Användning av EU-fonder för klimatanpassning

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vad säger utvärderingar av tidigare programperioder
Advertisements

Uppstartsmöte Nytt Landsbygdsprogram Vad händer nu? Sid 1.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency Egenkontroll och tillsyn Peter Sörngård.
Socialdokumentation Består av två delar!
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet.
Utvärdering av ESI-fondernas genomförandeorganisationer
Fossilbränslefritt Kronoberg
Avdelningen för vård och omsorg
Barnets bästa i främsta rummet
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Välkomna till tvärsektoriellt miljömålsmöte 21 okt 2015
En plattform för samhällsekonomisk analys
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Grön infrastruktur - Friluftsliv
Analysseminarium – ÖK februari
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Tisdag den 21 mars – Samling och kaffe/te med macka
Aktuellt från Miljödepartementet RUS Nobelmöte 2013
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Uppdraget Tillväxtverket, ESF-rådet och Jordbruksverket ska lämna ett gemensamt förslag till Framstegsrapport till Näringsdepartementet. Rapporten är gemensam.
Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD)
Arbetsformer XX vattenråd.
Naturvårdsverket på RUS Nobelmöte
Innehåll i och användning av läromedel.
Krafttag för bättre vatten
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
Miljömålen består av tre slags mål
Grundkurs Natura 2000 tillstånds-prövning
En klimatneutral värdekedja i bygg- och anläggningssektorn 2045 – en färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Arbetet drivs av Skanska Färdplanen klar 23.
Mångfald Verksamhetsåret En ökad satsning
En klimat- och luftvårds-strategi för sverige
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Utsläpp från konsumtion – vad mäter vi och vad finns det för utvecklingsmöjligheter? Anders Wadeskog, SCB.
Metod för utvecklings-arbete
Välkomna! Utbildning för sköterskor förskrivning av madrasser
Elevstödsprocessen Skapa en undervisning som möter alla elever
reviderad Natura handbok
Några reflektioner av Stephen Hwang Högskolan i Halmstad
Samordning av miljöinformationsförsörjning Inte nytt men ”nystart”
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Välkomna! strategi för Vilt-förvaltning
Mikael Johannesson, PhD Så mycket bättre, Göteborg 8 mars 2012
SEBASTIAN DAHLGREN AXELSSON
Utredningen om ekologisk kompensation
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Introduktion till systematiskt kvalitetsarbete
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Sammanhållningspolitiken
Tvärvillkorsutbildning Rådgivning djurskydd
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Aktuellt från miljömåls-uppföljningen
Hållbar utveckling måste vara
Stockholm 6 december Martin Påhlman, enhetschef och Fredrik Rangstedt
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Tilläggsbelopp 2019 Maria Fällman
Förslag till framstegsrapport om genomförandet av partnerskapsöverenskommelsen Övervakningskommittén maj 2019 En framstegsrapport om genomförandet.
Buller inför rätta! Smakprover till frukost-buffén
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Vad gör vi på länsstyrelsen Kalmar för att nå de globala målen??
Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det tillväxtarbetet i Stockholms län december 2017.
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Klimatanpassningsspelet
Nätverket för barn-och elevhälsan
Presentationens avskrift:

Användning av EU-fonder för klimatanpassning Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten tillsammans med berörda aktörer tydliggör hur medel från olika EU-fonder kan användas mer effektivt i klimatanpassningssyfte och hur detta kommuniceras och samordnas av de förvaltande myndigheterna. Speciellt bör möjligheter till synergier mellan IP-projekt under LIFE-fonderna och ESI- fonderna uppmärksammas. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

Klimatförändringar Vi måste minska utsläppen av växthusgaser Vi måste anpassa oss till ett förändrat klimat. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

EU 2020 och klimatanpassning ”Vi måste öka våra ekonomiers motståndskraft mot klimatrisker och vår förmåga att förebygga och agera vid katastrofer.” ”Skapa en vision för de strukturella och tekniska förändringar som krävs för att uppnå en koldioxidsnål, resurseffektiv och klimattålig ekonomi senast 2050, och som gör att EU kan uppnå sina mål för utsläppsminskning och biologisk mångfald. Detta inbegriper att förebygga och agera vid katastrofer, utnyttja sammanhållnings-, jordbruks-, landsbygdsutvecklings- och sjöfartspolitikens bidrag till att motverka klimatförändringen, särskilt genom anpassningsåtgärder på grundval av effektivare resursanvändning, vilket också kommer att bidra till att förbättra den globala livsmedelstryggheten.” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

Partnerskapsöverenskommelsen ”Klimatanpassning är en viktig utmaning då ett ändrat klimat bedöms innebära konsekvenser för Sverige.” Tematiskt mål 5 ”Främja anpassning, riskföre-byggande och riskhantering i samband med klimatförändringar.” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

Partnerskapsöverenskommelsen ”Målsättningen att begränsa klimatpåverkan integreras i arbetet med ESI-fonderna. På så vis bidrar ESI-fonderna till att 20 procent av EU- budgeten går till klimatrelevanta insatser.” Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1303/2013 (av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden etc) Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

Artikel 8 Hållbar utveckling Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering främjas i samband med förberedelser och genomförande av partnerskapsöverenskommelser och program. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

ÖVERGRIPANDE PRINCIPER 5.2 Hållbar utveckling 2. Medlemsstaterna ska beakta möjligheten att begränsa klimatförändringarna och anpassningspotentialen genom investeringar som görs med stöd av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i enlighet med artikel 8, och säkerställa att de är motståndskraftiga mot effekterna av klimatförändringar och naturkatastrofer, t.ex. ökad risk för översvämningar, torka, värmeböljor, skogsbränder och extrema väderförhållanden. Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att miljöskyddskrav, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, motståndskraft mot katastrofer samt riskförebyggande och riskhantering främjas i samband med förberedelser och genomförande av partnerskapsöverenskommelser och program. Medlemsstaterna ska tillhandahålla information om stödet till klimatförändringsmålen med hjälp av en metod, grundad på kategorierna av insatser, fokusområden eller åtgärder som är lämpliga för varje enskild europeisk struktur- och investeringsfond. Den metoden ska bestå av att särskild viktning tilldelas stöd inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna till en nivå som återspeglar den omfattning i vilken stödet bidrar till målen för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Den särskilda viktning som tilldelats ska differentieras med utgångspunkt i huruvida stödet bidrar väsentligt eller måttligt till klimatförändringsmålen. Om stödet inte bidrar till dessa mål eller om bidraget är obetydligt ska viktningen vara noll. När det gäller Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden ska viktningarna knytas till insatskategorierna i den nomenklatur som kommissionen antagit. När det gäller Ejflu ska viktningarna knytas till de fokusområden som fastställts i Ejflu-förordningen, och när det gäller EHFF, de åtgärder som fastställts i EHFF-förordningen. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19

KAPITEL I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Artikel 3 2. Genom de investeringsprioriteringar som anges i punkt 1 ska ESF också bidra till de övriga tematiska målen i artikel 9 första stycket i förordning (EU) nr 1303/2013, främst genom att a) stödja övergången till en koldioxidsnål, klimattålig, resurseffektiv och miljömässigt hållbar ekonomi genom att förbättra utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetenser och kvalifikationer ska motsvara behoven, höja arbetskraftens kompetens och skapa nya jobb i sektorer som rör miljö och energi, Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 2018-09-19