Introduktion och presentation av deltagarna Jan Gilbertsson, Projektledare PIA

Agenda 13.00-13.10 Introduktion och presentation av deltagarna Jan Gilbertsson, Projektledare PIA 13.10-13.20 Generaldirektören har ordet Gunnar Malm, Generaldirektör för Trafikverket 13.20-13.50 Trafikverkets produktivitetsarbete – återkoppling och framdrift Stefan Engdahl, Direktör verksamhetsområde Investering, Per Sjöstrand, Direktör verksamhetsområde Stora projekt 13.50-14.20 Säkerhet i och vid genomförandet av byggprojekt Jan Pettersson, Direktör verksamhetsområde Underhåll 14.40-15.10 Det trafikala perspektivet vid genomförandet Stefan Engdahl, Direktör verksamhetsområde Investering 15.10-15.40 Samverkansformer Stefan Engdahl, Direktör verksamhetsområde Investering, Per Sjöstrand, Direktör verksamhetsområde Stora projekt, Jan Håkansson, Projektledare för Trafikverkets Produktivitetskontor 15.40-16.00 Sammanfattning och avslutning

Generaldirektören har ordet Gunnar Malm, Generaldirektör för Trafikverket

Trafikverkets produktivitetsarbete Syftet med bilden är att påvisa nödvändigheten av intern effektivisering och extern effektivisering (ökad produktivitet), för att klara av att finansiera ökade insatser i infrastrukturen 2014-2025. Bilden bör byggas upp kring ”bild 14 från Kunskapsseminarium 23 januari, Gunnar Malm” samt ”Vägar till förbättrad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen, Betänkande av Produktivitetskommittén, SOU 2012:39”.

Säkerhet i och vid genomförandet av byggprojekt Haverikommissionens rapport från Kimstadolyckan visade på stora brister i säkerheten.

Det trafikala perspektivet

För att vi ska lyckas med våra utmaningar krävs engagemang från oss alla!

Trafikverkets produktivitetsarbete – återkoppling och framdrift Stefan Engdahl, Direktör Investering, Per Sjöstrand, Direktör Stora projekt

Potentialen för ökad produktivitet och innovationsgrad är stor Samlat grepp med ett produktivitetskontor Mål: Systematiskt produktivitetsarbete med 1,3 mdr kr i frigjorda medel 2013, 3 mdr kr 2014 2-3% årligen Renodlad beställarroll – en resa från egen regi till en beställarorganisation

Förbättrad planering för ökad framförhållning Vad har hänt hos Trafikverket? Ny fysisk planeringsprocess Ny ekonomisk planläggning Planförfarandet – Fastställelsens innehåll Inköpsplanen – framförhållningsmål som mäts Ny fysisk planeringsprocess/Ekonomisk planläggning Se Bild 8. Planförfarandet – Fastställelsens innehåll Jämfört med det tidigare sättet att formulera fastställelsebeslutet innebär detta att det blir tydligt vad som faktiskt fastställs, och således ska byggas utan annat än oväsentlig avvikelse. Men det innebär också att det blir tydligt att inga andra aspekter eller företeelser än de som framgår av beslutet fastställs. Eftersom utgångspunkten kommer att vara att allt som redovisas på plankartan ska fastställas, blir det också viktigt att tänka igenom hur redovisningen på plankartan görs. Finns det med fler detaljer på kartan än vad som är nödvändigt, så blir också fastställelsen mer detaljerad än vad som skulle behövas. Det finns mot den bakgrunden anledning att arbeta vidare inom Trafikverket för att utveckla redovisningssättet på kartorna till väg- och järnvägsplaner. Inköpsplanen Se bild 9-12 Framförhållning i planering/projektering Se bild 13-14 Kalkylprocess inarbetad i ledningssystemet Peter kollar Mätning/uppföljning av deltider m.m i inköpsprocessen Se bild 16.

