Hygienrutiner på förskolan

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Advertisements

Hur begränsar vi smittspridning?
Barn, infektioner och antibiotika
När skall man gå till läkaren?
Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Tarminfektioner hos barn
Kateterisering av urinblåsa
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
Av: Sara, Louise, Moa, Sofija, Marija ♥
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Rengöring/Städning.
Infektioner i förskolan
Hur får vi goda idéer att smitta och bli resistenta?
MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö
Hemtrivsel.
Den nya influensan H1N1 - Information för hälso- och sjukvårdspersonal.
Behandling vid impetigo
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Mikroorganismer.
Hur begränsar vi smittspridning?
Luftvägsinfektioner hos förskolebarn
Om sjukdomen, smittspridningen och beredskapen.
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Vårdhygien vid virusgastroenterit Vad är nytt 2015?
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
SKL Sveriges kommuner och landsting
Att hålla sig ren och fräsch
Besök på Länsstyrelsen
Kommentar: För en tid sedan kom ett SkaS övergripande PM med riktlinjer för basala hygienrutiner och arbetskläder. I det står det att, text som bild… Kommentar:
Grundläggande livsmedelshygien
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Basal hygien Allmänt SOSFS 2015:10 (Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg)  7 kap 4 § patientsäkerhetsförordningen.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Handhygienens betydelse
Veckans fördjupning handlar om något som är vanligt just nu. Vet du vad? Lös den kluriga rebusen så får du en ledtråd. .
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Matförgiftningar Syftet
Din säkerhet på sjukhus
Kemikalieexponering i Vård- och omsorgsförvaltningen
Hygienrutiner på förskolan
Basala hygienrutiner och klädregler
Emma - och alla andra på förskolan vill nog helst vara friska!
Varifrån kommer kranvattnet?
Hur bevara renhetsgrader av lagrat material?
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
Varifrån kommer kranvattnet?
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Esther vill inte bli sjuk…..
Praktisk handledning, mekanisk rengöring och kemisk desinfektion i kommunal vård och omsorg Desinfektion innebär att föremål eller ytor behandlas så att.
Januari Influensa.
Clostridium Difficile
Juni Basala hygienrutiner.
Januari Influensa.
Juni Basala hygienrutiner.
November Basala hygienrutiner.
Feber hos barn.
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Hygienrutiner på förskolan Mona Insulander Smittskyddssjuksköterska/epidemiolog Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 www.smittskyddstockholm.se

Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid blöjbyte. Rutiner för daglig rengöring. Veckorengöring. Rengöring av sängkläder och leksaker. När barnen bör stanna hemma vid sjukdom.

Smittvägar Direktkontakt mellan barnen. Droppsmitta genom nysningar och hosta. Kontaktsmitta via föremål som skötbord, näsdukar, leksaker, nappar, tandborstar, handdukar, badbaljor. Livsmedelsburen smitta. Blodsmitta.

Handtvätt för personal Efter varje toalettbesök/blöjbyte. Före varje måltid. Före matlagning/mathantering. Efter utevistelser. Efter att man hjälp ett barn att snyta sig. Efter hantering av smutstvätt.

Handtvätt för barn Efter toalettbesök. Tvätta barnets händer efter blöjbyte. Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt. Efter utevistelse.

Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med pappershandduk eller egen handduk (avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna).

Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra.

Nappar och tandborstar Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta. Tandborstar bör inte förekomma på förskolor.

Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångs-tvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats samt rengörs dagligen. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas.

Rengöring av textilier och leksaker Handdukar 2 gånger/vecka samt vid behov. Örngott 1 gång/vecka samt vid behov. Filtar och madrassöverdrag 1-2 gånger i månaden. Leksaker varannan månad samt vid behov (diskmaskin / tvättmaskin).

Rengöring Daglig Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas dagligen Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når

Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider. Vid övrig rengöring används rengörings-medel och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker.

Förkylning 90% av övre luftvägsinfektioner (förkylning) orsakas av virus. Vid virusinfektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom, när symtomen visar sig är smittspridningen redan igång. Barnets allmäntillstånd som avgör om de ska vara hemma.

Droppsmitta När vi hostar och nyser bildas små moln av droppar som innehåller smittämnen. Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt ut i luften. Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter. Vistas utomhus flera timmar per dag

Luftvägsinfektioner Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv oftas via händer. En pappersnäsduk för att snyta ett barn. Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan. Tvätta händerna eller använd handsprit.

Symtom på streptokockinfektion Scharlakansfeber Halsont med feber >38 grader Feber >39 grader utan andra symtom Nagelbandsinfektion Impetigo (Svinkoppor) Tjock snuva (barn< 3 år)

Streptokockinfektioner Bärarskap förekommer fr.a. hos förskolebarn. Förorenade föremål kan ge upphov till sjukdom om föremålen är fuktiga, smittrisken från torra föremål anses försumbar. Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion, kontakta områdesansvarig BVC eller VC eller lokalt smittskyddsansvarig läkare eller sjuksköterska för kartläggning. Barn med impetigo (svinkoppor) ska vara hemma tills såren är torra.

Hygienråd vid streptokockinfektioner i barngruppen Barnen bör vara ute extra mycket. Använd flytande tvål och engångshanddukar. Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, både barn och personal tvättar händerna eller använder handsprit. Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin. Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen. Undvik aktiviteter mellan avdelningarna.

Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök, gäller såväl barn som vuxna. Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt. Använd engångshandduk och flytande tvål. Låt inte barnen hjälpa till i köket. Inga gemensamma bad i baljor. Pappersunderlägg på skötborden som byts mellan varje barn. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider mellan varje barn. Låt inte personal gå mellan kök och blöjbyte. Barn med diarré ska vara hemma från förskolan och symtomfri minst 48 timmar före återgång till förskolan.

För att förhindra livsmedelsburen smitta God handhygien är grunden. Håll varm mat varm (minst 60° i max 2 tim). Håll kall mat kall (högst 8°, helst lägre). Se till att maten kyls snabbt. Förvara råvaror och lagad mat var för sig. Smittämnen kan tillföras maten via dåligt diskade skärbrädor och knivar. Variga sår på händer kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar.

Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Barnets allmäntillstånd avgör om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion Barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter som utomhusvistelse i flera timmar Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården

Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Kan beställas på Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm Fax 08 779 9667 e-post: socialstyrelsen@strd.se http://www.sos.se

www.smittskyddstockholm.se Ämnesområde: Förskola Hygienråd på förskolan Cryptosporidie-infektion på förskolan Giardia-infektion på förskolan Barn med salmonella Magsjuka på förskolan Impetigo (svinkoppor) på förskolan Huvudlöss på förskolan Springmask på förskolan Ögoninfektioner på förskolan