Hästen och svalan Tianma 1969 Wuwei Den kinesiske generalen Zhang Qian sänds västerut år 138 f.Kr för att försöka bilda ett förbund med Yuezhi-folket (tocharer) för att lättare kunna försvara sig Xiong-nu-folket, som med tiden i Europa kommer att bli kända som hunner. Zhang Qian finner dem i nuvarande Uzbekistan. De är inte intresserade av att ingå förbund mot hunnerna Återkommer till Kina först år 125 f.Kr. Misslyckas - men kommer hem med nyheter om fantastiska hästar. Han-kejsaren sänder två expeditioner till nuvarande Uzbekistan för att hämta hästar till det kavalleri som Kina höll på att sätta samman (102 f.Kr). På detta vis lades grunden till kinesiska expansionen västerut. Hästen på bilden sägs föreställa sin himmelska förebild - som springer så snabbt att svalor hamnar under dess hovar.

Karta över Sidenvägen Zhang Qian sändes västerut… Det brukar sägas att Zhang Qian var den som öppnade upp Sidenvägen - Var kommer namnet Sidenvägen ifrån?

Ferdinand von Richthofen - Myntar benämningen Sidenvägen (Seidenstrasse) Professor i geografi vid Bonn och Berlin -Lärare till VISA NÄSTA (Sven Hedin)

Sven Hedin (1865-1952) Sven Hedin (1865-1952?) Studerar för Richthofen 1889 samt 1891-92 - Nära förknippad med Sidenvägen

Silkesmaskar - Bombyx Mori Sidenkulturen i Kina kan vara 7000 år gammal Äldsta sidenet 5000 år. Sidenrelaterade föremål har återfunnits som är 6-7000 år gamla. Med andra ord tillverkades siden under den neolitiska perioden Bombyx Mori : domesticerad spinnarfjäril Blind, kan inte flyga Honan läggar cirka 500 ägg Äggen kan förvaras under en längre tid om de hålls svalt När temperaturen höjs till 28 grader kläcks äggen efter 10 till 21 dagar Larverna ges nu färska mullbärsblad och växer snabbt Efter en månad är de fullvuxna larverna c:a 6 cm långa Larverna spinner då in sig i en kokong Om kokongen lämnas ifred bryter spinnarna ut sig efter några veckor för att para sig och dö. De kokonger som går till silkesproduktion dödas med hetta (skållas), sorteras och torkas

Silkesmaskar och mullbärsblad Här ser vi hur silkeslarverna har placerats på brickor som staplats på höjden. Tusentals larver kan förvaras på detta sätt Larverna äter varje halvtimme, natt som dag, blad från mullbärsträdet och ökar sin vikt tiotusen gånger under en månad

Förpuppade silkesmaskar När kokongerna har torkats och sorterats läggs de i hett vatten för att silkestråden ska frigöras (varken för varmt eller kallt!) Tråden fångas sedan upp och spinnes samman fem till sju stycken; Kan vara 400 till 900 meter långa Silkesproduktion blev med tiden en folksyssla. Delar av skatten betalades i siden. NY BILD - kronan fick därigenom tillgång till enorma kvantiteter siden. En försvarlig del av detta gick till inköp av hästar.

Sidenvägens startpunkt: Xi´an (Chang´an) kronan fick därigenom tillgång till enorma kvantiteter siden. En försvarlig del av detta gick till inköp av hästar. I mitten av Tang (700-talet) var det årliga behovet 80 000 hästar till gränsgarnisonerna (490 000 man). Under sen Tang (800-talet) hade behovet ökat till 100 000 hästar per år. För detta betalade man ungefär en miljon rullar siden. Här ser vi Stadsmuren i Xi´an tidigare Chang´an - Den eviga friden som var huvudstad under både Han- (206 f.Kr - ad8; AD 25-220)och Tang-dynastierna (618-907) . Här började färden västerut för många karavaner - man brukar säga att Sidenvägen började här. Man skulle också kunna säga att Sidenvägen började utanför varje sidenproducents dörr.

