Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Säkerställd intern styrning och kontroll
Advertisements

Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Handläggning av slamärenden Falkenberg
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Tvärvillkorsutbildning Utbildning Jönköping 17 juni 2009.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.
Internationell Utblick
Ersättning för extra djuromsorg för suggor -villkor och riktlinjer
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Om Cofoten 1.
Strandskydd och miljöpolitik
Arbetsformer, moduler och material Stina Olofsson,
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Blekinge Om du fick välja fritt, vilken svensk stad reser du helst till i sommar? Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige.
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
MIFO fas 1 - utbildningsdag
Greppa fosforn -ett pilotprojekt inom Greppa Näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken Arne Joelsson, Länsstyrelsen Hallands län.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna 50 mkr för 2007 Länsstyrelserna - ansökningar och beslut Projekt inom affärsutveckling och.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Miljöbalken och jordbruket
Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin
En teoretisk resa genom naturen
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Skövde Stina Olofsson, Jordbruksverket.
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016.
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
VERA - grundkurs Del 2 Stallgödsel- beräkningar 2016.
Sid 1 Pia Heyman Nya regler.
Fjärranalys från flyg och satellit - möjligheter för detaljerad kartering och analys Mats Söderström, SLU, 2011.
FRÅGESPORT KRING SVERIGE Begrepp och förklaringar.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Antal olyckor januari-juni *2014 jämfört med medelvärde år **2015 jämfört med medelvärde år ***2016 jämfört med medelvärde år LänMedelv.
Delprojekt 1:1- Projektbidrag via länsstyrelserna
Inrätta tätortsnära, kommunala naturreservat!
Kurser och underlags-material för rådgivare
Varierad PK gödsling Hur?.
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut
Rådgivarnas kompetens
Fältkontroll av förgröning Emma Rybeck, Kontrollsamordningsenheten 036 – Foto: Urban Wigert.
Klimatförändringar i Skånes län Del 2 (3)
Månadsstatistik till och med april 2017
åkermarkspriser Helår 2016
Klimatförändringar i Hallands län Del 2 (3)
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Klimatförändringar i Gotlands län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)

Klimatförändringar i Kronobergs län Del 2 (3)
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Klimatförändringar i Blekinges län Del 2 (3)
Växtskydd Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
MedControl Instruktion för ärendeansvarig
Presentationens avskrift:

Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, 12-13 sept. 2018 Johannes Eskilsson Miljöregelenheten, Jordbruksverket vaxtnaring@jordbruksverket.se 036-15 61 58 2018-12-05

växtnäring Vem/vad omfattas? Presentationen utgår från kontrollpunkterna i kontrollprotokollet Många punkter – ja eller nej - men alla har inte bedömningskriterier Vem/vad omfattas? Fält inom nitratkänsligt område berörs Stall/gård inom nitratkänsligt område berörs av kraven på gödsellagringen. Alla kontrollpunkter är också lagkrav Observera att en odlare kan ha mark inom nitratkänsligt område även om gården ligger utanför. När det gäller lagringskapacitet och dokumentation där omfattas endast gårdar eller stall som ligger inom nitratkänsligt område En viktig sak att komma ihåg är att alla kontrollpunkterna också är lagkrav. 2018-12-05

Känsliga områden Vnäring 1 http://viss.lansstyrelsen.se/ Välj ”kartor” Välj ”vattenkarta” Finns på Länsstyrelsens vatteninformationssystem – VISS – vatteninformationssystem Sverige Markera enligt skärmdumpen 2018-12-05

Exempel från VISS 2018-12-05

Höst eller vinterbevuxen mark Vnäring 2-4 – Skåne Halland, Blekinge Vnäring 5-7 – Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland eller Västra Götaland Klurigheter Majs – räknas som spannmålsgröda fånggröda – def i föreskriften Beskrivning av vad som räknas som vinterbevuxen mark är 2018-12-05

