14. Kort repetition Att förstå handelsmönstret i världen Internationell ekonomi (5 sp), hösten 2012, Jonas Lagerström 14. Kort repetition Att förstå handelsmönstret i världen Handelspolitik och dess effekter 20.9.2018

Fem viktiga lärdomar Globaliseringens effekter Frihandel ökar ekonomisk välfärd; kakan växer. Den osynliga handen får verka över hela jordklotet. Frihandel gynnar även den som är sämst på allt. Komparativa fördelar avgörande för handel, absoluta för livsvillkor. Men frihandel skapar också förlorare! Produktionsfaktorer i branscher som måste tävla med import (kort). Produktionsfaktorer som inte finns i överflöd (lång). Protektionism kan gynna ett land. Stort land utnyttjar sin monopolmakt för att trycka ner andras pris. Positiva externaliteter av att varan produceras här. Handelspolitik styrs av politik, inte nationalekonomi Förvånande med explosionen i internationell handel senaste 30 åren.

Att förstå handelsmönstret Handel uppstår då relativpriserna skiljer sig Ricardo: Olika arbetsproduktivitet. Klassisk version (konstant) vs modern version (avtagande). Komparativ fördel där arbetare relativt sett mest produktiva. Heckscher-Ohlin: Olika överflöd och intensitet avgör. Komparativ fördel i det som kräver mycket av det som landet har mycket av. Handelspolitik: Tariffer, importkvoter, exportstöd. Krugman: Skalekonomi och differentierade varor gör att lika länder vinner på stor gemensam marknad. Ericsson säljer enkel mobil i Sverige och Finland till kunder som vill ha nånting enkelt; Nokia säljer en avancerad mobil i Sverige och Finland till kunder som vill ha sånt. Stor produktion ger lägre pris.

Effekten av frihandel Skiftar produktion, konsumtion och välfärd Handel leder till att relativpriserna konvergerar. Transportkostnader kan göra att prisskillnader består: Tänk cement och hårklippning. Nya priser skiftar om produktion och konsumtion i landet. Producerar mer av exportvaran, mindre av importvaran. Konsumerar mindre av exportvaran, mer av importvaran. Ökad specialisering: Var och en gör det man är relativt sett bäst på, vilket ökar produktionen och inkomsten i världen och därmed ökar våra möjligheter att konsumera totalt sett i landet. Men vinner verkligen alla? Ricardo: Jo, alla vinner. Heckscher-Ohlin och SS: Vinnare och förlorare

Om relativpriset ändras...? ... så ändras produktion, konsumtion, handel, välfärd! Tillväxt: Balanserad vs snedvriden. Ändrad arbetsproduktivitet Ändrade resurser: Hittar olja, erövrar land, ökad invandring, större kapital (ökat sparande), ökat humankapital (bättre skola), teknologi. Ändrad handelspolitik Tariffer, importkvoter, exportsubventioner, icke-tariffära handelhinder. Om små länder förändras så kan du ignorera effekterna på omvärlden (ty vad landet gör ”känns” inte), men om stora länder förändras så påverkas relativpriset i världen vilket påverkar omvärlden produktion, konsumtion och välfärd. Tänk JAS-plan. Svårt mäta externa effekter ty finns inga priser som visar hur stora dessa är.

Kan vi begränsa importen? Protektionistisk handelspolitik Använd tariffer och importkvoter. Har identiska effekter (vid auktion för licenserna) Höjer alltid det inhemska priset Ändrar produktion, konsumtion och välfärd i landet. Kan sänka priset i världen (stort land), vilket ändrar produktion, konsumtion och välfärd i omvärlden.

Bör vi begränsa importen? Argument för och emot protektionism Stort land kan gynnas genom bättre terms-of-trade. Externaliteter: Utgångsläget är inte effektivt. Kan ge extra nytta nu (stolthet, utebliven kostnad för omstrukturering, nationell säkerhet, glädje över att kläderna inte tillverkas i hemska fabriker av fattiga barn i utlandet). Kan ge extra nytta i framtiden (barndomsargumentet). Kan ge skatteintäkter (developing government argument) som kan läggas på kollektiva varor. Dock svårt att mäta externa effekter + specivitetsregeln Protektionism ty de som drabbas av frihandel är färre och bättre organiserade än de som gynnas. Tänk JAS-plan. Svårt mäta externa effekter ty finns inga priser som visar hur stora dessa är.

Kan och bör vi utvidga exporten? Exportorienterad handelspolitik Exportsubventioner Trycker upp priset i Finland Ändrar produktionsmönstret i Finland Ökar handeln med omvärlden Minskar välfärden i Finland Omfördelar välfärd inom Finland Ett stort land kan ändra priset i utlandet – vilket påverkar deras produktion, konsumtion och välfärd. Ger sämre terms-of-trade Men positiva externaliteter (svåra att mäta!)? Men strategisk handelspolitik (upptrappning?)

Handelspolitik i utvecklingsländer Ja eller nej till globalisering? Importsubstitution: Bli som Finland bakom importskydd. Barndomsargumentet: Stöd vs kritik Externaliteter: Svåra att mäta! Afrika och Sydamerika: Katastrof 1950-1980 Exportorienterad handelspolitik: Kör enligt läroboken Tveksamt om specifik handelspolitik behövs Asien: Tillväxtmirakel under efterkrigstiden. Allt fler har nu accepterat globaliseringen.

Handelspolitik i rika länder Diskriminerande frihandel Att underlätta handel: Frihandelsområde och tullunion. Inte säkert att det höjer välfärden: Handelsskapande effekt vs handelsomfördelande effekt. WTO pushar för multilaterala frihandelsavtal som gäller alla. Att försvåra handel: Embargon mot export. Ger högre pris i drabbade landet. Drabbar båda parter – men gynnar tredje part. Störst chans att lyckas om stort land går på liten demokrati i vara som landet desperat behöver