Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Region Östergötland Jämställd sjukskrivning Våga fråga.
Sid 1 Månad 20xx Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Mathias Holmlund.
Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare och specialister Sjukskrivningsmiljarden Överenskommelse om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess.
Läkemedel, fokusområde för division Läns- och Närsjukvård, 2016 Förskrivningen av läkemedel till personer över 75 år har ökat med nära 70 procent sedan.
Intygstjänster – En plattform som skapar möjligheter Lena Furubacke, Inera.
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016.
1 Novus Företagsledare om de nya sjukskrivningsreglerna Arne Modig Viktor Wemminger 1632.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Folkhälsa - Minskad psykisk ohälsa bland unga kvinnor år
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kompletteringsträsket
Tidig upptäckt av KOL på Smålandsstenars vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011
Nationell Patient Översikt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Tidig upptäckt av KOL på Reftele vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013
Kan utlandsfödda minska bristen på civilingenjörer?
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
De stora lärargrupperna
Steg för livet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
En åldrande befolkning i Norrbotten
Sjukvårdsförsäkring – varför och för vem?
Läkaren och sjukintyget
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Öppna jämförelser folkhälsa 2014
En välinformerad patient är en trygg patient
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Uppföljning av Norrlandstingens folkhälsopolitiska program
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Information från Försäkringskassan till Steg-ett ut utbildningen april Välkomna.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Nationell Patient Översikt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Diagnos och delaktighet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Mensutmaningen.se MENS a.
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Ersättningskollen.
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Ta hand om dig själv.
Hälsa och levnadsvanor i norrlänen år 2018
Skåne idag – Landsbygd och integration i siffror
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Caisa Hedlund, Vårdvalsråd Vårdval fysioterapi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Arbetsmarknadsutsikterna
Presentationens avskrift:

Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?

Sjukskrivning i psykiatriska diagnoser − regionala sjukskrivningsmönster och prognos för återgång i arbete

Ökat antal sjukskrivningar i psykiatrisk diagnos Sedan 2010 har sjukskrivningarna ökat och den största ökningen har skett i psykiatriska diagnoser. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Ökningen har varit större bland kvinnor än bland män, och bland personer i medelåldern 30-49 år. Ökningen har också varit mer markant bland personer som arbetar konkret med människor i så kallade kontaktyrken, främst inom verksamheter såsom vård- och omsorg. Denna största ökningen har skett i stressrelaterade psykiska besvär, eller ”Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress” Det jag ska berätta mer ingående om är dels skillnader i sjukskrivningsmönster i olika delar av landet kopplat till psykiatriska diagnoser samt vad som händer efter en sjukskrivning i psykiatrisk diagnos, det vill säga om man kommer tillbaks i arbete, får ett återfall eller helt enkelt lämnar arbetslivet.

Ångesttillstånd och depressioner dominerar Den allra vanligast diagnosen är ”Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress” som står för omkring hälften av sjukskrivningarna. Näst vanligast är depressioner som står för knappt en tredjedel av sjukskrivningarna, och dessa kan vara av återkommande karaktär. Tredje vanligast är det som kallas Andra ångesttillstånd som bland annat innefattar panikångest. I den sista kategorin återfinns mer ovanliga men också de svåraste psykiatriska diagnoserna som står för knappt 10 procent av sjukskrivningarna bland män och 6 procent bland kvinnor. Här finns bipolära sjukdomar och psykossjukdomen schizofreni, men också missbruksproblematik och ät- eller sömnstörningar liksom den allt vanligare diagnosen hyperaktivitetsstörning.

