Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren Analysgruppens presentation 2015-06-22 Överkalix Analysansvariga: Fredrik Holmström Bengt-Olof Knutsson Signild Östgren

Vilka av Sveriges 290 kommuner är mest lika Det beror på om man vill göra en övergripande jämförelse eller om det är en specifik verksamhet man vill jämföra sig med. Samtliga uppgifter är hämtade från www.kolada.se

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 230 216 194 166 164 148 131

100+ 80+ 65-79 25-64 16-19 6-15 1-5 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0% 0,5% 1,0% 1,5% 2,0%

Sammanfattning ekonomiavsnitt 2009—2013 Sammanfattning i fyra punkter: Flera år av kontinuerlig resultatförsämring, inga marginaler. Vald resultatnivå i budgetarbetet måste skapa marginaler! Underskotten måste återställas (enligt ekonomistyrningsreglerna inom två år)! Svag soliditet – måste stärkas! Befolkningsstruktur som innebär fortsatt minskning men invandring ökar. Vad innebär en framgångsrik strategi kring dessa frågor?

Några verksamheters nettokostnader 2009–2013 avvikelse mot standardkostnad (%)

Några verksamheters kostnader 2013 avvikelse mot standardkostnad

Förskola Totalt, 2009–2013

Förskola Totalt, 2013 i jämförelse

Förskola Andel inskrivna, 2009–2013

Förskola Andel inskrivna, 2013 i jämförelse

Fritidshem Totalt, 2009–2013

Fritidshem Totalt, 2013 i jämförelse

Fritidshem Andel inskrivna, 2009–2013

Fritidshem Andel inskrivna, 2013 i jämförelse

Förskoleklass Hemkommun, 2009–2013

Förskoleklass Hemkommun, 2013 i jämförelse

Grundskola Totalt, 2009–2013

Grundskola Totalt, 2013 i jämförelse

Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2009–2013

Grundskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2013 i jämförelse

Grundskola Lärartäthet totalt, 2009—2013

Grundskola Lärartäthet, 2013 i jämförelse

Grundskola Andel elever med godkänt i alla ämnen Strandskolan

Grundskola Andel med godkänt i kärnämnen, 2009-2013

Grundskola Andel med godkänt i kärnämnen, 2013 i jämförelse

Gymnasieskola Totalt, 2009–2013

Gymnasieskola Totalt, 2013 i jämförelse

Gymnasieskola Frekvens, 2009–2013

Gymnasieskola Frekvens, 2013 i jämförelse

Gymnasieskola Andel per huvudman, 2009–2013

Gymnasieskola Andel per huvudman, 2013 i jämförelse

Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2009–2013

Gymnasieskola Kommunal regi per kostnadstyp, 2013 i jämförelse

Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2009–2013

Äldreomsorg Per typ av verksamhet, 2013 i jämförelse

Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2009–2013

Äldreomsorg Särskilt boende kr/brukare, 2013 i jämförelse

Äldreomsorg Hemtjänst kr/brukare, 2013 i jämförelse

Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2009–2013

Äldreomsorg Särskilt boende och hemtjänst, 2013 i jämförelse

Äldreomsorg Korttidsvård, 2009–2013

Äldreomsorg Korttidsvård, 2013 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2009–2013

Individ- och familjeomsorg Per typ av verksamhet, 2013 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2009–2013