Affärer som främjar produktivitet och innovation Vad har hänt hos Trafikverket? Riktlinjer för val av affärsform Utvecklingsplan för konsultupphandling Utvecklingsplan för totalentreprenadsupphandling Regelverksöversyn i samverkan med branschen Tillämpning av upphandling i serie och paket Riktlinjer för val av affärsform Se bild 18 Utvecklingsplan för totalentreprenadupphandling Bild 19-20 Utvecklingsplan för konsultupphandling Utvecklingsplan för konsultupphandling tex genomförd anslutning till AF AMA Konsult, utveckling av UB-mallar, Ersättningsmodeller, Erfarenhetsåterföring. Interna utbildningar pågår. (Tillverka bild!) Vilken plan? Regelverksöversyn i samverkan med branschen Regelverksöversyn genom att uppdrag läggs på att skriva och genomföra förvaltning. Beslut och utgivning sker inom Trafikverket. (Den löpande förvaltningen rullar hela tiden.) (Tillverka bild, hör med Peter Lundman eller Mats Karlsson) Tillämpning av upphandling i serie och paket

Mätning och uppföljning Vad har hänt hos Trafikverket? Temperaturtagning – Uppföljning av nyckeltal Uppföljning av leverantörer Tredjepartsuppföljning av drift & underhåll Ökad styrning, mätning och uppföljning i Trafikverket, bland annat på kontraktsnivå. ( Anna Ward) Kalkylprocess som är inarbetad i ledningssystemet, där resultaten av efterkalkylerna ger underlag för erfarenhetsvärden. (Anders Kindmark) Skärpt och effektivare leveransuppföljning i driftkontrakten. (Helena Halvar Tall)

Detta ställer ökade krav på våra entreprenörer Ökad kompetens inom projekteringsledning Större förmåga till alternativa/ innovativa lösningar Större fokus på myndighets- och säkerhetskrav Effektivare resursutnyttjande Smartare tillfälliga trafiklösningar Vårda arbetsmiljö och ”kundens kunder” Bättre planering och mer industriell produktion Att bryta ner i delbilder för totalt ca 10-15 min dragning. LCC blir en naturlig del av arbetet Mer transparent redovisning, egenkontroll och verifiering

Detta ställer ökade krav på våra konsulter Funktionsbeskrivningar redan i tidiga skeden Skarpare egen ledning och styrning av uppdragen Ökad helhetssyn på tid och anläggningskostnad Möjlighet att utveckla större produktionskunskap Flera konsortier med olika aktörer Bättre planering av eget arbete Att bryta ner i delbilder för 10-15 min dragning Flera upphandlingar med fast pris Högre teknisk kompetens

Leverantörens ansvar för kvalitet i produkt och tjänst Utvecklad egenkontroll behövs för att säkerställa verifiering av krav.

Att diskutera: Märker marknaden av ett förändrat agerande från Trafikverket? Hur påverkar detta i så fall er som leverantörer? Skapar detta tillräckliga möjligheter för ökad produktivitet i anläggningsbranschen?

Säkerhet i och vid genomförandet av byggprojekt Jan Pettersson, Direktör Underhåll

Finns det anledning att bli bättre? Säkerhet i fokus Säkerhetsår 2013-2014 Alla aktörer har ett ansvar och tillsammans skapar vi säkerhet Chefer och ledning är förebilder för ett bra och medvetet säkerhetsbeteende. Finns det anledning att bli bättre? Trafikverket inrättar ett säkerhetsår 2013-2014 med många insatser med fokus på säkerhet och anpassade utbildningar för chefer, ledningsgrupper och nyckelfunktioner. Sveriges Byggindustrier svarar upp med en satsning om 50 miljoner kronor för att stötta sina medlemsföretag med utbildning, verktyg och rådgivning. Sveriges Byggindustrier har tillsammans med flera fackförbund, andra arbetsgivarorganisationer och Trafikverket inrättat ett så kallat branschråd för att öka säkerhetsmedvetandet vid bygge och underhåll av infrastruktur. Branschrådet arbetar med att öka kompetensen och förbättra attityderna kring säkerheten. Man vill att alla aktörer tar sitt ansvar; beställare, entreprenörer, konsulter, leverantörer, arbetsgivare, arbetstagare, chefer, medarbetare. Företag som genomför uppdrag ska inte kunna skaffa sig konkurrensfördelar genom bristande arbetsmiljö. Trafikverket och Sveriges Byggindustrier vill därför att Arbetsmiljöverket gör tillräckligt många inspektioner för att stävja oseriös verksamhet.

