Satsschema - Hur använder man det? Maria Forsling, Balderskolan, Skellefteå – www.lektion.se

Syfte? Satsschemat är en hjälp när det gäller att lära sig svenskans ordföljd. Varje satsdel har sin bestämda plats i schemat. Schemat visar i vilken ordning satsdelarna brukar komma i en sats. Observera att alla satser inte innehåller alla satsdelar!

Satsschema för huvudsatser Vad/ vem? Ofta subjekt, adverbial 2 och objekt. Fund. Pred 1 Subjekt adv. 1 Pred 2 Obj/ PF Adv. 2 Jag äter glass inte Igår såg jag en drake Gillar skulle du vilja gå mig? hem Hur? Var? När? Verb i presens, preteritum el. imperativform. Vem, vilka eller vad som gör verb 1. Verb i infinitivform, perfekt och pluskvamperfekt. Påverkar betydelsen i satsen.

Fundamentet Den första positionen i satsschemat kallas för fundament. I fundamentet kan man placera vilken satsdel som helst. Oftast står subjektet, ett tidsuttryck eller objektet där. I ja- och nejfrågor är fundamentet tomt.

Predikat 1 (verb 1) På andra plats kommer alltid ett verb i presens (läser), preteritum (läste) eller i imperativform (läs!) Meningen är inte fullständig utan verb 1!

Subjekt Subjektet talar om vem, vilka eller vad som gör det som predikat 1 talar om. Subjektet är oftast ett substantiv eller ett pronomen. När subjektet inte är placerat i fundamentet står det direkt efter predikat 1. Det är ingen fullständig mening utan subjekt om det inte är en uppmaning t.ex. ”Läs!”

Satsadverbial (adv. 1) Satsadverbialet påverkar betydelsen i hela satsen och är oftast obetonat. Det vanligaste satsadverbialet är inte. Andra vanliga SA är: alltid, oftast, ibland, genast, till sist, absolut, väl, nog, kanske, antagligen, bara, egentligen, också, ju, naturligtvis…

Predikat 2 (verb 2,3,4 o.s.v.) Har placeras verb i infinitivform, i perfekt eller i pluskvamperfekt: (att) svara (har) svarat (hade) svarat

Partikel En partikel är ett kort betonat ord som hör ihop med verbet och ofta förändrar dess betydelse. ”vanligt” verb: Hälsa på Nils. Betydelse: säg hej till honom! Partikelverb: Hälsa på Nils. Betydelse: besök honom.

Fortsättning partikel I satsschemat hör partikeln till samma ruta som verbet tillhör. Ytterligare betydelseskillnader: håller av = bryr sig om håller i = släpper inte håller om = kramar håller på med något = sysslar med något

Objekt Objekt svarar på frågan: vad/ vem + predikat 1 + subjekt? Exempel: Hon köpte båten är meningen. Ställ frågan: vad köpte hon? – båten – båten är objekt. Objektet kan vara ett substantiv, ett pronomen, ett infinitiv eller en bisats.

Adverbial 2 Det beskriver t.ex. tid, plats eller orsak. Adverbialen är uppdelade i följande: Sättsadverbial (hur?): Hon skriver bra. Rumsadverbial (var?): Vi träffades hemma. Tidsadverbial (när?): Han ringde igår.

Bisats? Bisatsen är ett tillägg till eller ger mer information till huvudsatsen. Huvudsatsen innehåller den viktigaste informationen och därför är bisatsen underordnad huvudsatsen. En fullständig bisats innehåller subjekt och predikat. En bisats kan inte ensam bilda en förståelig sats. Alla bisatser är huvudsatsens satsdelar. Bisatsen har egna satsdelar.

Satsschema för bisats Inledare Subjekt Adv. 1 pred. 1 Pred. 2 Obj./PF Titta efter de olika bisatsinledarna för att känna igen bisatsen. Inledare Subjekt Adv. 1 pred. 1 Pred. 2 Obj./PF Adv. 2 att han skulle bli bäst i klassen när kom in genom dörren som så att far de hade blev målat vita efter-som det (inte) regnade mycket För att känna igen bisatsen: Tänk på denna ordföljd. Negationen ”inte” är före verbet här, men är efter verbet i H-satsen. Testa att sätta in ”inte” om du är osäker!

Att - bisatser Att – bisatser kan stå som: Subjekt: Att köttet smakar salt beror på kocken. Objekt: Tycker inte du att köttet smakar salt? Predikatsfyllnad: Det lustiga är att köttet smakar salt. Attribut: Påståendet att köttet smakar salt är falskt.

Adverbialsbisats Adverbialbisats fungerar som adverbial i huvudsatsen Den svarar på frågor som: när, var, hur och varför. Exempel på inledare: när, för att, eftersom, fastän,så att o.s.v. Exempel: De undrade hur hon hade kommit dit.

Relativa bisatser Inleds med relativa pronomen – som, vilken, vad, vars – eller relativa adverb – där, dit etc. Exempel: Skjortan, som jag köpte, är för liten. Affären där jag köpte den har gått i konkurs.

Frågebisatser Inleds med: frågande pronomen: vem, vad, vilken frågande konjuktioner: om, ifall, huruvida eller frågande adverb: när, var, hur, vart Exempel: Han frågade vad klockan var.

Uppradade bisatsinledare: att genom att som därför att utan att när desto eftersom för att då så att om innan så fastän sedan såsom vilken - et - a vars vad vad som där dit huruvida vem trots att

Hitta bisatsen Jag är arg, därför att du inte kom. Du får stanna så länge som du har något att göra. Boken som du talade om var bra. Om du kommer går jag. Jag tror att det blir regn. Jag går för att du ska vara ensam. Trots att jag har ätit är jag hungrig.