Energi och Näringsämnen

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Träningslära med kost.
Advertisements

Energigivande näringsämnen
Ät rätt För att träna lätt.
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Kostföreläsning Repetition
Hur mycket mat behöver du?
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Sammanfattning mat och hälsa
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
matsmältningssystemet
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
KOST 15 Augusti 2008 Anteckningar:.
Energigivande näringsämnen
Och terminens avsnitt handlar om……….
Träningslära ÅK8.
Fibrer Fibrer är kolhydrater som kroppen inte kan bryta ner. Fibrer är gjord av ett korn. Vad är fibrer? Fibrer kommer ifrån växtriket. Växtriket är.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
Ät mat du tycker om Utgå ifrån din aktuella kostvana och försök att förbättra den Hitta alternativ som passar dig Man kan äta allt, men inte alltid och.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kost, vila och uppladdning för ökad prestation samt minskad skaderisk
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
Energi och Näringsämnen
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
Kolhydrater.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Kolhydrater.
Diabetes.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
KOLHYDRATRÄKNING - I PRAKTIKEN
Presentationens avskrift:

Energi och Näringsämnen Vår kropp behöver olika näringsämnen för att kunna fungera. Varje näringsämne har sin uppgift i kroppen.

Våra näringsämnen Kolhydrater Fett Protein Mineralämnen Vitaminer Vatten

Energi Kroppen är som en maskin och måste ha bränsle (energi) för att fungera.

Behovet av energi varierar från person till person. Det som påverkar hur mycket energi du behöver är främst den fysiska aktiviteten. Ålder, kön, klimat och kroppsstorlek mm. har också betydelse.

Energi- varför? Hålla igång våra organ: hjärta, matsmältning och andning Hålla rätt kroppstemperatur Orka utföra ett arbete, leka och motionera Ca hälften av energin går åt till punkt 1 och 2, även i vila går det åt energi!

Energibalans = att äta lika mycket som man gör av med

Vi får vår energi från näringsämnena: Fett Kolhydrater Protein Fördelningen mellan dessa bör se ut så här för en normalt fysiskt aktiv person, per dag: Fett 25-35% Kolhydrater 50-60% Protein 10-20%

Motion Vi är byggda för rörelse! Musklerna behöver arbeta för att byggas upp Hjärtat och lungorna stärks av konditionsträning – om vi inte tränar blir vi trötta och slöa Klarar av stress och andra påfrestningar bättre om vi har en stark kropp Bättre motstånd mot infektioner och sjukdomar Rör på dig minst 60 minuter per dag – vardagsmotion!

Frukosten är dagens viktigaste måltid Frukosten är dagens viktigaste måltid. Då är det viktigt att vår kropp får i sig mycket energi (i form utav bra kost) så vi orkar med morgonen och förmiddagen.

Kolhydrater

Kolhydrater Kolhydrater tillhör de näringsämnen som ger energi åt vår kropp. Kolhydrater kallas även för ”superbränslet”, eftersom det snabbt omvandlas till energi.

Kolhydrater lagras i musklerna och i levern, men förråden är begränsade och måste fyllas på dagligen.

I kolhydrater ingår: Socker Stärkelse Kostfibrer

Socker Enkla sockerarter och sammansatta sockerarter Enkla kan direkt tas upp i blodet, sammansatta ska först brytas ned till enkla Naturligt socker: frukt, bär & honung. Tillsatt socker: godis, läsk, saft & kakor.

Stärkelse Stärkelse är en bra energikälla och bryts långsamt ner i kroppen och ger därför energi under lång tid. Stärkelse finns i: Gryn, fullkornsbröd, potatis, ris och pasta

Kostfibrer Kostfibrer ger ingen energi. Kostfibrer ger volym åt maten, vi känner en mättnadskänsla. När vi äter kostfibrer får tarmarna arbeta. Kostfibrer finns i: Fullkornsprodukter, rotfrukter, grönsaker och i frukt.

GI GI = glykemiskt index – är ett mått på hur mycket ett livsmedel höjer blodsockret under en viss tid efter måltiden. Vitt bröd= 100 (90 och över betraktas som ett högt värde, under 70 betraktas som lågt)

GI Snabba kolhydrater (högt GI) Vitt bröd Läsk Sötade flingor Banan Långsamma kolhydrater (lågt GI) Fullkornsbröd Klibbfritt ris Baljväxter Bröd med hela korn