Steg 1 i Processen Balanserad styrning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
EBP-cirkel 3: En lärande organisation BESÖKSADRESS: RÅDHUSGATAN 72, ÖSTERSUND
Advertisements

SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Alf Nilsson1 Nationellt likvärdig utbildning Utgångspunkten för skolans uppdrag och beslutad ansvars- fördelningen är kravet på en nationellt.
Botkyrkas styrmodell och kommunens ekonomi
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Pedagogernas roll. Hur du kan utveckla MIK-arbetet på din skola?
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Styrmodell.
Målstyrning ”Om vi inte vet vart vi är på väg, gör det detsamma om man hamnar någon annanstans”
Länsgemensam ledning i samverkan
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
på personer i behov av hjälp
Ett treårigt utvecklingsprojekt
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Plan för lika rättigheter och möjligheter 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Medarbetarenkäten december 2018.
Ny vision VARFÖR HAR VI EN VISION?
Program 16,30 – 16,45 Inledning Göran J och Per S
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Uppsummering - slutsatser
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Målstyrning och verksamhetsplanering
Budget- och uppföljningsprocessen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Introduktion till processen för balanserad styrning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Styrning Styrande processer Att styra en hel stad åt samma håll
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Processen för Balanserad Styrning
Systematiskt kvalitetsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Mål- och budget.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Hållbar utveckling måste vara
Dokumentera rätt i vården
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Nämndernas/styrelsernas utvärdering av arbetet med budget 2005
”Från bokföring och information i grundsystemen via styrkorten i Balansen till analys och styrning med hjälp av Rappet samt systematiskt kvalitetsarbete.
Ansvars och rollfördelning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Presentationens avskrift:

Steg 1 i Processen Balanserad styrning Mål och budget Processen för Balanserad styrning Utveckling/ förbättring Mätning -mätresultat Nu ska jag gå igenom vilka slutsatser vi drog av intervjuerna och vilka effekter de fick på utformningen av budget 2005. Vi ska också gå igenom budgetens struktur och några viktiga punkter i de inledande avsnitten. Analys/ rapportering

Generella förbättringsförslag budgethandlingen 2004 Medborgarperspektivet bör bli tydligare Vision och förhållningssätt bör stärkas -risk att de prioriterade målen får för stort fokus och att de andra delarna kommer i skymundan Ändra inte de prioriterade målen varje år Får ej bli för detaljerad – gärna färre prioriterade mål Uppdrag kanske ej skall förekomma Hur skall vi förhålla oss till myndigheternas styrning? Att politikerna är medborgarnas företrädare har ett viktigt signalvärde i budgeten - tyngdpunkten bör ligga i medborgarperspektivet Utgångspunkten för den politiska styrningen bör ligga i medborgarnas behov Detta behöver inte innebära nya målområden

Prioriterade mål i KF´s budget 2004 Sjukfrånvaron ska minska Ofrivillig deltid ska minska Göteborgarnas behov - de vi finns till för Personal – medarbetare och utveckling Varje förvaltning och bolag och dess anställda ska delta i mångfaldsarbetet i form av grupprocesser, utbildningar med mera. 8 000 nya bostäder ska byggas under mandatperioden. Kollektivtrafikresandet ska öka i förhållande till biltrafiken. Andelen reande med cykel ska öka. Sysselsättningsgraden bland utomnordiska invandrare ska öka. Andelen miljömåltider ska öka. Förbrukningen av fossila bränslen ska minska. El-effektiviteten ska öka. Antalet platser i förskolan ska öka. Andelen elever med godkända betyg i kärnämnena ska öka. Antalet flerbäddsrum på våra äldreboenden ska minska. Antalet boenden med brukarråd eller andra former av inflytande ska öka. Socialt stimulerande aktiviteter och utevistelse ska öka. Antalet anpassade bostäder och gruppboenden ska öka. Försörjningsstödet ska minska. Andelen ungdomar i Göteborgs Stad med olika kulturell, religiös och socioekonomisk bakgrund, som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka. Verksamheterna i Ungdomssatsningen ska präglas av en hög grad av delaktighet och uppskattning av Göteborgs nämnder. Alla elever ska få erbjudande om minst en museilektion och en teaterföreställning per läsår. Alla barn i grundskolan ska erbjudas plats i kulturskolans verksamheter i stadsdelarna. Medarbetarnas engagemang som det kommer till uttryck i NMI (Nöjd MedarbetarIndex) ska öka. 20 Ekonomi – ekonomi och uppdrag Göteborgs stads verksamheter – verksamheter och processer Alla nämnder och styrelser ska ha kontroll över sin kostnadsutveckling Den här bilden illustrerar andelen mål i de olika perspektiven i budget 2004. Det är en markant slagsida åt verksamhetsperspektivet. Detta är nog symptomatiskt. Det är på sätt och vis lättare att vara verksamhetsföreträdare än att vara medborgarföreträdare. Men det är ju inte det som är förtroendeuppdraget! Vi försökte alltså i arbetet med budget 2005 att förskjuta tyngdpunkten i den här riktningen. 1