Variation över landet i stressrelaterad psykisk ohälsa (Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress)   Sjukfall startade åren 2012-2015 Procentandelar Gävleborg Jämtland Skåne Väster- botten Väster- norrland Västra Götaland F43.0 Akut stressreaktion 8 17 27 28 34 22 F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom 2 1 F43.2 Anpassningsstörning F43.8 Utmattningssyndrom 26 38 30 29 F43 Ospecificerat 63 53 42 32 45 100 Vi har tittat närmare på ”Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress” F43 vanligaste diagnosen, innehåller i sig olika diagnoser Det har gjort inom ramen för ett uppdrag från regeringen att tillsammans med Socialstyrelsen kartlägga sjukskrivningsmönster i olika delar av landet. Detta är hämta från delrapporten som är en första kartläggning ett pågående samarbete med Socialstyrelsen. För ett urval av landsting har vi särskilt kunna studera olika underdiagnoser som i mycket olika grad sätter ner arbetsförmågan ”Anpassningsstörningar” fåtal, fler ”Akut stressreaktion”, Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd rekommenderar att sjukskrivning bör undvikas ”Utmattningssyndrom” (slarvigt utbrändhet) kan leda till längre sjukskrivning, även mer ovanliga ”Posttraumatiskt stressyndrom” Finns också en tydlig variation över landet i vilka diagnoser som sätts, olyckligt att det så stora andelar diagnosen är ospecificerat, väcker frågor Diagnostik och behandling utvecklas i takt med att kunskaperna ökar, Gustavsbergs vårdcentral ett intressant exempel på hur man kan jobba systematiskt med den här gruppen patienter

Sjukskrivningslängd i dagar för anpassnings- störningar och reaktion på svår stress Utöver konstaterade skillnader i diagnostik finns också tydliga skillnader i hur långvariga sjukskrivningarna blir i olika delar av landet För den vanligast diagnosen ”Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress” är sjukskrivningarna betydligt längre i X, Y, Z och kortare i Å, Ä, Ö Detta mönster är dock inte begränsat till denna diagnos, utan kan sägas gälla generellt vilket är ytterligare ett tecken på skillnader i sjukskrivningsmönster i länen som beror på variationer i sjukskrivningspraxis mellan landstingen och inom landstingen

Vad händer med sjukskrivna i psykiatriska diagnoser? Ny rapport från Försäkringskassan visar: Vanligare med återfall i ny sjukskrivning Dessa diagnoser ger de längsta sjukskrivningstiderna Lägst grad av återgång i arbete Högre risk för att gå över i sjuk- eller aktivitetsersättning Något bättre prognos för sjukskrivna i stressrelaterade diagnoser Längst sjukskrivningar och färre tillbaka i arbete!

Högst risk för de med återkommande skov Relativ risk för återfall i ny sjukskrivning per diagnosgrupp

Högre arbetsåtergång vid stressrelaterade diagnoser Återgång i arbete per diagnosgrupp

Högre risk att få sjuk- eller aktivitetsersättning Relativ risk för övergång från sjukskrivning till sjuk- eller aktivitetsersättning per diagnosgrupp

Summering Återfall, mycket långa sjukskrivningar och sjuk- och aktivitetsersättning vanligare Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress står för hälften av sjukskrivningarna – och ökar Skillnader i sjukskrivningslängd med mera tyder på skillnader i praxis Ökat behov av likformighet för diagnostik Behov av evidensbaserad vård och behandling vid stressrelaterad psykisk ohälsa Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress står för hälften av sjukskrivningarna i psykiatriska diagnos, Akut stressreaktion och Utmattningssyndrom vanligast men även mycket ospecificerat! Återfall, mycket långvarig sjukskrivning och sjuk- eller aktivitetsersättning vanligare vid psykiatrisk diagnos i synnerhet vid svårare (men ovanligare) psykiatriska diagnoser Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress är prognosen för snabb återgång i arbete god och risken för återfall eller sjuk- eller aktivitetsersättning låg Skillnader i diagnostik, sjukskrivningslängd med mera, tyder på skillnader i vård och behandling samt sjukskrivningspraxis mellan landstingen och mellan vårdenheter inom landstingen Ökat behov av likformighet för diagnostik samt evidensbaserad vård och behandling för psykisk ohälsa Nya uppdaterade nationella riktlinjer för vård och behandling på gång för depression och ångestsyndrom, men ej för de vanligaste inom F43 (Akut stressreaktion, Utmattningssyndrom)

Tack!