Bästa möjliga kunskap i varje patientmöte Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Av professionen för professionen Nationellt kliniskt kunskapsstöd är en del av landstingen och regionernas system för kunskapsstyrning. Kunskapsstödet tas fram av erfarna medarbetare i hela landet för att alla som arbetar nära patienten alltid ska ha tillgång till kvalitetssäkrad och aktuell kunskap. Målet är god, säker och jämlik vård. Stöd för utveckling och ledarskap Kunskapsstöd Stöd för uppföljning, öppna jämförelser och analys Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Vårdteamets behov ”Det måste spara tid, vara lätt att hitta och gå snabbt att läsa.” ”Rekommendationerna måste vara relevanta, aktuella och korrekta.” ”Jag ska känna mig trygg att fatta beslut baserat på vad som står där.” Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Övergripande mål Nationellt kliniskt kunskapsstöd ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård vara multiprofessionellt, aktuellt, tillgängligt, överskådlig och sökbart stimulera samverkan mellan vårdnivåer på lokal nivå stimulera utveckling av landstingens kunskapsorganisationer ge möjlighet att samordna och effektivisera landstingens produktion av kunskapsstöd kunna integreras med landstingens egna IT-system skapa möjligheter att utveckla framtida beslutsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Ett effektivt verktyg i vardagen Databas Nationellt och lokalt innehåll Webbplatser Journalsystem Andra IT-system Verktyg för kunskapsstöd Kunskapsstödet ska fungera i mötet med patienten där utrymmet för att läsa och tolka text är mycket litet. Kunskapsstödets innehåll lagras i mindre bitar för att man ska kunna hämta delar av innehållet till olika system och olika sammanhang. Detta ställer krav på innehållsansvariga att strukturera innehållet på ett bra och enhetligt sätt. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Bakgrund 2014 Kartläggning av primärvårdens behov* 2015 Förstudie och förslag till nationellt kunskapsstöd* 2016-2017 Utvecklings- och genomförandeprojekt primärvård* 2018- Förvaltning, utveckling och finansiering av landsting och regioner * Uppdrag och finansiering via ”Nationell strategi att förebygga och behandla kronisk sjukdom” 2014-2017 Förstudien 2015 visade att flera landsting saknade kunskapsstöd för primärvården eller att kunskapsstöden inte var tillräckligt anpassade för medarbetarnas behov. Landstingen och regionerna beslutade att starta ett utvecklings- och genomförandeprojekt. Arbetet bekostades med statliga medel. Från och med 2018 ägs och förvaltas kunskapsstödet av landstingen och regionerna. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Vi gör det tillsammans Landstingen och regionerna Äger och förvaltar kunskapsstödet. Implementerar kunskapsstödet och gör det tillgängligt för sina medarbetare Kompletterar nationellt innehåll med tillägg för ex vårdnivåer, ansvarsfördelning och remissrutiner Hjälper till att kvalitetssäkra innehåll Sjukvårdsregionerna Organiserar ämnesgrupper och säkerställer redaktionellt och administrativt stöd Nationell stödfunktion/projektgrupp Samordnar och utvecklar arbetsprocesser, informationsstruktur, redaktionella riktlinjer tillsammans med ämnesgrupper och landsting Ansvarar för drift, förvaltning och support av IT-stödet Samverkar med andra nationella kunskapsstöd Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning, NSK, är styrgrupp Ansvaret för innehållet i Nationellt kliniskt kunskapsstöd är decentraliserat. Det finns ingen central redaktion. Varje sjukvårdsregion ansvarar för att bemanna och skapa förutsättningar för sina ämnesgrupper. Ämnesgrupperna har det nationella uppdraget att revidera och nyproducera kunskapsdokument. Ämnesgruppens ordförande godkänner det medicinska innehållet efter nationell remiss. Landsting/regioner ansvarar för att implementera kunskapsstödet komplettera nationellt innehåll granska och kommentera nationellt innehåll En liten nationell stödfunktion/projektgrupp på SKL ansvarar för att utveckla IT-stöd, arbetssätt, kvalitetssäkringsprocess och redaktionella riktlinjer samordna, stödja och föra dialog med landsting/regioner, sjukvårdsregionerna och ämnesgrupperna Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Ansvaret för innehållet i Nationellt kliniskt kunskapsstöd är decentraliserat. Det finns ingen central redaktion. Varje