Vård och omsorg till personer med en riskfylld konsumtion eller beroende av olika substanser Öppna jämförelser av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser Marianne Aggestam Daniel Svensson

20xx-xx-xx

Hälsans bestämningsfaktorer Källa: Hälsans bestämningsfaktorer, enligt Dahlgren och Whitehead, 1991, modifierad av Folkhälsomyndigheten.

Aktörerna på uppföljningsarenan Huvudmän: Kommun (socialtjänst (ASI) och elevhälsan). Landsting (primärvård, sluten- och öppenvård).Kriminalvård (hälso- och sjukvård). Statens institutionsstyrelse (LVM, LVU, LSU) Sveriges Kommuner och landsting (SKL) Socialstyrelsen Svenskt Beroenderegister Kommunernas data från ASI manualen Folkhälsomyndigheten (ANDT- strategin och HLV enkät) Brottsförebyggande rådet Inspektionen för vård och omsorg (IVO) - nationell tillsyn Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Statistiska centralbyrån (SCB) Polismyndigheten Länsstyrelserna Försäkringskassan

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Kunskapsbaserad vård och omsorg Bedömningsinstrument (3) Läkemedelsbehandling (3) Psykologisk och psykosocial behandling, vuxna (4) Psykologisk och psykosocial behandling, ungdomar (2) Psykosociala stödinsatser (3) Övergripande indikatorer (7) Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Indikatorer med lägesbild 2017.

Öppna jämförelser • Tillgänglighet (kontakt med socialtjänsten inom rimlig tid) • Helhetssyn och samordning (utgå från deras livssituation) • Kunskapsbaserad verksamhet (vetenskap och beprövad erfarenhet) • Självbestämmande och integritet (delaktighet) • Trygg och säker (tjänsterna enligt gällande regelverk) • Effektivitet (att resurserna utnyttjas på bästa sätt) Öppna jämförelser av missbruks- och beroendevård i kommunerna. Publiceras årligen.

Uppföljning i fem länder Norge Finland Skottland Nederländerna Estland

Vad innehåller rapporten?

Socialstyrelsens register Patientregistret Dödsorsaksregistret Läkemedelsregistret Register över tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Register över insatser för barn och unga, (SoL, LVU) Övriga källor, Socialstyrelsen Öppna jämförelser, Enkät till socialtjänsten, myndighetsutövning Socialstyrelsens enkät till landstingen, Sjukdomsförebyggande metoder Nationella kvalitetsregister Svenskt beroenderegister Graviditetsregistret Övriga datakällor Register över befolkningens utbildning, SCB

Generella indikatorer (13 indikatorer) Bedömningsinstrument Resultatredovisning Generella indikatorer (13 indikatorer) Bedömningsinstrument (8 indikatorer) Läkemedelsbehandling (3 indikatorer) Psykologisk och psykosocial behandling för vuxna (2 indikatorer) Psykosociala stödinsatser (4 indikatorer) 12 strukturindikatorer 10 processindikatorer 9 resultatindikatorer Kort sikt. Två mätperioder på länsnivå som redovisar variationer och jämförelse dels med det egna utfallet samt med andra huvudmän (landsting). Lång sikt Trender med utfall för 5, 10 och 15 år.

Några exempel Dödlighet Självmord och självmordsförsök Återinskrivningar Läkemedelsbehandling Resultat kopplat till behandling Strukturella förutsättningar

Dödlighet genom läkemedels- och narkotikaförgiftningar Dödsfall orsakade av förgiftning av narkotika, läkemedel eller biologiska substanser med följande underliggande dödsorsak (a) förgiftning med oklar avsikt (Y10–Y14), (b) olycksfallsförgiftning/oavsiktlig självdestruktiv handling (X40–X44), (c) självmord/självdestruktiv handling (X60–X64).

Dödlighet i olycksfallsförgiftningar dominerar på länsnivå. På länsnivå en variation mellan 6 till 17 dödsfall per 100 000 invånare.

Alkoholrelaterade dödsfall Ett index där en rad olika dödsfall ingår som kan relateras till alkohol (exempelvis beteendestörning eller leversjukdom orsakad av alkohol. Följande ICD–10 koder ingår: (E244), (F10 ), (G312), (G621), (G721), )(I426), (K292), (K700–709), (K852), (K860), (O354), (P043), (Q860), (T510–519), (Y901–Y909 ), (Y911–Y919), (Z502), (Z714), (Z721).

På länsnivå en variation mellan 6 till 17 procent för kvinnor och mellan 29 och 55 procent bland män.

Dödlighet bland vårdade med en beroendediagnos Vårdade med alkohol- eller narkotikadiagnos med minst en vårdkontakt inom sluten- eller öppenvård de senaste fem åren innan dödsfallet.