Arbetsplatskontroller Väg Av 962 kontroller 2012 var 77% utan allvarliga fel. Av 729 kontroller 2013 (tom augusti) är 47% utan allvarliga fel. För dålig avstängning, här kunde man åka ner i arbetsplatsen skada sig själv och även köra på de som arbetade.

Arbetsplatskontroller Väg Procentuella fördelningen allvarliga brister mellan huvudentreprenörer. % allvarliga kontroller Målet är 90 % utan allvarliga anmärkningar. Varav antalet allvarliga borde ligga på 10%. Trafikverkets rapport 2013-08-23, inkluderar statistik från Vägverket

Arbetsplatskontroller Järnväg Av 328 kontroller 2012 var 64% utan allvarliga fel. Av 297 kontroller 2013 (tom augusti) är 28% utan allvarliga fel. Ett dåligt exempel från järnväg. Här utförs ett arbete inom säkerhetszonen till trafikerat huvudspår. Arbetet utfördes utan SoS-ledare. Riskbedömning var inte utförd och skydd i form av tågvarning eller A-skydd var inte upprättat.  

Arbetsplatskontroller Järnväg – utfall per entreprenör tom 2013-08-31 % allvarliga kontroller Övriga 2012 2013 Antal 161 137 42 38 29 21 4 11 92 101 Godkänt % 11,8 13,8 12 18,4 6,9 23,8 9 21,7 25,7 Mindre allvarligt % 54,7 6,6 50 23,7 44,8 4,8 27,3 43,5 5 Allvarligt % 33,5 79,6 57,9 48,3 71,4 63,6 34,8 68,3 Fördelning mellan entreprenörer APK järnväg Någon uttalad målsättning för respektive entreprenör finns inte, dock görs jämförelse mot nästa års målsättning inom Trafikverket ”andel utan allvarlig anmärkning”. I sammanställningen nedan presenteras kontroller genomförda av kontrollanter placerade på VO Underhåll. Kontroller genomförda av VO Investering är inte representerade. 2012 Antal Godkänd Mindre allvarlig Allvarlig Andel utan allvarlig anmärkning (%) Infranord 161 19 88 54 66,5 % Strukton 42 5 21 16 61,9 % BB Rail 29 2 13 14 51,7 % VR Track 4 0 2 2 50,0 % Övriga 92 20 40 32 65,2 % Genomförda 25 - - - - men ej bedömda kontroller Period 2013-01-01 - 2013-08-31 Antal kontrollerGodkänd Mindre allvarligAllvarlig Andel utan allvarlig anmärkning (%) Infranord AB 137 19 9 109 20,4% Strukton 38 7 9 22 42,1% BB Rail 21 5 1 15 28,6% VR Track 11 1 3 7 36,4% Sveab 25 7 18 28,0% Infratek 9 5 1 3 66,7% Goodtech 7 3 1 3 57,1% Övriga 60 11 3 45 23,3% Se även bild 21. I sammanställningen presenteras kontroller genomförda av kontrollanter placerade på VO Underhåll. Kontroller genomförda av VO Investering är inte representerade.

Att diskutera: Vad är säkerhet? Hur arbetar vi säkert? Hur kan vi tillsammans arbeta för att förändra vår säkerhetskultur?

Det trafikala perspektivet vid genomförandet Stefan Engdahl, Direktör Investering

Störningar för trafiken – en prioriterad fråga? Är trafikstörningar en prioriterad fråga för anläggningsbranschen? Trafikpåverkan = trafikens framkomlighet och säkerhet för kund/resenär m.m…. Det ska finnas goda möjligheter att passera ett pågående arbete och Tredje man ska inte riskera att skadas av ett pågående arbete T.ex. - Köbildningsolyckor, väg - Olyckor med tunga spårgående arbetsredskap, järnväg