sjukvårdsregion ansvarar för att bemanna och skapa förutsättningar för sina ämnesgrupper. Ämnesgrupperna har det nationella uppdraget att revidera och nyproducera kunskapsdokument. Ämnesgruppens ordförande godkänner det medicinska innehållet efter nationell remiss. Landsting/regioner ansvarar för att implementera kunskapsstödet komplettera nationellt innehåll granska och kommentera nationellt innehåll En liten nationell stödfunktion/projektgrupp på SKL ansvarar för att utveckla IT-stöd, arbetssätt, kvalitetssäkringsprocess och redaktionella riktlinjer samordna, stödja och föra dialog med landsting/regioner, sjukvårdsregionerna och ämnesgrupperna Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Infektioner och smittskydd Öron, näsa och hals Sjukvårdsregion Ämnesgrupper Norra Infektioner och smittskydd Öron, näsa och hals Stockholm-Gotland Reumatiska sjukdomar Hud och kön Hjärta och kärl Blod och koagulation Sydöstra Endokrina sjukdomar Palliativ vård Levnadsvanor Södra Barn- och ungdomshälsa Nervsystem och smärta Njurar och urogenitala organ Mäns hälsa Ögon Uppsala och Örebro Andningsvägar Allergi och överkänslighet Akuta tillstånd Arbets- och miljömedicin Habilitering Äldres hälsa Västra Kvinnohälsa Rörelseorganen Psykisk hälsa Mage och tarm Cancersjukdomar Ansvaret för innehållet är fördelat till ämnesgrupper i de sex sjukvårdsregionerna. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Ämnesgruppernas uppdrag Förvalta och utveckla nationellt innehåll Företräda sitt ämnesområde på nationell nivå Samverka med andra ämnesgrupper, nationella programområden och expertgrupper, myndigheter och patientorganisationer Representation i gruppen Allmänmedicin Organspecialitet Omvårdnad Fysioterapi Arbetsterapi Farmaci Psykosocial kompetens Redaktör/administrativt stöd Sjukvårdsregionernas ämnesgrupper ansvarar för att innehållet utgår från nationella riktlinjer, evidens eller beprövad erfarenhet. De ansvarar också för att rekommendationerna är multiprofessionella och tydliga för hela vårdteamet. Utsedda ordföranden i ämnesgrupperna har deklarerat eventuell risk för jäv. Ansvar, uppdrag och organisering av ämnesgrupperna kommer att samordnas med de nationella programområdena i landstingen och regionernas system för kunskapsstyrning. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationella rekommendationer… stödjer vårdpersonal att fatta beslut om utredning, behandling och uppföljning är kortfattade och praktiskt inriktade utifrån behoven i mötet med patienten ska kunna förstås av hela vårdteamet revideras minst vartannat år enligt fastställd kvalitetsäkringsprocess utgår från Socialstyrelsens nationella riktlinjer, nationella vårdprogram och standardiserade vårdförlopp är samstämmiga med 1177 Vårdguiden utformas enligt redaktionella riktlinjer ger utrymme för landsting/regioners tillägg om vem som gör vad Kunskapsstödets innehåll är fördelat på ämnesområden som till stor del följer strukturen i ICD-10. Nuvarande innehåll utgår från primärvårdens behov enligt utvecklingsuppdraget. Rekommendationerna gäller gruppnivå. De är inte bindande. Det är alltid den enskilde vårdgivaren som ansvarar för tillämpningen av rekommendationerna utifrån enskild patient och situation. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

I en enhetlig struktur Vårdnivå och samverkan Bakgrund Utredning Behandling Remissrutiner Sjukskrivning Komplikationer Klinisk uppföljning Kvalitetsuppföljning Patientinformation Relaterad information Om innehållet Kunskapsstödets struktur utgår från patientens process och kompletteras med innehåll som vårdteamet kan behöva i mötet med patienten. Om ämnesgruppen inte anser att det finns relevant innehåll under ett avsnitt lämnas det tomt. Innehållet kompletteras bland annat med länkar till patientinformation på 1177 Vårdguiden, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd och nationella riktlinjer, Vården i siffror och nationella kvalitetsregister Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Revision pågår De nationella rekommendationerna kommer ursprungligen från väletablerade lokala kunskapsstöd i Stockholms läns landsting, Region Jönköpings län och Region Skåne. Målet är att ansvariga ämnesgrupper ska revidera alla nationella rekommendationer under 2018 enligt kunskapsstödets kvalitetssäkringsprocess. Utvecklingen av kunskapsstödet är ett gemensamt lärande.