Dödligheten i princip oförändrad över 10 år Dödlighet bland vårdade för en alkoholdiagnos – 5 procent (180 000 vårdade) Dödlighet bland vårdade för en narkotikadiagnos – 3 procent (131 000 vårdade) Något förhöjd dödlighet jämfört med allmänna dödligheten i befolkningen

Självmord och självmordsförsök bland vårdade med en beroendediagnos Personer som under ett kalenderår vårdats med alkohol- eller narkotikadiagnos i sluten eller specialiserad öppen vård och som inom 365 dagar efter utskrivning avlider i dödsorsaken självmord, eller som har vårdats för självmordsförsök

Högre utfall bland vårdade kvinnor En ökning 2014-2015 bland vårdade för en narkotikadiagnos

Under 2011–2015 uppgick självmorden och självmordsförsöken bland vårdade med en alkoholdiagnos till 8 577 i riket, varav en mindre del på 646, var självmord. Variationer på länsnivå: Kvinnor - 4 till 12 procent. Män – 3 till 8 procent.

Under 2011–2015 uppgick självmorden och självmordsförsöken bland vårdade med en narkotikadiagnos till 10 351 fall i riket, varav en mindre del på 696 var självmord. Variationer på länsnivå: Kvinnor - 8 till 19 procent. Män – 5 till 11 procent.

Återinskrivningar bland vårdade med en beroendediagnos Personer 18 år eller äldre som under ett kalenderår vårdats med alkohol- eller narkotikadiagnos i sluten vård och som inom 365 dagar efter utskrivning vårdas igen i den slutna vården.

Återinskrivningar har gått ned något över tid bland vårdade med en alkoholdiagnos Är oförändrad bland vårdade med narkotikadiagnos Återinskrivningarna bland vårdade med en alkoholdiagnos var 30 108 fall i riket, och bland vårdade med en narkotikadiagnos var det 16 107 fall

Alkoholdiagnos - återinskrivningar. På länsnivå en variation mellan 15 till 29 procent för kvinnor och mellan 19 och 33 procent bland män.

Narkotikadiagnos - återinskrivningar. På länsnivå en variation mellan 9 till 28 procent för kvinnor och mellan 13 och 33 procent bland män.

Läkemedelsbehandling Jämförelsen visar andelen personer som hämtat ut läkemedel antingen efter ett vårdtillfälle i slutenvård eller inom specialiserad öppen vård. Uttskrivningsdatumet utgör startdatum för att hämta information om läkemedelsuttag under 12 månader framåt. Dödsfall under tidsperioden har exkluderats. Föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS2016:1)

Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende bör ges med följande läkemedel enligt Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende: • kombinationen buprenorfin–naloxon, prioritet 1 – oförändrat utfall • metadon, prioritet 2 – vanligast • buprenorfin, prioritet 6 – ökande utfall

Resultat kopplat till behandling Individer som är fria från ett beroende de senaste 30 dagarna vid mättillfället. Förbättrat hälsotillstånd hos personer får vård och behandling för sitt beroende enligt EQ–5D. Klienter som genomgått en basintervju (ASI Grund) samt en uppföljningsin-tervju (ASI Uppföljning). Klienter som intervjuaren bedömt inte har några problem med beroendeframkallande substanser vid uppföljningstillfället

Målet med all behandling - att reducera beroende. Två resultatområden (700 individer från SBR ingår som fått behandling antingen inom öppen- eller slutenvården): Klienter som uppnår ett mer självständigt liv Klienter som har fysisk och psykisk hälsa Utvecklingsområden – litet urval av patienter

Få följs upp eller har perioder fria från beroende. I urvalet ingår cirka 5 000 klienter från ASI Grund och cirka 1 500 klienter i ASI Uppföljning från 49 kommuner som använder ASI i sina verksamheter.

Strukturella förutsättningar Kommunernas (per län) inom missbruks- och beroendeverksamheterna som uppger att de har upprättat extern samverkan i enskilda ärenden med landstinget. Kommunerna (per län) inom social barn- och ungdomsvård som uppger att de har upprättat extern samverkan i enskilda ärenden med SiS. Kommuner som använder standardiserade bedömningsmetoder

Drygt hälften av kommunernas missbruks- och beroendeverksamheter har upprättat extern samverkan i form av överenskommelse med landstinget

Kommuner som använder någon standardiserad bedömningsmetod i enskilda ärenden Inom olika delområden inom socialtjänsten. 3 av 10 kommunerna använder standardiserade bedömningsmetoder inom missbruks- och beroendeverksamheterna.

2 av 10 kommunerna inom missbruks- och beroendeverksamheterna har – Bostad först 4 av 10 kommunerna inom missbruks- och beroendeverksamheterna har - Vårdkedja