Genteknik - ”klippa ut och klistra in gener” Hur är det möjligt? Jo, gener från ALLT levande (bakterier, växter och djur), är uppbyggda av DNA. DNA = Livets molekyl!

Hur går det till? Med hjälp av speciella enzymer klipps den önskade genen ut. Även DNA i mottagarcellen klipps upp. Den utklippta genen ”klistras” sedan in i mottagarens DNA. Ovan visas hur det går till när en bakterie får en mänsklig insulin-gen, men även djurceller och jästceller kan användas.

Användningsområden Läkemedel (t.ex. insulin, tillväxthormon) Diagnostisera sjukdomar (”sonder” som söker efter virus, bakterier, sjuka celler) Gentester (spåra ärftliga sjukdomar) Spåra brottslingar (DNA-test) Avgöra släktskap (t.ex. i faderskapstvister) Genterapi (föra in nya gener i sjuka celler) Förädling av växter och djur

GMO – genmodifierade växter Det gyllene riset innehåller nya gener som gör riset rikt på A-vitamin och järn (förhindrar blindhet och förbättrar syreupptaget). Tomater som innehåller gener som gör att de håller sig fräscha längre.

Transgena djur Laxar som växer fortare. Grisar som innehåller nyttigare (omättat) fett. Försöksdjur inom sjukdomsforskning.

Genteknik jämfört med traditionell förädling Människan har i 10 000 år försökt förädla växter och djur genom urval och korsning för att få fram de bästa egenskaperna:

Genteknik jämfört med traditionell förädling (forts.) I traditionell förädling kan man bara korsa samma arter, t.ex. kor med kor, vete med vete. Man gör man ett urval och korsar de bästa sorterna. Dock är det tidsödande (har tagit många år att få fram de sorter vi har idag) och ibland ärver korsningen oönskade egenskaper. Fördelar med genteknik: Man kan korsa arter som inte är släkt med varandra, t.ex. gener från fiskar har överförts till en potatissort för att den ska tåla kyla bättre. Man kan föra in just den genen man vill ha, och slipper oönskade egenskaper. Tidsbesparande genom att avkomman får den önskade egenskapen direkt, ingen fortsatt korsning är nödvändig.

Möjligheter eller hot med genteknik? Möjligheter, t.ex: Odlingar där växter och djur normalt inte kan leva (t.ex. klarar sig med mindre vatten). Skräddarsydda egenskaper hos växter och djur (t.ex. nyttiga ämnen, ruttnar ej, växer fortare). Bättre motstånd mot insektsangrepp och sjukdomar. Sanering av olja eller gifter i marken med hjälp av bakterier. Plast byts ut mot stärkelse från genmodifierade potatisar. Diagnostisering av sjukdomar och hur de kan botas (genterapi). Tillverkning av läkemedel (t.ex. insulin).

Möjligheter eller hot med genteknik? Genmodifierade växter och djur sprids i naturen och konkurrerar ut vilda släktingar (större, tåligare). Oönskad överföring av nya gener till vilda växter och djur (t.ex. ogräs blir okänsligt för ogräsmedel). Minskad mångfald: Ensidig odling av ett fåtal växter och djur. Om dessa dör vid t.ex. klimatförändringar finns inga ursprungsväxter- och djur kvar. Viktigt med genbanker som bevarar det ursprungliga! Ökade klyftor mellan rika bönder som har råd med genmodifierade grödor, och fattiga vars grödor ingen vill ha. Etiska frågor (t.ex. forskning på fosterstamceller).