Meningsfull fritid? Vad är det? Lena Nilsson Sunne 2016

Pedagogiskt förhållningssätt Alla kan utveckla sin förståelse och kan lära sig Vår uppgift att ta reda på hur och vad den enskilde förstår. Personer med autism gör sitt bästa för att förstå Vår uppgift är att ge förutsättningar för förståelse och lärande

Fri - tid vad innebär det? Att göra vad man vill? Att välja själv? Att hantera tid? Att jobba eller inte jobba? När har vi fritid? Vilka sysslor genomför vi när vi inte Jobbar?

Ge visuella svar på följande frågor? En förutsättning för att känna glädje! När kan jag ha fritid/rast? dagsplanering/schema Var ska jag vara på min lediga tid/rast? fysiska gränser Var finns materialet? bestämd plats Vad kan jag göra med materialet? visuella instruktioner början-slut Hur länge ska jag hålla på? aktivitetsplanering Vad ska jag göra sedan? Vilka alternativ finns? Välja? visuellt presenterade alternativ

Sysselsättning på egen hand Intresse Färdigheter Förorganiserat material Organiserad miljö Visualiserad ordning av aktiviteter 5

Balans av aktiviteter Planerade - Spontana/naturliga Välkända - Nya Lätta - Svåra På egen hand - Med andra Motiverande - ”Måsten” Rörelse - Stilla 6

Vad underlättar när vi ska fylla tiden med meningsfulla aktiviteter? Erfarenheter av aktiviteter Färdigheter att klara av aktiviteter Föreställningsförmåga Förmåga att välja Kommunikativa färdigheter Sociala färdigheter Tillfällen till fritidsaktiviteter 7

Stressorer – alla dessa val! När gör vi vårt första val efter att vi vaknat? Behöver personen: - hjälp att göra val - slippa välja tydliga alternativ …

Att tänka på när vi planerar fritiden / aktiviteter - Utgå från personens intresse - Föräldrars/anhörigas prioriteringar Balans mellan egna aktiviteter och aktiviteter i sociala sammanhang - Balans mellan organiserade aktiviteter och oorganiserade aktiviteter - Aktiviteter som ger avkoppling/rekreation och möjlighet att varva ner! 1Vad kan fritiden innehålla för aktiviteter? Observation och bedömning av elevens intressen. (Som vi gjorde med den finmotoriska bedömningen) Ofta enkla anpassningar som gör att aktiviteterna blir njutbara. Ju tidigare utv nivå desto mer annorlunda får vi tänka. Ibland prata vi om fixeringar! Vad är det? Golfare är de fixerade? Ritualer är det stressande eller lugnande? Förutsägbarhet ger lugn! 2Vad är det för skillnad på intresse och fixering? Kom ihåg att pers med autism inte har samma intresse som vi! Det som är nöje för oss behöver inte vara det för eleverna!! EX lyssna på samma band, trä pärlor etc. EX kan det för en person vara mer avkopplande att räkna än att spela spel och pussla! Respektera annorlunda intressen! 3Man kan vara social även som passiv åskådare. Skilja på mål med fritiden och aktiviteter som är avkopplande eller special intressen 4Många måste lära sig att välja och inte välja samma sak! Ett sätt att lära sig förstå orsak och verkan och att förstå konsekvensen av mitt val. Forskning visat att ju fler tillfällen jag har möjlighet att välja desto mindre beteendeproblem! Först måste jag lära mig att välja! Hur gör man?

lek/sysselsättning Signalera tydlig början och slut Organisera saker och aktiviteter visuellt Visa tiden konkret Anpassa uppgiften utifrån utvecklingsnivå och färdigheter Utgå från styrkor och intressen Utvidga lek/aktivitet

Syfte/funktion Stimulans - aktiverande Vila - avkoppling - stressreducerande Självständig - vara ifred Social - med andra Intresse - nöje - fascination 11

Användbart – meningsfullt – funktionellt? Ger aktiviteten egen-Kontroll? Är den användbar för personen? Ökar den status/popularitet, självkänslan? Positiv stimulans Finns nyfikenhet på aktiviteten/uppgiften? Finns koppling till intresse? Är det Lätt? Yes, I can !