Den baktriska kamelen Den baktriska kamelen med sina två pucklar var en omistlig del av karavanen. Den är spridd från Centralasien till Mongoliet och nordöstra Kina och har traditionellt använts som lastdjur. Det finns fortfarande ett vilt bestånd i Uzbekistan.

Fler kameler Den baktriska kamelen har alltså två pucklar och kraftigare päls än den arabiska - som också kallas dromedar. Pucklarna innehåller inte vatten utan fett som kan ombildas till vatten vid behov. Den klarar sig utan problem i flera dagar utan vatten i öknen. Det finns exempel på kameler som klarat sig i 17 dagar utan vatten i öknen. Den förlorade vätskan återhämtas snabbt. Kamelen kan dricka 100 liter på några minuter. Visste ni förresten att kamelen kan sluta näsborrarna?

Kamel med last Så här kunde kamelen se ut när den var lastad (teckning Sven Hedin). Den baktriska kamelen rör sig långsammare än dromedaren (3-5km/h mot 13-16 km /h). Men den baktriska kamelen klarar av tyngre laster bättre än dromedaren. Den baktriska kamelen går i genomsnitt c:a 50 km per dag med tung last.

En mindre karavan Kamelen är oftas godmodig men kan drabbas av ursinne under brunsten. Den spottar. Teckning Sven Hedin

Gansu-korridoren - med Gobi-öknen till höger… Kina expanderar in i Gansu-korridoren och får tillgång till utmärkta betesmarker för sitt kavalleri. Under Västra Han dominerades Gansu-korridoren av Yuezhi-folket, som jagades på flykten av det mer aggressiva Xiongnu - hunnerna.

…och Qilian-bergen till vänster

Jiayuguan

Jiayuguan

Yumenguan

Sista utposten före Taklamakan-öknen: Dunhuang Garnisonstad som anlades under Han år 121 f.Kr, Befolkning 76000 under 100-talet e.Kr Föll till Xixia år 1036

”Gå in och du kommer inte ut” Detta är en satellitbild som visar en sandstorm över Taklamakanöknen. Takla Makan betyder ungefär Den som går in kommer inte ut. Taklamakan flankeras av berg i norr (Tianshan), i syd (Kunlun) och i väst (Pamir). En höglänt fortsättning av Gobiöknen. Sluttar från söder ner mot norr och från väster ner mot öster. 1500 meter ö.h. I väst och 900 i öst. Den är 960 km från väst till öst; bredast 416 km. Medeltemp i juli är 25 grader (kalla nätter!) Malmö 17 grader Medeltemt januari: -10 grader/ Södra Sverige: 0- minus 5 Våren och speciellt sommaren bjuder ofta på mycket kraftiga sandstormar som når orkanstyrka som för upp partiklar till 4000 meters höjd - något vi troligtvis ser på bilden. Några av höstmånaderna bjuder en stormfri period

Den södra grenen av Sidenvägen Vi ska nu titta närmare på den södra grenen av Sidenvägen - det vill säga den gren som löpte längs den södra randen av Taklamakan-öknen - mellan Dunhuang och Kashgar

Sanddyner Det är sanden och sanddynerna som är det typiska för Taklamakanöknen. Dessa dyner kan nå höjder av flera hundra meter. Gobiöknen är betydligt stenigare

Nästa anhalt - Loulan Återupptäcks av Hedin år 1900 efter att ha varit uppslukad av öknen. 7000 innevånare; Kina tar över administrationen under Han-dynastin, år 55 f.Kr

Hedin och Loulan Återupptäcker Loulan år 1900.

I närheten av Loulan Sällskapet upptäcker Loulan på jakt efter lösningen till den vandrande sjön - Lop Nor.

