifter: 6 st Fel diagnoskod: 10 st (t ex : simplexotit, konjunktivit, cystit, vaxproppar bilateralt = kan ej bedöma trumhinnorna)  Efterkontroll/Återbesök inom 1 månad: 49 st (där exkluderades därför terapisvikt och recidiv som var ett kriterium för komplicerad otit, kvar blev alltså öronbarn/rör och perforation - både ensidigt och dubbelsidigt.)

Ni når web-versionen av denna broshyr via www. regionuppsala Ni når web-versionen av denna broshyr via www.regionuppsala.se/stramauppsala

Behandlingsriktlinjerna når ni även via Strama appen – Strama Nationell Klicka på Primärvård Klicka på Akut mediaotit

Stramas nationella app finns som web-version på www.strama.se

Kliniska processen ”Ont i örat” når ni via navets startsida för primärvården

Typ av otit Komplicerad otit var initialt terapisvikt, recidiv, öronbarn/rör eller perforation

Trumhinnans rörlighet kontrollerad? Trumhinnans rörlighet kontrollerades i 5 av fallen Vid alla dessa var rörligheten avvikande Fyra av dessa patienter förskrevs antibiotika En av dem förskrevs antibiotikarecept i reserv

Antibiotika- förskrivning (alla otiter i studien)

Antibiotika- förskrivning till de okomplicerade otiterna

Generella reflexioner Ensidiga okomplicerade otiter fick ofta antibiotika. Många journaler hade bristfällig dokumentation, fel diagnoskod eller hade otiter som ej gick att kategorisera. Texten ”otitbild” förekom relativt ofta utan närmare beskrivning av utseendet, och gick därför inte att kategorisera då det inte ens framgick om det var ensidigt eller dubbelsidigt, perforerat eller ej osv. I vissa fall saknades diagnoskoder vid tidigare besök, alltså första datumet som dök upp i granskningen var egentligen besök nr 2 eller senare. Det är alltså viktigt med rätt diagnoskod för kvalitetsuppföljning och granskning av följsamhet gällande riktlinjer och patientsäkerhet.

Fallreflexioner I en del fall gick läkaren helt på föräldrarnas anamnes, t ex "föräldrar uppger att det runnit ur höger öra, insättes därför på behandling enl lm-listan”. Ingen egen bedömning av utseendet framgick. I en del fall kunde det stå i status "kan ej se trh pga vax, gott at, ej feber" men får ab- behandling. Runnit ur örat = runnit vax? I enstaka fall förekom samma barn flera gånger, ibland hade föräldrarna åkt till flera olika instanser på en och samma vecka tills de fick antibiotika utskrivet trots att bilden var densamma. En patient, som från början inte alls skulle fått antibiotika enligt rekommendationen, fick en allergisk reaktion av insatt antibiotika och fick byta preparat.

Slutsatser Otillräcklig diagnostik – endast 2 % av journalerna hade uppgift om bedömning av trumhinnerörlighet Bristande dokumentation – otydliga och felaktiga diagnoskoder, otillräckligt dokumenterat Betydande överbehandling – 70 % av ensidiga okomplicerade otiter fick antibiotika i strid med rådande rekommendationer

Vad kan vi göra på vår mottagning för att optimera diagnostiken och behandlingen av dessa infektioner? ….. gällande…. förbättrad dokumentation? följsamheten till behandlings- rekommendationerna vid otit? utbildningsmöjligheter? utrustning? rutiner? Diskutera och ta fram förslag till åtgärder