Prioriterade mål i KF´s budget 2005 Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafik. Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna liv. Därför ska försörjningsstödet och arbetslösheten minska. Många göteborgare söker bostad, därför ska det byggas 8000 nya bostäder under mandatperioden. Sjukfrånvaron ska minska Ofrivillig deltid ska minska Rekryteringen till kommunens verksamheter ska bidra till en bättre spegling av befolkningssrukturen i Göteborg. Bar har behov av social träning i pedagogisk miljö. Därför ska antalet platser i förskolan öka. Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund. Därför ska andelen elever med godkända betyg öka. Äldre göteborgare vill bo och leva som tidigare även när de behöver vård och omsorg. Då krävs att tryggheten och inflytandet över det kommunala stödet ökar. Äldres möjligheter att komma ut och delta i sociala aktiviteter ska öka. 9 Göteborgarnas behov - de vi finns till för 3 Personal – medarbetare och utveckling Göteborgs stads verksamheter – verksamheter och processer Ekonomi – ekonomi och uppdrag 4 Andelen ungdomar i Göteborgs Stad som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka. Barn har behov av kulturell stimulans och möjlighet till eget sakande, därför ska alla barn i grundskolan erbjudas plats i kultur- och musikskolans verksamheter Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras behov. Därför ska alla elever få erbjudande om minst en museilektion, en teaterföreställning och en skolbioföreställning per år. El-effektiviteten ska öka. Förbrukningen av fossila bränslen ska minska. Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka. Medarbetarnas engagemang som det kommer i uttryck i NMI (Nöjd MedarbeterIndex) ska öka. Den här bilden illustrerar förhållandet mellan de olika perspektiven i budget 2005, uttryckt som antal prioriterade mål. Observera att: SMARTA-mål som prioriteras får inte innebära att vi ökar detaljeringsgraden i vår styrning Visioner, förhållningssätt och övergripande inriktningar är fortfarande viktiga grundpelare i styrningen Vi måste våga diskutera prioriteringar ur ett helhetsperspektiv inte bara prioriteringar inom delarna

Prioriterade mål i KF´s budget 2006 Miljön ska förbättras i Göteborg genom att resande med kollektivtrafik och cykel ska öka i förhållande till biltrafiken. Människor har behov av att kunna försörja sig själva och forma sina egna liv, därför ska försörjningsstödet och arbetslösheten minska. Många medborgare söker bostad, därför ska det byggas 8000 nya bostäder under mandatperioden. Sjukfrånvaron ska minska Ofrivillig deltid ska minska Rekryteringen till kommunens verksamheter på alla nivåer ska bidra till en bättre spegling av befolkningssrukturen i Göteborg. Barn har behov av social träning i pedagogisk miljö, därför ska antalet platser i förskolan öka. Unga människor har behov av en bra kunskapsgrund, därför ska andelen elever med godkända betyg öka. Äldre göteborgare med ett ökat vård- och omsorgsbehov behöver trygghet och inflytande övers sin livssituation, därför ska de äldres inflytande över det kommunala stödet öka Äldre göteborgare har behov av mänsklig samvaro, därför ska +2 11 3 Göteborgarnas behov - de vi finns till för Personal – medarbetare och utveckling Göteborgs stads verksamheter – verksamheter och processer Ekonomi – ekonomi och uppdrag 5 Medarbetarnas engagemang som det kommer i uttryck i NMI (Nöjd MedarbeterIndex) ska öka. Jämställdhetsarbetet kräver kunskap som ska omsättas i handling för att åstadkomma förändring, därför ska förvaltnings- och bolagsledningars samt övriga chefer och nyckelpersoners kunskaper inom området öka. El-effektiviteten ska öka. Förbrukningen av fossila bränslen ska minska. Andelen miljömåltider som kommunen serverar ska öka. äldres möjligheter att vistas ute och detta i sociala aktiviteter öka. Många människor med psykiska funktionshinder saknar i dag arbete och bostad, därför ska antalet fullvärdiga bostäder och möjligheten till meningsfull sysselsättning öka. Andelen ungdomar i Göteborgs Stad som engagerar sig i föreningslivet och blir ledare ska öka. Barn har behov av kulturell stimulans och möjlighet till eget sakande, därför ska alla barn i grundskolan förutom ordinarie undervisning erbjudas plats i kultur- och musikskolans verksamheter. Barn och ungdomar måste ges lika förutsättningar att ta del av ett kulturutbud som är anpassat efter deras behov, därför ska alla elever få erbjudande om minst en museilektion, en teaterföreställning och en skolbioföreställning per år. Den här bilden illustrerar förhållandet mellan de olika perspektiven i budget 2006, uttryckt som antal prioriterade mål. Observera att: SMARTA-mål som prioriteras får inte innebära att vi ökar detaljeringsgraden i vår styrning Visioner, förhållningssätt och övergripande inriktningar är fortfarande viktiga grundpelare i styrningen Vi måste våga diskutera prioriteringar ur ett helhetsperspektiv inte bara prioriteringar inom delarna -1

Budgetstruktur Inledning Läsanvisning Vision och förhållningssätt De fyra perspektiven Budgeten är grovt indelad i dessa delar: Vi ska titta närmare på några.

