Extratjänster – katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Oscar Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting Johan Vikström, Arbetsförmedlingen

Ökning främst i kommunal verksamhet Antal pågående extratjänster per månad

Vilka får extratjänst? Anställningsstöd Andel kvinnor Andel utomeuropeiskt födda Andel kortutbildade Andel med Funktionshinder Andel med inskrivningstid över två år Extratjänst 50% 71% 25% 16% 84% (32 % från tidigare sysselsättningsfasen) Instegsjobb 23% 95% 31% 1% 37% Särskilt anställningsstöd 52% 18% 90% Jämnare könsfördelning (offentlig sektor) än andra anställningsstöd. Högre andel kortutbildade och utomeuropeiskt födda än SAS. Högre andel med lång inskrivningstid och funktionshinder än instegsjobb. Tanken är att extratjänster det ska vara till för personer som ”står längre ifrån arbetsmarknaden”. Kan man få ett jobb med hjälp av ett mindre dyrt stöd, tex instegsjobb så är det dit man ska. Extratjänster är utöver befintliga stöd, när andra stöd inte räcker till. Det ska inte ersätta andra anställningsstöd. Utifrån statistik är det inte helt tydligt att vi har lyckats just med detta. Men indikationen är att det ändå är en annan målgrupp för extratjänst. Men finns nog mer att göra här, när det gäller just träffsäkerheten i insatsen.

Tränger extratjänster undan andra anställningar? Utveckling anställningsstöd i relation till varandra. Det vi ser är att andra anställningsstöd minskade under 2017, dvs. uppbyggnadsperioden för extratjänster, men från 2018 ser vi att även andra anställningsstöd ökar. Troligtvis beror det på att arbetet med att bygga upp och utveckla samverkan och arbetssätt kring extratjänster till viss del innebar minskat tid och fokus på andra anställningsstöd och privata arbetsgivare. Men att strukturerna börjar finnas nu och då är arbetet inte lika tidskrävande, vilket gör att även andra stöd kan öka. Det mesta tyder på att extratjänsterna under 2018 lagts utöver andra anställningsstöd. Senaste halvåret 2018 jämfört med samma period 2017 visar att extratjänster ökat med ca 13 800, samtidigt har det totala antalet personer i anställningsstöd ökat med ca 14 200. Så ökningen tycks inte skett på bekostnad av andra anställningsstöd. Andra stöd legat ganska konstant.

Arbete med stöd (inklusive nystartsjobb) Resultat efter extratjänst Anställningsstöd Arbete med stöd (inklusive nystartsjobb) Arbete utan stöd Studier Resultat totalt Extratjänst 28% 8% 3% 39% Instegsjobb 48% 6% 58% Särskilt anställningsstöd 38% 9% 1% 49% Resultaten hittills 90 dagar efter avslutad extratjänst är helt OK. Lägre än instegsjobb och SAS, men det är också vad man kan förvänta sig givet att det är en annan målgrupp. En annan jämförelse som faktiskt är nog så relevant är att se på utflödet för tidigare fas 3/sysselsättningsfasen. Det är inte helt okomplicerat att jämföra resultaten däremellan, eftersom fas 3 inte hade någon tidsgräns för hur länge man kunde vara där. Men nog tycks extratjänsterna leda till jobb i högre utsträckning (Av de från motsvarande fas 3 som avslutat extratjänst under 2018 var cirka 30 % i arbete 90 dagar efter). Effektivutvärdering behövs för att kunna avgöra om insatsen är kostnadseffektiv. Resultat från sysselsättningsfasen 2013 fanns ca 34 000 deltagare i sysselsättningsfasen (tidigare fas 3), varav ca 4 000 (11%) under året gick vidare till någon form av arbete.

Höga volymer och höga resultat = stor påverkan på långtidsarbetslösheten Extratjänster skillnader mellan kommuner – volym och resultat (minst 10 personer som avslutat) Volymer (andel av totalt öppet arbetslösa och i program) Höga volymer i extratjänster är bra. Men för att det ska vara hållbart också på längre sikt behövs också ett högt utflöde från extratjänster till andra jobb/studier. Det här diagrammet är ett sätt att utvärdera sitt arbete med extratjänster. Lyckas vi med bägge dessa aspekter är sannolikheten ganska stor att vi också lyckas minska långtidsarbetslösheten på sikt. De flesta kommuner ligger på volymer motsvarande mellan 5-10 % av antal långtidsarbetslösa och resultat på cirka 30-45 %. Som ni ser finns ett antal kommuner som sticker ut positivt. Om man letar efter goda exempel att ta efter och lära sig av så skulle jag börja kolla här. Ovanåker, Filipstad, Bollnäs, Haparanda, Hedemora, Eda, Surahammar, Karlskoga etc. Andel i arbete eller studier efter extratjänst