Spridning av gödsel Vnäring 8 – sprids gödsel inom känsligt område Vnäring 9 – frusen, snötäckt, vattenmättad mark Vnäring 10-12 – mineralgödsel med urea Vnäring 13 – jordbruksmark intill vattendrag eller sjö Vnäring 14 – 16 begränsning av gödselspridningen intill vattendrag eller sjö Vnäring 17 – förbud mot spridning (vintern) Frusen mark – finns förklaring i ”Gödsel och miljö” 2018-12-05

Vnäring 14 spridning nära vattendrag Gödselmedel får inte spridas: Närmare än 2 meter från åkerkant som gränsar mot vattendrag eller sjö* Gödselmedel får inte heller spridas på mark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Definitionen av vattendrag är ”Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm” dvs inte dike. Obs detta är även ett skötselkrav i hela landet! Bedömningen om marken gränsar till vattendrag är avgörande för om det över huvudtaget behöver finnas en gödselfri zon. Antingen gränsar marken till vattendraget eller så gör den det inte. Avståndet mellan åkern och vattendraget kan inte räknas in i den gödselfria zonen, eftersom det inte är åkermark. Ifall det är ett annat ägoslag mellan åker och vatten, t.ex. naturbetesmark, skog, eller impediment, så gränsar inte åkern till vattendraget. * Skötselkrav i hela landet 2018-12-05

Vnäring 15-16 spridning nära vattendrag Gödselmedel får inte spridas på: Starkt lutande mark ( >10 %) som gränsar mot vattendrag eller sjö Vid bedömning utgå från 50 meter Starkt lutande mark: samma sak angående ”gränsar till” som när det gäller spridningsfri kant. Ett allmänt råd i föreskriften (SJVFS 2004:62) anger att lutningen bör bedömmas utifrån en sträcka på minst 50 meter. Det betyder att upp till 50 meter in på fältet så har lutningen en betydelse. För att bedöma lutningen kan man även använda höjdkurvor på lantmäteriets fastighetskarta. 2018-12-05

Vnäring 18 – 26 Gäller skåne Halland Blekinge Spridning av gödsel Vnäring 18 – 26 Gäller skåne Halland Blekinge Vnäring 19 – höstspridning (Lerjord, oljeväxter) Vnäring 20 – nedmyllning vid spridning på obevuxen mark Vnäring 21-22 specifikt för fasta gödselslag (ej fjäderfä) Vnäring 23-24 flytgödsel spridning – specifik utrustning Vnäring 25-26 Vårspridning nedmyllning vid spridning på obevuxen mark Höstspridning är tillåten i växande gröda eller inför höststådd av oljeväxter – är det lerjord så är det även tillåtet inför andra höstgrödor. Finns lerhaltskartor framtagna av SGU och SLU. Flytgödsel specifik utrustning – vanligast med släpslang men inte ett absolut krav. Svårt med kontroll av efterlevnad. 2018-12-05

Vnäring 27 – 31 Gäller övriga nitratkänsliga områden Spridning av gödsel Vnäring 27 – 31 Gäller övriga nitratkänsliga områden Vnäring 28 – spridning på hösten? Vnäring 29 – spridning i växande gröda eller inför höstsåd – undantag för fastgödsel finns Vnäring 30-31 fastgödselspridning oktober – nedbrukningskrav (obs fjäderfägödselspridning ej tillåten) 2018-12-05

Spridning av gödsel Vnäring 32 – 34 gäller dokumentation om införsel eller utförsel – fosfortillförsel Införsel och utförsel av fosforinnehållet i stallgödseln är det viktigaste. Finns för att kunna efterleva krav att inte tillföra marken mer än 22 kg P/ha i genomsnitt (5år) Hur dokumentationen ser ut är inte kravställt Det finns möjlighet för lantbrukare att beräkna fosformängderna baserat på volymen/mängden gödsel. Man får använda excelmallen vi har. Dokumentationen ska vara av betydelse för att kunna bedöma tillförsel eller bortförsel 2018-12-05

1 2 3 1 – fliken för tillsyn 2 – instruktioner till kontrollanter och inspektörer 3 – Miljö, gäller vägledning för miljöinspektörer på kommuner, men mycket här är även användbart i samband med tvärvillkorskontroller. Det gäller framför allt vägledningen via skriften Gödsel och miljö. 2018-12-05