Inledning Kommunfullmäktiges budget utgör Göteborgs Stads övergripande styrdokument Planer, program, riktlinjer och policies etc är underordnade budgeten (stödjande) Budgeten vänder sig till nämnder & styrelser Prioriterade mål som revideras årligen Budgetens roll är att inom de ekonomiska ramarna och gällande lagstiftning ange kommunfullmäktiges viktigaste inriktningar och prioriteringar. Budgeten vänder sig till nämnder/styrelser – dessa skall fånga och tolka KF:s budskap! De prioriterade målen revideras årligen. De ändras inte i onödan, men förbättras och preciseras naturligtvis när det är möjligt.

Inledning, fortsättning Inriktningsdokument & budgetförslag Samtliga nämnder & styrelser ansvarar för samtliga mål i KF-budgeten Uppföljning av såväl fullmäktiges mål, som de egna målen Dialogen som styrform Inriktningsdokumentet kan inte delegeras! Ur budgeten: En tänkt ordning för en nämnd eller styrelses budgetarbete kan se ut på följande sätt: ·         Med utgångspunkt från kommunfullmäktiges budget utarbetar och beslutar nämnd/styrelse ett inriktningsdokument för den egna bud­geten. Ansvaret för inriktnings­doku­mentet kan inte delegeras. Därefter har nämnd/styrelse möjlighet att delegera utarbetandet av ett budgetförslag till förvaltningen/bolaget. Budgetförslaget behandlas och beslutas av nämnden/styrelsen. På så sätt utgör budgethand­lingen länken mellan politik och förvaltning, även om det formella ansvaret alltid ligger hos nämnden/styrelsen. Valet av verksamhetsform (förvaltning eller bolag) ska inte avgöra graden av följsamhet mot denna budgets inriktningar och prioriterade mål. Samtliga nämnder och styrelser har ansvar för samtliga prioriterade mål. Det betyder att Uppföljning… ska ske… Dialogen som styrmedel är en alltför lite använd möjlighet. Ansvaret för att hitta kontaktytor och arenor för dialog är gemen­samt för den politiska ledningen och förvaltnings- eller bolags­led­ningen i respektive organisation. Detta gäller i olika hög grad på alla nivåer i organisationen. Det är viktigt att alla förtroendevalda kommer till insikt om att den styrmodell som vi talar om här på utbildningen, ställer stora krav även på oss vad gäller kommunikation och tillgänglighet. Och då är vi tillbaka till frågan om rollerna. Roller och integritet och inte minst ledarskap.

Läsanvisning Begrepp & definitioner: Vision Förhållningssätt Strategier Prioriterade mål OBS! Här pendlar jag för varje punkt till bilden Målstyrning (pyramiden) och tillbaka igen. Vision Önskvärt framtida tillstånd. Visionen anger ett ideal, ett tillstånd att sträva efter. Visionen skall tydliggöra varför organisationen finns till, för vem och vart den är på väg.   Förhållningssätt Kulturer, värderingar och förhållningssätt som skall genomsyra verksamheten i det dagliga arbetet. En sorts sociala trafikregler som alla känner till och bejakar. Strategier Strategier anger inriktningen på verksamheten ur ett övergripande perspektiv. Vilka vägar man väljer för att förverkliga visionen och målen. Prioriterade mål (länk från pyramiden till bilden SMARTA mål) Mål skall vara SMARTA, dvs specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och ansvarsfördelade. Prioriterade mål kräver särskilt fokus och kommer mätas och följas upp.

Målstyrning Vision Förhållningssätt Förhållningssätt Prioriterade mål Värderingar Förhållningssätt Uppdrag/Aktiviteter Strategier Nuläge

Oppositionens roll i budgetarbetet Aktivitet Mål och inriktning Budgetbeslut Vilken roll man har

Positiva erfarenheter från oppositionen Ökat intresse för att mäta och att beskriva kvalitet – trots svårigheterna Balanserad styrning innebär att verksamheten beskrivs på ett nytt sätt Samtal underlättas och ökad förståelse för olika perspektiv samtidigt Ökat intresse från personalen för hela organisationen

Fler erfarenheter från oppositionen Bygger på ett (otydligt) samband mellan orsak och verkan mellan perspektiven, vilka kan vara motstridiga Det finns inte alltid ett samband överhuvudtaget mellan kvalitet och avkastning och/eller nöjdhet Modellen kan vara statisk där visionen inte omprövas eller revideras Besvärligt att bryta ner överordnade mål och strategi till operativa dito

Grupparbete Inriktningsdokument & budgetförslag: Vad är vår roll som nämnd/styrelse? Vad är det nämnd & styrelse ska göra? Viktiga synpunkter och slutsatser från dialogen dokumenteras av varje grupp Redovisning och reflektioner i dialogform Diskutera vilken roll nämnden/styrelsen har när det gäller att ta fram inriktningsdokument respektive budgetförslag. Var går gränsen mellan politikernas uppgift och tjänstemännens? Vilken roll har oppositionens företrädare? Finns det en mer eller mindre lämplig tidpunkt att markera en annan uppfattning?