Individ- och familjeomsorg Barn- och ungdomsvård, 2013 i jämförelse

Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2009–2013

Individ- och familjeomsorg Missbrukarvård, 2009–2013

Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2009–2013

Individ- och familjeomsorg Ekonomiskt bistånd, 2013 i jämförelse

Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2009–2013

Funktionshinder Per typ av verksamhet, 2013 i jämförelse

Funktionshinder – LSS Per typ av verksamhet, 2009–2013

Funktionshinder – LSS Per typ av verksamhet, 2013 i jämförelse

Funktionshinder – LSS Daglig verksamhet och boende, 2009–2013

Funktionshinder – LSS Daglig verksamhet och boende, 2013 i jämförelse

Övriga verksamheters kostnader jmf riket

Verksamhetens nettokostnader Per verksamhetsblock, 2013

Reflektioner - verksamheter Kommunens faktiska kostnader överstiger standardkostnaden i utjämningssystemet med 9 miljoner sammantaget. Det är endast individ- och familjeomsorgen som ligger under standardkostnaden. Övriga kostnader överstiger rikets genomsnitt med 10 miljoner. Jämfört med liknande kommuner är det utbildningsområdet och verksamheten för funktionshindrade som kostar betydligt mer, ca 15 miljoner. Individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen och barnomsorgen kostar ca 16 miljoner mindre än verksamheterna inom jämförbara kommuner. Trots mycket resurser i grundskolan syns inte detta i betygsresultaten. Brukarbedömningarna inom äldreomsorgen är mer positiva än hos liknande kommuner. Inom funktionshinderområdet bör kostnaden per brukare undersökas.

Jmf faktiska kostnader med demografi - äldreomsorg

Jmf faktiska kostnader med demografi - funktionshinderområdet

Den ekonomiska utvecklingen 2014-2020 Framtidsanalys baserad på er befolkningsprognos

Kalkylens två delar En framskrivning av de demografiskt betingade behoven utifrån framtagna befolkningsprognoser. En beräkning av det ekonomiska resultatet. Prognosen baserar sig på den demografiska framskrivningen och SKL:s bedömning av samhällsekonomin. Kommunen har bistått med uppgifter om pensioner, avskrivningar samt finansiella kostnader och intäkter. Beräkningen görs i löpande priser. 2018-12-25

Befolkningsutveckling

Verksamhetens kostnader år 2013 och 2020 (volymförändring)

Resultaträkning

Besparingskrav jämfört med långsiktigt finansiellt mål

Reflektioner Kommunen kommer att behöva göra effektiviseringar för att uppnå de långsiktiga ekonomiska målen. Kommunens övergripande ekonomiska mål är ett plusresultat samt på sikt resultat på minst 2 % av skatter och utjämning. I denna framskrivning återstår ca 9 mnkr år 2016 och ca 14 mnkr år 2017 till det långsiktiga målet . Framskrivningen förutsätter att medel flyttas från verksamhet som krymper till verksamhet som växer. Den stora kostnadsökningen kommer inom äldreomsorgen 4 mnkr. 2018-12-25

Överkalix ekonomiska läge 2014 ”Rik” ”Fattig” ”Förbruka” ”Spara” KOSTYM MUSKLER Fyrfältare Överkalix 2014 (år: genomsnitt 2012-2014, definition: skärningspunkt mellan eget kapital och nettokostnadernas andel av skatter och bidrag, gruppering: 20 kommuner i varje grupp, 14 grupper per axel) RIK FATTIG FÖRBRUKA SPARA ÅTER- HÄMTNING SATS- NINGAR FÖRVALT- NING ? Ekonomityp: ”Ekonomisk strategi?” - svaga muskler i en för stor kostym. 0,8

Enkäten

Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag.

Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag.

Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag.

Enkäten del 1: Ekonomiska läget idag. Inte särskilt enhetlig bild i uppfattningen om hur det ser ut för olika delverksamheter. Politiker och tjänstemännen är i stort överens om att den ekonomiska situationen är negativ. 95% av de svarande anser att ”Kommunen som helhet” har en antingen ”Ganska negativ”, ”Negativ” eller ”Mycket negativ” ekonomisk situation (2.6 i gnmsnitt) Äldreomsorg och funktionshindrade är de verksamheter som får klart lägst värden. SLUTSATS: Råder ingen tvekan om att ni vet att kommunens ekonomi som helhet och för flera kärnverksamheter är dålig eller mycket dålig.

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin?