Faxians resa 399-414 Det tog 17 dagar från Dunhuang till Loulan (avstånd?) Gruppen vilardär i en månad: Loulan 4000 munkar av Hinayana Därefter från Loulan till Korla - 15 dagar (längs Tarim-floden) Från Korla till Khotan: en månad och fem dagar (tre månaders vila); Khotan till Yarkand 25 dagar (15 dagars vila); Yarkand till Kashgar 25 dagar (”Sven Hedin” Kashgar-Khotan 51 mil som Faxian och hans vänner tillryggalade på 50 dagar. Kashgar till Tadjikistan över Sarykol Range (en månad över Pamir)

Farorna Sven Hedin lämnade Keriya Darya den 1895 för att traversera öknen med Khotan Darya som mål.

Sanddyner i Taklamakan Hedins karavan blir tvungen att traversera många och höga sanddyner (30-40 meter).

Hedins dödsläger Sällskapet tar med sig för lite vatten från sjön i närheten av Yarkand Darya, de som överlever fick klara sig utan vatten i sex dagar, enligt Hedins anteckningar.

Den underbara stöveln Hedin lyckas till slut ta sig fram Khotan Darya som då är uttorkad - men Hedin lyckas hitta en liten göl med vatten mitt i natten, där han släcker sin törst och från vilken han hämtar vatten till den avdomnade Kasim, som ligger i poppelskogsbältet en bit från floden. Stövlarna finns i dag att beskåda på Etnografiska museet i Stockholm. Hedin och Kasim i närheten av Hedin´s Pool.

Egna erfarenheter Hösten 1992 (i en oas). Till vänster Yang Lian som hade med sig böcker av Sven Hedin då han sändes iväg som ung rödgardist från Peking till Xinjiang. Till höger i bild Ma Dazheng, chef för gränsforskningsinstitutet vid Kinas akademi för samhällsvetenskaperna. I mitten undertecknad. Konferens i Urumqi med expedition efter konferensen.

Expeditionen har börjat Oktober 1992. Tarim-floden. oktober är oftast den bästa månaden för färder i Taklamakan. Hettan är inte lika påträngande och vinterkylan har inte satt in. Höststormarna börjar oftast i slutet av oktober eller början av november. Nätterna är dock kalla! Vi åker med jeepar i Khotan Darjas flodbädd - från Aksu till Khotan. Se Google Earth!

Vid Mazar Tagh Dagen innan vi kommer fram till Khotan slår vi läger vid Mazar Tagh , vars namn på kinesiska är ”Tongxianshan” - berget som når gudarna. Namnet hade givit upphov till ett rykte om att bergen skulle hålla ett antal grottor. En expeditionsdeltagare (en religionshistoriker) lämnar lägret under natten och uppger vid återkomsten att han funnit flera grottor med målningar och skulpturer. Dessa hittas inte när resten av expeditionen försöker söka efter dem under nästkommande dag.

Vidare västerut från Loulan: Genom oaser som Cherchen, Keriya och Khotan

Omfattande fruktodlingar i oasstäderna Fruktmarknad i Keriya Detta möjliggörs av den nederbörd som faller i Kunlun-bergen.

Kunlun-bergen: Vatten och svalka

Södra grenen av Sidenvägen Längs Taklamakans södra rand. I bakgrunden (söder) Kunlun-bergen VISA NÄSTA

Den norra och södra grenen möts i Kashgar

Kashgar är fortfarande en viktig marknadsstad Med människor från hela regionen - så också under Sidenvägens storhetstid

I Kashgar grenade sig Sidenvägen Mot Indien i söder Och mot Samarkand och Persien i väster

Sidenvägen väster om Kashgar

På väg mot Indien Kalakuli

Mot Pamir Kashgar och bergen.

Buddhismen och Sidenvägen Buddhismen fann sin väg in i Kina under 100-talet via Sidenvägen. Bilden från Dandan Uilik som Hedin upptäckte den 18 januari år 1896, tre dagsmarscher väster om Keriya Darya. Senare Qara Dong vid Keriya Daryas nedre lopp.