Vilja, drömma, önska är grunden för lärande? En förutsättning för att: Känna glädje, lycka och tillfredställelse. Prova nytt Att variera alternativen Att ha balans 13

skattjakt tipspromenad ballonger bollek såpbubblor snurror orientering 14

Förhållningssätt… Spegla känslor och tempo - utan att dras med för mycket! Var på samma våglängd vid kommunikation Se till att fånga uppmärksamheten innan du kommunicerar med personen Var lagom nära Anpassa miljön fysiskt Växla mellan stillsamma och ”rörliga” aktiviteter Visa/locka med konkret material

Sociala aktiviteter lätt svårt Ostrukturerad aktivitet Oförutsägbara roller Mycket material Dela, turas om Många personer Stora krav på verbal förståelse Stora krav på kommunikativa initiativ Strukturerad aktivitet Förutsägbara roller Lite material Var sin uppsättning Få personer Lite krav på förståelse av språk Lite krav på kommunikativa initiativ 16

Sociala samspel - att göra något tillsammans -i ett utvecklingsperspektiv 1. Individuella färdigheter 2. Närhet till andra 3. Parallella aktiviteter 4. Dela material 5. Tur tagning 6. Enkla regler – Komplexa regler 7. Ömsesidighet 7 6 5 4 konkret - abstrakt med jämnåriga - med vuxna med en - med flera 3 2 1

Fallgropar vid socialt lärande Att det är lätt att glömma att ge personerna hjälpmedel, strategier för framtiden Att det är lätt att missa de svårigheter som finns och inte se de strategier som han/hon utvecklar för att dölja dem Att det är lätt att ställa normalitetskrav (överkrav) Att det är lätt att glömma att reflektera över balans mellan krav och förmåga Att det är lätt att hamna steget efter – tjat istället för stöd Helene Tranquist föreläsning 1 Strategier för framtiden, komihåg listor, lära sig en aktivitet ngt att göra i sociala sammanhang Omedvetet skapar sig pers med Asp s strategier för att klara sig god härmningsförmåga Lätt att ställa överkrav – det här måste man kunna som vuxen Lätt att om man har elever på tidig utv nivå att ej ha balans mellan krav o förmåga För vem är det till nytta – socialt lärande? Skilj mellan kan inte och förstår inte! Göra det osynliga synligt! Socialt samspel det absolut svåraste att lära ut kan inte jämföras med matte eller att lära glosor! Bygger på autism kunskap

Motoriska/ fysiska aktiviteter 19

Gemensamt för personer med funktionsnedsättning Brist på lek och rörelse Fler vuxenkontakter/ färre barnkontakter Mindre självständighet Annorlunda motorik och perception Oftast färre fritidsaktiviteter

Motoriska / fysiska aktiviteter Hur gör vi? Organisera Förmedla hur mycket / hur länge/ hur många gånger och när det är slut! Använd olika räknesystem, timer etc. Visuella instruktioner såsom plastband, tejp dvs. olika färgmarkeringar som tydliggör olika banor och avgränsar ytor Anpassa utifrån personens utvecklingsnivå, ålder och intressen

Våga prova! Var entusiastisk!

Referenser: Autism, Theo Peeters Liber 1998 Autism och Lek, J Beyer, L Gammeltoft Liber 2000 Autism leka, lära och leva S Powell, R Jordan Cura 1998 Lära barn med autism att ”läsa” andras tankar och känslor, P Howlin, S Baron-Cohen, J Hadwin Cura 1999 Jag vill förstå K Göransson Stiftelsen Ala 1999 Se mig! Hör mig! Förstå mig! Winlund och Rosenström Bennhagen Stiftelsen ala 2004 Sinnenas samspel Jean Ayres Stockholms psykologiförlag 1983 Utvecklingsmöjligheter för barn med avvikande hjärnfunktion S Freltofte Natur och Kultur 1999 Den kompletta guiden till Aspergers syndrom T Atwood Cura 2009 Nördar, Miffon och Aspergers syndrom Luke Jacksson Cura 2002 Stressad hjärna, stressad kropp. Pm sambandet mellan psykisk stress och kroppslig ohälsa. Lundberg och Wentz, Wahlström och Widstrand 2004 Sensory perceptual issues in autism and Asperger syndrom O Bogdashina, Jessica Kingsley Publishers UK 2003 www.autism.se www.pedagogisktperspektiv.se