Enklare beräknings tabell (excel) utifrån schablonvärden I syfte att underlätta kontroll och regelefterlevnad har vi tagit fram en enklare mall för att lantbrukaren ska kunna redogöra för sitt behov av lagringskapacitet och spridningsarealer. Denna mall finns under tillsyn och Miljö, men även under odlingsflik på hemsidan. 2018-12-05

Spridning av gödsel Vnäring 35 Tillräcklig spridningsareal Lantbrukaren ansvarar för att beräkning finns Tips att använda excel mall Vnäring 36 Fördela över spridningsareal Vnäring 37 – ej tillfört mer än 170 kg kväve/ha och år Gäller tillförd stallgödsel under ett enskilt år Liksom för uträkning av lagringsbehovet av stallgödsel är det lantbrukaren som ska ha informationen/uppgifterna på hur han/hon har tagit reda på fosformängden i stallgödseln (totalmängden under ett år) och spridningsareal. 2018-12-05

Vnäring 38 – lättillgängligt kväve Spridning av gödsel Vnäring 38 – lättillgängligt kväve Höstspridning Lättillgängligt inkluderar mineralgödsel och organiska gödselmedel För organiska gödselmedel – ammoniumkväve Skillnad mellan höstoljeväxter och övriga höstsådda grödor 2018-12-05

Vnäring 39 – dokumenterat behov av kvävegödsling Spridning av gödsel Vnäring 39 – dokumenterat behov av kvävegödsling Finns excel mall som kan användas Kan vara ännu enklare för ”extensiv odling” – många punkter kan ”nollas” Observera att det bara är dokumentationen som kan kontrolleras och också bara dokumentationen som kan bli ”fel” Om spridning sker efter planen är en annan sak. 2018-12-05

2018-12-05

Vnäring 40 -42 lagring av gödsel Djurenheter – enligt definition (MPF, SFS 2013:251 – eller se SJV hemsida) Lagring i stallbyggnader kan ingå i kapacitet Lagringsutrymmets utformning (Vnäring 42) – bedöm utrymme som finns. Saknas utrymme – se Vnäring 41 2018-12-05

Lagring av gödsel Lantbrukaren ansvarar för att det finns en dokumenterad beräkning Schablonvärden i SJVFS 2004:62 Excel mall (baserad på schablonvärdena) Beräkningsverktyget VERA Schablonvärden i ”Rekommendationer för gödsling och kalkning, 2018” Det är lantbrukaren som ska ge dig informationen/uppgifterna på hur han/hon har tagit reda på lagringsbehovet av gödseln. För att göra beräkningen kan man använda schablonvärden i föreskriften, eller använda excelmallen – som utgår från schablonvärdena, men gör det enklare att utföra beräkningen. Beräkning i VERA medför att man kan göra fler individuella anpassningar, te.x. angående utfodring, strömedel etc. Schablonvärdena kommer att uppdateras i bilagan till föreskriften – använd gärna schablonvärden i ”Rekommendationer för gödsling och kalkning” där viss uppdatering redan har skett. 2018-12-05

Länkar Excelmallar finns både under ”tillsynsflik” och under ”odlingsflik” på jordbruksverkets webb. Mall för lagringsbehov och spridningsareal (gödsel): http://www.jordbruksverket.se/download/18.528446db16179f7327ef7c2/1518178924531/Ber%C3%A4kning%20av%20lagringsbehov%20och%20spridningsareal_v4.xlsx Mall för beräkning gödselbehov av kväve: http://www.jordbruksverket.se/download/18.465e4964142dbfe447056f/1386748610549/Slutversion_Ber%C3%A4kning%20av%20g%C3%B6dslingsbehovet%20av%20kv%C3%A4ve.xlsx Länk till föreskrift SJVFS 2004:62 – se bilaga 6 ang. kväveberäkningen: http://www.jordbruksverket.se/download/18.2da5afd014dde384c9695a58/1434091543400/2015-021.pdf 2018-12-05

SLUT 2018-12-05