I Dunhuang börjar en munk gräva en grotta På 300-talet. Många följer munkens exempel och efter några hundra år har hundratals grottor grävts ut ur sandbeget. I många av grottorna finns målningar och skulpturer - från 300-talet till 1000-talet.

Boddhisatva från Tang-dynastin

Dansare från Norra Wei Norra Wei 386-534

Xuanzang - En vandrare på Sidenvägen Det finns exempel på många resenärer längs sidenvägen. Sidenvägen kanske viktigaste bidrag till mänkligheten: kunskaper genom kontakterna XIYOUJI KUNG MARKATTA Resan till Västern Språkbegåvad Lämnar Chang´an år 629 (27 års ålder) för att ta sig till Indien för att studera buddhismen och hämta buddhistiska skrifter.

Dayanta - Big Goose Tower Xuanzang återvände till Chang´an år 645 med mängder av skrifter om buddhismen. Det stora tornet på bilden byggdes till munkens ära i huvudstaden Chang´an för att förvara den buddhistiska litteratur som Xuan Zang medförde från Indien. Xuanzang ägnade återstoden av sitt liv att översätta buddhistiska sutror till kinesiska.

Ny utveckling efter Tang - Kina blir avskuret från de västra delarna Utvecklingen börjar redan under sen Tang under 800-talet får Kina långsamt retirera från Centralasien. Liao 907-1125 Xi Xia: 1038 - 1227

Från Song-dynastin: Sidenvägen går över haven - Och mer siden än någonsin kan fraktas från Kina. Denna utveckling påbörjas redan under senare delen av Tang-dynastin (618-907)- men blir mer markerad under Song (960-1279). Kompassen, skeppsbyggnad, rodret

Karta över sjörutten - Från Quanzhou till Basra Sjörutten till Basra

Cirkeln sluts med hästen Kinas förmåga att bibehålla kontrollen över Centralasien och den lönsamma sidenhandeln över de inre delarna av Asien berodde på tillgången på goda hästar till rytteriet. Det börjar med generalen Zhang Qian lyckas finna hästar i mängd av god kvalitet. Det slutar med att Kina blir avskuret

Sidenvägen i sammanfattning - Två storhetsperioder: Han (206 f.Kr-220) och Tang (618-907) - Första kontakterna västerut togs när Sidenvägen öppnades under Han-dynastin - och västvärlden nåddes av siden drygt 2100 år före vår tid. - Stämmer detta? -

Nej. Relativt nya fynd pekar på att kommunikationerna mellan Kina och Väst med största sannolikhet började långt tidigare Silkesfragment i håret på mumie. Publicerat i tidskriften Nature. Sidenfragment i grav i Tyskland. Dateras till 600 f.Kr Fynd av jade från Khotan i gravar från Shang-dynastin

Tocharer? Många anser att dessa människor var tocharer och att det omtalade Yuezhi-folket var en gren av tocharerna. DNA-tester: europeisk sammansättning Victor Mair upptäcker dessa av en slump år 1988. Många hittades på 1970-talet. Hedin och Stein hittade också liknande mumier. Då: Tillfällighet? Nu: långt över 100 DNA-försök efter många svårigheter år 1993.

Cherchen-mannen C14 daterad till 11 århuindradet f.Kr. Med andra ord levde han i slutskedet av Kinas första dynasti Shang (c:a 1600-1027 f.Kr) eller möjligen i början av Zhou (1027-256 f.Kr). På graven återfanns en häst och en sadel (hästen tämjdes för c:a 5700 år sedan). Bronsföremål i gravar från c:a 2000 f.Kr. Kinas bronsålder sägs börja c:a 2000 f.kr Östlig gren av indoeuropeiska gruppen eller ”Two over two” identisk med Österrike

I närbild

Kinesisk stridsvagn från Shang Rekonstruerat från original daterat c:a 1200 f.Kr Äldsta hjulen som återfunnits i Kina

Från ovan Två hästar. Fyra ovanligt.

Fyndplatser i Kina

Ramses II i stridsvagn Ramses II (1279-1213 f.Kr)

En möjlig spridning