Rubrik

Har klimatförändringarna tjuvstartat eller ligger vi redan efter? NEJ och JA

SGUs bild för februari 2016, problem med de små magasinen i det område som egentligen bara har magasin av begränsad storlek. Och problem de stora magasinen där vi förväntade redan från klimat och sårbarhetsutredningen 2007.

Klimatets direkta påverkan på rå- och dricksvatten: Olika väderfenomen Torka Dålig tillgång på yt- och grundvatten Öland, Gotland, Sydöstra delen av landet. Händer nu! Recipienter med lågt flöde har högre andel renat avlopp Svår torka i Katalonien (Barcelona) 2007-2008 Större risk för skogsbränder Branden i Västmanland 2015

Översvämning För mycket vatten kan kortsluta en grundvattentäkt Läckage av oönskade ämnen PFAA Fysiska skador på byggnader och ledningsnät Sundsvall 2000, 2001, Alvesta 2004, Queensland 2010-11 England 2007,2014,2015 Ras och skred Götaälvdalen

Varmare dricksvatten : 20 0C och över Varmare råvatten Varmare dricksvatten : 20 0C och över Det är idag klassat som tjänligt med anmärkning Mer problem med tillväxt i ledningsnätet Fler arter som är bättre anpassade att växa vid 22 0C i ledningsnätet lär också kunna växa ut på våra odlingsplattor…. Möjligen fler opportunister som kan klara sig bättre i ledningsnätet Aeromonas, Pseudomonas Risk för fler tillfällen med lukt och smak – vatten håller sig sämre. Långa överföringsledningar mellan städer kan bli drabbade

Aktuella punkter vid möte om torka på Öland De vill ha statlig hjälp med finansieringen av klimatanpassning. De tycker det är en nationell angelägenhet med bra turism på ön. Hur farligt är det med ett helt jonfritt vatten och ett dricksvatten med lågt mineralinnehåll (omvänd osmos Östersjövatten) ? Livsmedelsverket håller på med en riskvärdering av detta. Var finns tekniska system för nödvattenförsörjning? Livsmedelsverket (Mats Eriksson-Uhr) har bra koll på och kan dela information om lösningar. Vill ha stöttning från Livsmedelsverket (VAKA) även innan det blir kris?

Gotland Planerar för tre avsaltningsanläggningar Herrvik 2016 Komplement till övriga åtgärder för bättre dricksvattenförsörjning Livsmedelsindustrin, Arla största konsumenten, slakteri och färdig mat. Cementa i Slite Jämförelse Öland, Guldfågel i Mörbylånga

Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat, men med de klimatförändringar som är att vänta, ändras förutsättningarna för hela vårt samhälle. Extremer definieras som återkomsttider på 20-års återkomsttid (alltså en dag med förhållanden som är så ovanliga att de statistiskt sett inträffar en gång på 20 år). Vintrarna bli mildare , ca. 3 °C i hela landet och över 5 °C i delar av Norrland. Somrarna är ökningen uppemot 3 °C i sydligaste delarna men mer måttliga i norr. Vinterns totala nederbörd ökar med 10-20 procent under vintern Somrarna är det inga förändringar för södra Sverige men i norr uppemot 10-15 procent ökning. Samtidigt ökar extremnederbörden i hela landet med uppemot 10-20 procent. Detta leder till ökade översvämningsrisker kring sjöar och längs med vattendrag och även ökad risk för ras, skred och erosion (som vid kusterna även påverkas av en höjd havsnivå. Tillgång och kvalitet på dricksvatten kommer att ändras med ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiska risker. Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, fördelning och storlek hos populationer samt förekomst av skadeorganismer. Ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig.

En förlängd växtsäsong ger ökade skördar för skogsbruket och jordbruk och möjlighet till att förnya grödor för jordbruket, djur kan gå ute under större del av året. Nya skadegörare, samt förbättrade förutsättningar för redan befintliga och nya sjukdomar som nu kan få fäste i landets djurbestånd. Nya behov av dränering och bevattning av framförallt jordbruksmark, men blötare markförhållandena och minskad tjälbildning ökar risken för stormfällningar och förändrar förutsättningarna för skogsbruket. Dagens dagvattensysten måste förbättras. Förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden, bland annat genom ökad temperatur, minskad salthalt och andra klimatfaktorer Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna, och kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt när trädgränsen höjs. Rennäringen i Sverige kommer att allvarligt påverkas av dessa förändringar då snö- och isförhållandena vintertid blir besvärligare för renarna. Människors hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser, men även mer subtila förändringar i miljön (luft, vatten och mark) orsakade av klimatförändringar kan påverka vårt hälsotillstånd.