Nollvisionen en ledstjärna! Vi strävar efter en nollvision även för trafikpåverkan Noll oplanerade störningar Noll avvikelser i planerade störningar En gemensam utmaning för beställare och leverantörer! - Hur kan vi gemensamt, beställare och leverantörer, arbeta med nollvisionen som ledstjärna för trafikpåverkan? Vi ska leva upp till kundernas och samhällets krav och förväntningar på framkomlighet. Vi skall ha en kultur där vi gör medvetna val och planerar för en god framkomlighet. Alla aktörer måste vara med i diskussionerna om orsaker till trafikstörningarna och förväntas göra sin del för att genomföra åtgärder som kan förbättra framkomligheten. Branschens professionalism ifrågasätts hårt vid trafikstörningar En ”liten störning” vid i ett jobb i anläggningen kan ge stora samhällskonsekvenser… Kommunikation, god planering, riskbedömningar samt ”plan B och C” är framgångsfaktorer Kommunikation är framgångsfaktorer för att minska konsekvenserna av oplanerade störningar God planering och riskbedömningar samt ”plan B och C” är framgångsfaktorer för att undvika avvikelser i planerade störningar

Oplanerade trafikstörningar – en ”liten” kabelbrand kan ge stora konsekvenser! Exempel: Kabelbrand, Häggvik 29 maj 2012 Kabelbrand vid upprustning av station i Häggvik, norr om Stockholm på morgonen Branden släcktes, två personer rökskadades och fördes till sjukhus All tågtrafik mellan Stockholms C och Arlanda/Märsta stoppades Felet åtgärdades och tågtrafiken kom igång igen, dock inte med full kapacitet förrän sent under eftermiddagen Svårt med prognoser samt bra kommunikation med berörda aktörer Närmare 300 tåg och ungefär 136 000 resenärer drabbades Samhällsekonomisk kostnad uppskattas till ca 16 miljoner

Samling för tåg i tid! 2020 ska 95 procent av tågen komma fram i tid! Hur mycket är ni beredda att dela med er till andra i branschen om ni har fått en bra idé? (Catharina Elmsäter-Svärd) Till 2020 ska vi halvera antalet tåg som inte kommer fram i tid. Vi ska gå från dagens nivå, där 90 procent av tågen kommer fram i tid, till att 95 procent av tågen kommer fram i tid. Detta mätt på 5-minutersnivån. Ett tåg som kommer fram mer än fem minuter för sent ska räknas som försenat. Samarbetet ska fokusera på investeringar och underhåll i banorna, men också på systematisk uppgradering av tåg, vagnar och lok, Det gäller även styrande kvalitetsavgifter, forskning och förnyelse, samt en mer samordnad och effektivare trafikledning. Aktörerna ska arbeta med ständiga förbättringar av punktligheten. Om alla aktörer som är samlade här i dag tänker ett steg längre kommer vi tillsammans att kunna nå mycket längre för att tågen ska gå i tid, sa Catharina Elmsäter-Svärd. Hur mycket är ni beredda att dela med er till andra i branschen om ni har fått en bra idé?

Att diskutera: Hur kan vi gemensamt, beställare och leverantörer, arbeta med ”nollvisionen som ledstjärna” för trafikpåverkan? Hur kan vi gemensamt förbättra kommunikation och information vid en oplanerad trafikstörning? Hur mycket är ni beredda att dela med er till andra i branschen om ni har fått en bra idé? (Catharina Elmsäter-Svärd)

Samverkansformer Stefan Engdahl, Direktör Investering, Per Sjöstrand, Chef för verksamhetsområde Stora projekt, Jan Håkansson, Projektledare för Trafikverkets Produktivitetskontor

Branschsamverkan

Branschsamverkan: Förslag styrformer VD/BI & STD GD/TRV Rekommenderar tillämpning VOC/TRV VD Företag Beslutar tillämpning Trafikverket är ordförande i Nationellt Anläggningsforum och Regionala anläggningsforum.

Branschsamverkan: Förslag styrformer FIA-dagen är ett gemensamt årligt arrangemang. Styrgrupp för nästkommande FIA dag beslutas på Anläggningsforum. TRV är ordförande i styrgruppen. Styrgruppen utser arbetsgrupp. Datum för FIA dag 2014 är den 18 mars

Sammanfattning och avslutning Jan Gilbertsson, Projektledare PIA