Vad är viktigt för att extratjänster ska ha bra resultat? Arbetssätt och samverkan har stor betydelse för vad extratjänsterna leder till. De med bäst resultat: Har redan på förhand en plan för vad extratjänsterna ska leda till och hur det ska gå till Ger möjlighet till kompetensutveckling under tiden med extratjänst Följer upp och matchar ut mot andra jobb så snart individen är redo Större resultatspridning inom kluster med likartade yttre förutsättningar än mellan kluster med olika yttre förutsättningar => Inre faktorer större betydelse än yttre, dvs våra arbetssätt och samverkan avgöra mycket av vad vi får ut av extratjänsterna. Genomsnittlig standardavvikelse inom kluster ca 10 % Standardavvikelse mellan kluster ca 5 %.

Kommunenkät Ansvar hos arbetsmarknadsenheten, undantagsfall respektive förvaltning som anställer eller stabsenhet. 2/3 upprättar individuella planer – övriga utgår från AF:s planering. 2/3 uppger att anställda i extratjänst får förberedande insatser – praktik, studiebesök, motiverande samtal/coachning, utbildning. Förberedande praktik eller arbetsprövning var vanligast förekommande bland det kommunerna lyfte fram i fritextsvaren. Studiebesök och intervjuer på arbetsplatsen är också vanligt. I flera fall lyftes olika former av motiverande samtal och coachning fram. I några fall utbildningsinsatser inom ett specifikt bransch eller för språkkunskaper samt grundläggande arbetslivskompetens. Utkast - ej för spridning

Kommunenkät – utbildning 2/3 uppgav att de hade övre gräns för hur stor del av extratjänst som kan vara utbildning (hälften 50 procent, en 40, flera 25 procent) Utkast - ej för spridning

Lärande exempel Luleå kommun Stenungsunds kommun Lunds kommun Matchning genom speeddating Stenungsunds kommun Barnskötarutbildning Språkstödjare – skola, socialtjänst, kommunkontoret Lunds kommun En del av kompetensförsörjningsstrategin Breddning till flera delar av förvaltningen Region Skåne Regionalt samarbete med Arbetsförmedlingen Kulturförändring Utkast - ej för spridning

Kommunenkät – nya yrkeskategorier 16 kommuner utvecklat yrkeskategorier de inte haft tidigare. Förskola, grund- och gymnasieskola (10). Serviceassistenter, assisterande barnskötare, stödja nyanlända som påbörjar språkstudier, lärarassistenter (särskild utbildning). BEA-avtal. Socialtjänst och omsorg (8). Assisterande hemvårdare, vårdnära service som städning/köksuppgift som usk gör annars, värdinna/värd inom hemtjänst, språkstödjare för info om kommunal verksamhet. Övrig kommunal verksamhet (4). Assistenter, trygghetspatrull i utsatt område, lokalvård/återbruk. Utkast - ej för spridning

Förtidigt att dra slutsatser (relativt få individer se nästa sida). Utkast - ej för spridning

Kommunenkät – utmaning och möjlighet Samtliga gör bedömningen att en större del eller omkring hälften har kommer ha behov av fortsatt stöd efter tjänsten (23 respektive10 kommuner) Utkast - ej för spridning

Slutsatser Studieinslag och vägar till utbildning behöver utvecklas Potential att använda extratjänster i kompetensförsörjningsarbetet Dokumentation av tillägnade färdigheter kan stärkas Mer kan göras för att utveckla extratjänster i landsting/regioner Utvecklingsområde att få extratjänster som en del i etableringskedja Många i behov av flera typer av stöd som är varaktiga över tid Gemensamt arbete för att stärka kvaliteten Komplettera med effektstudier och brukarundersökningar Utkast - ej för spridning

Extratjänster – katapult ut i arbetslivet eller rekyl in i fortsatt stöd från samhället? Oscar Svensson, Sveriges Kommuner och Landsting Johan Vikström, Arbetsförmedlingen