Den demografiska utmaningen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Budget 2013 Finansplan Finansiella mål •Resultat överskott 2% •Soliditet +1-3 %enheter •Likviditet ingen upplåning •Nettoinvest.100% själv- finansierade.
Advertisements

Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
Den ljusnande framtid är vård
Kommundirektörsföreningen
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Observera! Förändrad statistik för slutenvården fr.o.m. år 2010 Utveckling t.o.m. februari 2012.
Ekonomirapporten. April 2014
Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014.
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Budgetramar inför 2014 Ekonomin inför 2014 Anvisningar – Ramar Budget 2014 Ekonomisk plan
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Ekonomirapporten. April 2014 Ekonomiska nuläget och utvecklingen i kommuner och landsting.
Inflations- rapport 2006: UND1X Årlig procentuell förändring Källor: SCB och Riksbanken.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
BNP-gap, euroområdet Procent av potentiell BNP.
Presskonferen s 26 okt God konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Tydlig förbättring på arbetsmarknaden Utlåning.
Ekonomirapporten. December 2014 Diagrammen.. 1 Resultat i kommuner och landsting Miljarder kronor Ekonomirapporten. December 2014.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
KONJUNKTURINSTITUTET
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande Pressträff 29 maj 2013.
Presskonferen s 30 Augusti Penningpolitiskt möte 29 augusti 2006 Bedömning baseras på Inflationsrapporten i juni Ny information om den ekonomiska.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Klarar sjukvården framtidens kompetensbehov?
Penningpolitisk rapport Juli Svensk ekonomi utvecklas starkt.
Offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor respektive procent av BNP.
BNP i Sverige Procentuell förändring, fasta priser.
Kommunens styrprocess och framtida ekonomiska förutsättningar
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård Utveckling t.o.m. sept 2015 Materialet: avser kostnader inklusive moms är ej åldersstandardiserat.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
6.Kunskapsstyrning vägen till bättre ekonomi! Anders Ekholm Annika Wallenskog Ingrid Bengtsson-Rijavec Mats Bojestig, moderator.
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Årsredovisning 2015 Regionstyrelsen 22 mars 2016.
Välfärdens långsiktiga finansiering Annika Wallenskog – SKL.
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Tabellerna.
Seniorer är en tillgång för kommunerna – även ekonomiskt Konferens om äldreomsorgen Tomelilla den 23 november Björn Sundström
Regionbildning på gång? 18 augusti Lång dags färd mot ……? ?
Ekonomirapporten oktober 2015 Bettina Kashefi, SKL.
Hållbarhetsrapport 2016 för de offentliga finanserna Konjunkturinstitutets årliga oberoende utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga.
Det är aldrig roligt att spara Genom att ta tag i problemen skapar vi en bättre framtid!
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
Jämtland Härjedalen Analysgruppens presentation
Ekonomirapporten, maj 2017 Diagrammen
Maria Ahlsved, Näringsdepartementet
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Kostnader för läkemedelsförmån
Flyktingmottagande.
Kostnader för läkemedelsförmån
Välfärdens finansiering
Direktiv till Budget
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla tabeller
Ekonomirapporten, oktober 2016
Patrik Sundström, programansvarig för ehälsa
Ekonomi Tillbakablick Tillväxten och dess utmaningar Arbeta smartare.
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
Förutsättningar för finansiering av den kommunala verksamheten
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla diagram
Det går bra nu. Men sen kommer….
Kostnader för läkemedelsförmån samt läkemedel i slutenvård
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Ekonomirapporten, maj 2019 Alla tabeller
Kostnader för läkemedelsförmån
Presentationens avskrift:

Den demografiska utmaningen -är vargen här nu? Niclas Johansson SKL

Trycket fortsätter! Demografisk försörjningskvot Antalet 0–19 och 65+ av antalet 20–64-åringar. 0,7 betyder att en 20–64-åring ska försörja sig själv och ytterligare 0,7 personer.

Utträde och inträde på arbetsmarknaden Källa: Pensionsmyndigheten (beräknat från AKU)

BNP per invånare fördelat på produktivitet och sysselsättning Årlig procentuell förändring

Befolkningsstrukturen innebär att behoven ökar snabbare än den arbetsföra befolkningen

Total förändring antal sysselsatta samt kommunsektorn exklusive respektive inklusive trend Tusental personer

Vad kommer att hända? Höjda skatter i kommuner och landsting Höjda generella statsbidrag (höjda statliga skatter eller omprioriteringar) Sysselsättningsgraden ökar ytterligare Personaltätheten lär minska – besparingar eller effektiviseringar? Ny teknik

VGR:s långsiktiga ekonomiska utveckling 2018-2032 Arbetsgrupp: Anders Östlund, Koncernstab Verksamhetsuppföljning, ekonomi & inköp Carl Öhrman, Koncernstab Verksamhetsuppföljning, ekonomi & inköp