Kvalitetssäkringsprocess Ämnesgrupperna reviderar befintligt innehåll vid behov och minst vartannat år. Grupperna kan även initiera nytt innehåll. Grupperna tar hjälp av landsting/regioner, myndigheter och andra grupper för att kvalitetssäkra innehållet innan det publiceras. När de nationella rekommendationerna är godkända kan landsting/regioner komplettera dem med egna tillägg. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationell remiss Före publicering har landsting/regioner, myndigheter, professionsföreningar och RCC i samverkan möjlighet att lämna kommentarer och förbättringsförslag på det nationella innehållet. Är innehållet relevant och ändamålsenligt? Finns det några oklarheter i fakta? Är rekommendationerna tillräckligt tydliga? Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Landstingens tillägg Landsting/regioner kan komplettera de nationella rekommendationerna med tillägg om exempelvis ansvarsfördelning, vårdnivå och remissrutiner. Tilläggen administreras i samma databas som de nationella rekommendationerna och placeras i respektive avsnitt. Alla landsting/regioner kommer inte att publicera tillägg 2018. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Öppen data För att underlätta spridning är kunskapsstödets innehåll tillgängligt via Ineras plattform för öppen data. Det ger landsting/regioner och andra aktörer möjlighet att integrera visning av innehållet i sina egna applikationer och system. Villkor för användning, teknisk beskrivning och API:er finns på: https://oppendata.inera.se/dataset/nkk Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationell visningsyta De nationella rekommendationerna och tilläggen från landsting och regioner finns på http://nationelltklinisktkunskapsstod.se Kunskapsstödet innehåller både rekommendationer som ännu bara godkänts av ett landsting/region och rekommendationer som nyss genomgått den nationella kvalitetssäkringsprocessen. Innehållsansvarig och senaste revision framgår av respektive kunskapsdokument. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Planerad utveckling Revidering av samtliga 350 nationella rekommendationer 2018 Fortsatt utveckling av arbetssätt, kvalitetssäkringsprocessen, innehållsstruktur och redaktionella riktlinjer Fortsatt utveckling av IT-stödet för produktionsplanering, remisser, behörighet-/gruppadministration, inloggning med Mobilt BankID och SITHS-kort Fortsatt utveckling av stöd och metoder för implementering och tillägg Nyutveckling av innehåll för flera vårdnivåer och en hel vårdprocess utifrån förstudie och uppdrag våren 2018 Samordad förvaltningsorganisation för kunskapsstödet och landstingen och regionernas system för kunskapsstyrning Support via Nationell kundservice I början av sommaren 2018 fick SKL:s projektgrupp och stödfunktion i uppdrag att vidga kunskapsstödets nuvarande innehåll till fler vårdnivåer och hela vårdprocesser. Arbetet sker i ett nytt delprojekt. Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Mer information Övergripande information om Nationellt kliniskt kunskapsstöd på skl.se Detaljerad information till ämnesgrupper och kontaktpersoner i sjukvårdsregionerna, landsting och regioner på Projektplatsen.se Kontakt: kunskapsstod@skl.se Nationellt kliniskt kunskapsstöd