Enkäten del 2: Vad har inverkat mest på ekonomin? Tjänstemän ser i större utsträckning än politiker att det svaga ekonomiska läget bottnar i bristande ledning och styrning. Gemensamt anser politiker och tjänstemän att det finns stora brister i de interna systemen. De faktorer som sticker ut mest handlar om: Det inte finns en gemensam bild av anpassningsbehoven i ekonomi/verksamhet Att fattade beslut antingen förhalas eller ej genomförs Att ansvarsfördelningen mellan politiker och tjänstemän inte fungerar Att ambitioner och tillgängliga resurser inte hänger ihop. SLUTSATS:

Enkäten del 3-4: Hur fungerar ekonomistyrningens delar?

Enkäten del 3-4: Hur fungerar ekonomistyrningens delar? Det finns en stor variation i svaren på hur ekonomistyrningens delar fungerar och mellan hur politiker och tjänstemän bedömer delarna. Medan tjänstemän svarar att den övergripande planeringen fungerar ganska dåligt svarar politiker att den fungerar bra. I övrigt är politiker och tjänstemän överens när det gäller om den del fungerar mer eller mindre bra resp dåligt. Värt att ta upp är att politiker och tjänstemän är överens om att organisation och ledarskap fungerar ganska bra eller bra. Likaså är man överens om att flertalet av delarna kring budget fungerar ganska dåligt eller dåligt. SLUTSATS: Ni behöver i första hand utveckla arbetet kring hur ni ska få till en process som slutar i realistiska budgetramar och som tydliggör ansvaret och åtgärder vid avvikelser.

Enkäten del 5:

Enkäten del 5: Övriga frågor av vikt för styrningen. En del i enkäten handlar om påståenden som kretsar kring styrningen. Här är det ganska stora variationer mellan hur tjänstemän och politiker svarar. Även i genomsnittet av svaren är skillnaden ganska stor mellan tjänstemän och politiker. Tjänstemän är generellt mer kritiska i sina betyg Svaren på påståendet att ”alla har kommunens bästa för ögonen”, väcker frågor. Enda påståendet med ett tydligt positivt svar är att det finns konkreta verksamhetsmål. SLUTSATS: Ni bör gå igenom begreppen/påståendena och fundera över vad era betyg står för.

Enkäten – påståenden investeringar

Budgetanalys – basmaterial 2009-2015 Nämnds- verksamhets- 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 indelning Slutbudget Utfall Ram Budget Prognos-utfall Kommunstyrelse 47 675 43 507 45 900 46 100 47 081 46 700 44 900 46 400 46 604 47 820 46 600 47 363 50 802 46 300 47 147 46 957 47 800 47 700 48 330 49 220 49 600 51 423 Barn- och utbildningsnämnd 65 941 65 823 63 900 64 700 64 804 65 624 64 300 66 400 66 551 66 393 66 600 66 900 67 016 66 795 68 000 68 148 69 563 69 000 69 123 70 426 69 672 Socialnämnd 85 465 82 389 83 300 84 200 84 266 82 788 84 600 85 000 85 125 85 037 85 300 85 320 86 794 86 000 87 800 87 856 91 537 90 400 90 382 95 520 92 000 95 700 96 900 100 137 Bygg- och miljönämnd 955 521 800 846 481 900 874 508 1 000 970 634 988 409 1 100 1 138 666 1 200 1 300 1 140 Barnomsorg 9 614 9 856 9 820 9 020 9 712 9 306 9 906 10 315 11 292 11 451 11 002 11 348 11 286 11 686 11 838 12 087 13 136 13 126 Grundskola 12 032 13 543 13 485 17 155 18 947 14 013 17 813 19 132 14 741 17 741 20 239 15 670 19 170 21 663 15 651 20 451 22 541 16 892 21 392 22 307 Gymnasieskola 19 451 19 283 19 392 17 392 18 387 18 003 18 113 17 486 17 909 16 121 16 630 15 815 15 457 14 578 14 127 13 862 Äldreomsorg 64 227 62 069 61601 62 401 61 683 61 292 62 926 61 923 62 263 63 037 63 525 65 884 63 913 67 978 64 500 68 678 69 578 71 203 Individ och Familjeomsorg 4 247 3 209 4012 4 112 3 415 4 623 3 647 4 367 4 222 4 145 4 596 4 241 4 741 4 263 4 739 4 539 4 279 Totalsumma 200 037 192 240 203 720 195 800 196 996 195 593 194 600 198 700 199 154 199 757 199 100 199 600 200 668 205 025 200 500 203 100 204 139 208 467 207 000 208 200 208 974 215 831 209 900 215 600 216 800 222 372

Budgetanalys: Hur förändras ramarna jämfört med slutbudgeten året före?

Budgetanalys: Hur förändras budgeten jämfört med ramarna ?

Budgetanalys: Hur förändras slutbudgeten jämfört med budgeten?

Budgetanalys: Hur blir resultatet jämfört med slutbudgeten (budgetavvikelse)?

Budgetanalys: När sker prioriteringar?

Budgetanalys: När sker prioriteringar - exempel socialnämnden 2014?

Sammanfattning Merparten av resurstilldelningen verkar vara kostnadsjusteringar och inte alltid direkta politiska prioriteringsbeslut Den finansiella målsättningen är inte styrande! Budgetöverskridanden hör till vardagen Nuläget: Ekonomin – ”svaga muskler” i en för stor kostym” Verksamheterna – högre kostnader än vad strukturen säger Ekonomistyrningen – ni ger er själva relativt svaga betyg i några viktiga delar

Överskridanden skapar problem Finns en önskan från KS att budgeten skall hållas Nämnder har alltid förklaringar – oförutsedda händelser mm Nämnderna uppfattar sig inte ha ett handlingsutrymme Situationen medför Starkt fokus på ekonomi och budget Ofruktbara diskussioner, konflikter och kanske tom konflikter Budgetspel med i värsta fall kontraproduktiva och verkningslösa besparingsåtgärder I värsta fall slår detta undan benen för all styrning

Förslag på långsiktig strategi Nettokostnadsnivån måste minska Långsiktig investeringsstrategi som ryms inom de ekonomiska målen Styrsystemet måste stärkas

Vilka är alternativen om nettokostnaderna måste minska? Utförsäljning av tillgångar? Ökade intäkter? Höjd skattesats? Finns möjligheter att öka avgifter/taxor? Fler invånare – ökade skatteintäkter? Kostnadsanpassningar?

Strategi – ni kan inte pressa fram kostnadsanpassning Finns en stark uppfattning i de stora verksamhetsområdena att ”handlingsutrymmet är begränsat” och ”luft i systemet” är borttaget Vardagsrationaliseringar – ständigt nödvändiga, men ger inga stora besparingar Risk att sparbeting (ibland opreciserade), leder till kostnadspress och i förlängningen till kontraproduktiva åtgärder (reseförbud, anställningsstopp etc) Ni måste samlas politiskt och tillsammans med tjänstemannaorganisationen formulera en strategi

Ta greppet om ekonomin! Vad måste ni göra själva Ni behöver sätta igång ett förändringsarbete kring ekonomistyrning och det måste leda till bl a bättre resursfördelningsrutiner/budgetarbete och ökad tydlighet kring avvikelsehantering. Ge kommunchefen ett tydligt uppdrag och mandat att driva processen

Några saker att tänka på inför ert fortsatta arbete 3-5 års perspektiv undvik ”nu tar vi ett år i taget” tänk. Transparens/kommunikation ju fler som är ”med på tåget” ju bättre Realism! Fatta aldrig orealistiska beslut. Det sabbar förtroendet för styrningen. Realistiska beslut bidrar till att stärka förtroendet för styrningen.