Nationella nätverket för fosfor och andra avloppsresurser Stockholm 19 december 2017 Anders Finnson, Svenskt Vatten

Syfte med nationella nätverket Utifrån lokala förutsättningar nå så hållbara kretslopp som möjligt - med utgångspunkt i EU:s avfalls- och returhierarki För slam som inte kan återanvändas på åkermark på grund av brist på lämplig mark inom rimligt avstånd/för låg kvalitet på slammet, vill vi i nätverket uppmuntra till: Utveckling, utprovning och fullskaledrift i Sverige av olika lösningar där fosfor och gärna andra näringsämnen, biokol och ytterligare råvaror på ett effektivt och hållbart sätt kan återvinnas från avlopp och återföras till åkermark. Parallellt kommer Revaqs arbete att fortsätta Vi vill samla alla som vill bidra till cirkulär resursanvändning från tätorternas avlopp Syfte Vi vill arbeta för att utifrån lokala förutsättningar nå så hållbara kretslopp som möjligt, med utgångspunkt i EU:s avfalls- och returhierarki och så högt upp i hierarkin som det finns potential för. Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet på alla nivåer i hierarkin. För slam som inte kan återanvändas på åkermark på grund av brist på lämplig jordbruksmark inom rimligt avstånd eller vid för låg kvalitet på slammet, vill vi i nätverket uppmuntra till: Utveckling, utprovning och fullskaledrift i Sverige av olika lösningar där fosfor och gärna andra näringsämnen, biokol och ytterligare råvaror på ett effektivt och hållbart sätt kan återvinnas från avlopp, slam eller slamaska och återföras till åkermark. Parallellt kommer Revaqs arbete att fortsätta, det ger både de reningsverk som producerar slam och de lantbrukare som använder slam från Revaq, möjlighet att återföra mull och växtnäring av allt bättre kvalitet till åkermarken.  Målgrupp: Vi vill samla alla som vill bidra till cirkulär resursanvändning från tätorternas avlopp: VA-organisationer, innovatörer, teknikleverantörer, lantbrukare, mineralgödseltillverkare, livsmedelsföretag, högskolor, universitet och forskningsinstitut och andra intressenter inom kretslopps-, jordbruks- och livsmedelsbranscherna. 2018-09-17

Kretsloppsarbetet – varför ännu mer aktuellt just nu? Omvärlden förändras snabbt - samtidigt som det finns stora osäkerheter som behöver hanteras på kloka sätt Lokala förhållanden förändras - inom 5-10 år minskar marknaden för anläggningsjord kraftigt runt om i Sverige – gamla avfallsdeponier färdigställda. Många kommuner i Sverige saknar helt regional tillgång till jordbruksmark Lokal opinion kan begränsa användning av slam på jordbruksmark även om det miljömässigt skulle vara mest fördelaktigt Revaqkraven lite skarpare för varje år fram till 2025 silver, kadmium, kvicksilver: utmaningar för många Revaqverk Regeringen - vad behöver hända? Förslag på återföring av fosfor finns från Naturvårdsverket. Beslut behövs om miljömål + reglering med dragkraft för säkra kretslopp LRF vill utreda sin medverkan i Revaq (beslut LRF-stämman 31 maj) Skatt på kadmium i mineralgödsel, foder, kalk och avloppsslam Tyskland - nya regler för slamanvändning Idag förbränns ca 2/3-delar av slammet (utan P-återföring) Fosfor ska återvinnas antingen direkt från avloppsslam eller ur aska från förbränt slam. För fosfor ur slam blir nivån 50 procent av fosforhalten och ur slamaska 80 procent. Reningsverk för motsvarande maximalt 50 000 pe ska även fortsättningsvis kunna använda kommunalt avloppsslam direkt i jordbruket efter hygienisering. Omställningstider: 12 år för anläggningar större än 100 000 15 år för anläggningar 50 000 - 100 000 pe.

Svenskt Vattens vision: Sverige ska ha Friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor ska ha tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Säkert dricksvatten av god kvalitet Miljö- och resurseffektiva avloppssystem

Näringsämnen EASB (Egentligen Allt Som Behövs) B, Ca, Cl, Co, Cr, Cu, F, Fe, H, I, K, Mg, Mn, Mo, N, Ni, Na, O, P, S, Si, Se och Zn 2018-09-17

Mull + möjlighet att lagra in kol i mark ca 10-20 000 ton kol per år Med slammet kan vi få tillbaka väldigt många makro- och mikronäringsämnen, dock bara 25% av N och knappt något K Foto: Gryaab 2018-09-17

Varför är kretslopp av fosfor viktigt? - Alla levande organismer behöver fosfor Fosfor är en begränsad resurs på jorden (200-300 år) Brytning av fosfor medför miljöproblem samt nytt kadmium i omlopp EU importerar mer än 90% av sin fosfor (importen är från ex Västsahara, Ryssland, Syrien,) EU har utsett fosfor till en kritisk råvara Fosfor lyfts fram i EU:s arbete med den cirkulära ekonomin Fosfor till svensk jordbruksmark kommer från: 35% mineralgödsel, 65% kretsloppsprodukter. 100% av mineralgödseln är importerad. Idag används ca 1500 ton fosfor i slam inom jordbruket - av möjliga 6000 ton. Tillsammans med effektivare gödselhantering kan fosfor från slam ersätta mineralgödselimporten till 80-90 procent.

Revaq och slamanvändning i Sverige 2000-2015 5 miljoner anslutna personer - 43 Revaq-verk i 65 kommuner Revaq knäckfrågor Regeringens kommande beslut om ”Hållbar återföring av fosfor: etappmål + förordning Kadmium – hur många kommer att klara ”balansmålet” år 2025 ? Silver – svårt att klara uppsatta mål för 2020 70-75% av fosforn från reningsverk går inte tillbaka i kretslopp idag – inte hållbart – LRF har satt ett mål på 80% återföring

EU:s avfalls/returhierarki (trappan) För att ur hållbarhetssynpunkt strukturera olika kretsloppsflöden har EU tagit fram EU:s avfalls/returhierarki (trappan)

Med utgångpunkt i EU:s retur/avfallshierarki: Prio 1 - Återanvändning av mull och näringsämnen på åkermark via Revaq När det inte går - ingen lämplig jordbruksmark på rimligt avstånd eller att slammet inte klarar Revaqs krav: Prio 2 - åtminstone fosforn återvinns Prio 3 –slammet används som anläggningsjord Prio 4 – enbart förbränning Deponering - förbjuden i Sverige Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet (olika nivåer) Med utgångpunkt i EU:s retur/avfallsshierarki Prio 1 - Revaq-certifiering och återanvändning av mull och näringsämnen på åkermark När det inte går pga ingen lämplig jordbruksmark på rimligt avstånd eller att slammet inte har tillräcklig kvalitet: Prio 2- åtminstone 50% av fosforn återvinns ur slammet eller ur askan Prio 3 - slammet används som en resurs till anläggningsjord och där risken för läckage av fosfor och kväve minimeras Prio 4 – enbart förbränning Deponering - förbjuden i Sverige Förebyggande kemikaliarbete är grunden för kretsloppsarbetet (olika nivåer)

2018-09-17