Långtidsprognos 15 år (2018-2032) Varför prognos? Ge förutsättningar för långsiktig balans Underlätta ekonomisk planering Tidigt uppmärksamma behov av åtgärder Bedömning i budgetunderlag 2017-19, modell utvecklas vidare under 2016 Uppdragsgivare: Joakim Björck Kostnad per invånare och ålder 2014 Befolkningsprognos Skatter och statsbidrag, makroekonomiska antaganden, oförändrad skattesats Pris- och löneutveckling Kostnad utöver demografiskt tryck, 0,6% (nya metoder, läkemedel, reformer mm) Investeringsbehov 4,4 mdkr, skrivs upp i takt med intäkter VGR:s trafikförsörjningsprogram

Vad driver kostnader? Fler invånare och förskjutning uppåt i åldrar, trots förbättrat hälsoläge Investeringsbehov – 60-talets byggnader, nybyggnationer Utbyggnad kollektivtrafik Nya metoder och verksamheter inom hälso- och sjukvård, reformer, riktlinjer, ökade förväntningar från invånare, …

Vad kan minska kostnader – förbättra resultatet? Förebyggande insatser Förbättrat hälsoläge Omställning av vården Den nära vården, Digitalisering, Produktionsstyrning Bättre organisering: system- resp operativ nivå Minskade kvalitetsbristkostnader Best practise – lär av de bästa Lägre ränta Prioriteringar Högre intäkter: skatter, biljetter, realiseringar, statsbidrag

Antaganden Basscenario Kostnad per invånare och ålder 2015 Befolkningsprognos VGR – april 2016 Skatter och statsbidrag, makroekonomiska antaganden, oförändrad skattesats Pris- och löneutveckling, SKL oktober 2016 Kostnad utöver demografiskt tryck, 0,6% (nya metoder, läkemedel, reformer mm) Investeringsbehov 4,8 mdkr, skrivs upp i takt med intäkter VGR:s trafikförsörjningsprogram Nyanlända: Samma kostnad som övriga invånare

Investeringar

Alternativt antagande Alternativscenario hälso- och sjukvård Kostnadsutveckling per invånare, VGR-data Kostnader per invånare 2010-2015, takten? Antag samma takt t.o.m 2032 och befolkningsprognos, vad blir kostnaden då?

VGR - ekonomisk utveckling Nivån på kostnadsresidual väger tungt, VGR:s takt vald som huvudalternativ Gapet mellan linje och nollresultat antyder behovet av effektivisering, intäktsförstärkning och prioritering. Motsvarar skattesats c:a +1:60 kr. (Skattesats i VGR 2000-2015: +1:50 kr).

Figur 2: Ekonomiskt resultat, basscenario - utgångspunkt SIMULERING Figur 2: Ekonomiskt resultat, basscenario - utgångspunkt

SIMULERING Figur 3: Ekonomiskt resultat, basscenario – räntenivå enligt SoP, förbättring med 2 mdkr

SIMULERING Figur 4: Ekonomiskt resultat, basscenario – räntenivå enligt SoP, förbättring med 2 mdkr + lägre kostnad för kollektivtrafik, 2 mdkr till

SIMULERING Figur 5: Ekonomiskt resultat, basscenario – räntenivå enligt SoP, förbättring med 2 mdkr + lägre kostnad för kollektivtrafik, 2 mdkr till, 2/3 av undvikbara vårdskador åtgärdat, 850 mnkr till

SIMULERING Figur 6: Ekonomiskt resultat, basscenario – räntenivå enligt SoP, förbättring med 2 mdkr + lägre kostnad för kollektivtrafik, 2 mdkr till, 2/3 av undvikbara vårdskador åtgärdat, 850 mnkr till, 75% av investeringsram, 700 mnkr till,

SIMULERING Figur 7: Ekonomiskt resultat, basscenario – räntenivå enligt SoP, resultatförbättring 2032 med 2 mdkr + lägre kostnad för kollektivtrafik, 2 mdkr till, 2/3 av undvikbara vårdskador åtgärdat, 850 mnkr till, 75% av investeringsram, 700 mnkr till, förbättrade arbetssätt 1,1 mdkr till

SIMULERING Figur 8: Ekonomiskt resultat, basscenario – räntenivå enligt SoP, resultatförbättring 2032 med 2 mdkr + lägre kostnad för kollektivtrafik, 2mdkr till, 2/3 av undvikbara vårdskador åtgärdat, 850 mnkr till, 75% av investeringsram, 700 mnkr till, förbättrade arbetssätt 1,1 mdkr till, skattehöjning 3 ggr à 25 öre ger 6 mdkr till = nollresultat.

Kommunikation och mottagande Till: Ledning, staber och andra fora Politiska partier Reaktion Stort intresse Blandade reaktioner Bilden är satt Små spår i budget

Nästa steg Bilden är satt – understryker behovet av omställning Uppdatering vart fjärde år? metodöversyn

Antal döda i olika åldrar, Sverige år 1751-2110 Källa: Human Mortality Database.  University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder