Vår tids samhällsomdaning i en värld i förändring Vår tids samhällsomdaning Ett samtal om komplexa samhällsproblem - konsten att göra synvändor och värna den sociala hållbarheten Globaliseringens globala avtryck Strategisk dag om villkoren för en säker och trygg kommun Borås den 13.9.2017 När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer eller snarare uttryck KAIROS Institutionen för Globala Politiska Studier Hans.Abrahamsson@mah.se Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se Strukturellt våld

Den Stora Omdaningen i vår tid Tre processer i samverkan som flätar ihop det lokala med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut/BRICS Fri tillgång till information - egenmakt Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse – städer allt viktigare Samhällets ökade heterogenitet och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar Transnationell migration Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Takten, klyftorna det globala Syd i det globala nord medför utmaningar för den sociala tilliten och den sociala hållbarheten på lokal nivå

Samhällsomdaningens globala utmaningar och dess lokala politiska uttryck Globalisering Ojämn utveckling Några viktiga principer: Universalitet Minskade klyftor Odelbarhet Jämlikhet ”leave no one behind” Urbanisering Klimatförändringar Transnationell migration Nationell populism Minskade utsläpp Mänskliga rättigheter åt alla Medborgerliga rättigheter åt vissa

Den hållbara utvecklingens fyra dimensioner ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future Lokalt samhällsengagemang Gör Göteborg Jämlikt – Hela staden för social hållbarhet WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity IMF (2014): Redistribution, Inequality and Growth World Economic Forum (2017): Global Risks Globala regelverk United Nations (2015) Sustainable Development Goals (SDGs)  2030 Agenda for Sustainable Development,. Goal 11: Sustainable cities and communities Make cities inclusive, safe, resilient and sustainable Social hållbarhet social sammanhållning (cohesion) och samhällelig motståndskraft (resilience) Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet i samverkan

komplexa samhällsfrågor disintegration Integration och Social hållbarhet… exempel på komplexa samhällsfrågor disintegration brist på social sammanhållning Segregation det rumsliga åtskiljandet av befolkningsgrupper  Integration Assimilering Bostadssegregation Mångkulturell samexistens Interkulturell samverkan Skilda världar Social Hållbarhet en fråga om att bryta Systemintegration Faktisk exv. arbetsmarknaden Exkluderingens onda cirklar Social integration Känslan av samhörighet Att tillvarata sina resurser Möjlighet att göra rätt för sig Trångbodhet Utbildningsnivå Olika livschanser Sysselsättningsgrad Inkomstnivåer Likvärdiga livschanser ”på lika villkor” Segregation Ohälsotal Samhällelig tillhörighet

KAIROS Socialt hållbar stadsutveckling ? Samhällsutvecklingens värdegrunder i ett idé historiskt perspektiv Hur upplever människor sin egen och sin familjs trygghet? Säkerhet Human Security Trygghet Förutseende Sysselsättning Företagsklimat Civilsamhälle/Föreningsliv svag Social Hållbarhet Det handlar om folkhälsa och om våra barns livskvalitet målkonflikter målkonflikter stark målkonflikter Utveckling Rättvisa Integration/Segregation Inkomst- hälsoklyftor Human Development Inkluderande Självförverkligande Hur självskattar människor sin hälsa och sitt välmående? Human Rights Jämlikhet Erkännande Samhörighet Delaktighet Hur tänker människor kring sin möjligheter till politiskt inflytande Bostadsstandard Skolresultat ?

Samhällskontraktets utmaningar Globalisering, det politiska rummet och nationalstatens förändrade roll Den stora omdaningen i ett historiskt perspektiv Fram t.o.m trettioåriga kriget pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap Trettioåriga kriget 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Kung Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner, Urbana regioner RETROTOPIA Zygmunt Bauman Glokal Nya konfliktlinjer Höger – vänster Funktionell – territoriell – kosmopolitisk identitet Offentlig sektor – gemensam sektor

Den nya ekonomiska geografin Globala förädlingskedjor minskar nationalstatens betydelse – städer allt viktigare Den nya ekonomiska geografin Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap som påverkar det sociala kontraktet och den sociala tilliten Kostnad Investeringskrav Minskade transfereringar Försörjningsstöd Skatteutjämning Självfinansieringsgrad Försörjningskvot Tid Tillsammans med utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd icke lagstadgade kommunala åtagande i riskzonen – kultur och fritid föreningsbidrag, fältassistenter, fritidsgårdar !!

Statens förändrade roll från filter till kraftöverföringsband utmanar Stadens sociala sammanhållning Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden Global nätverksproduktion Arbetsmarknadens polarisering: Inkomstklyftor – ojämn utveckling National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Staten för liten Staten för stor Vertikal tillit Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Horisontell tillit Vi-grupper och ”gängbildningar”/ ”klaner” flyktiga nätverk ”bolag” ”familjer” ofta i rivalitet/flytande lojalitet (primär- / gemenskapsgrupper – territoriell kontroll) Innanförskapets osynliga gränser Upplevt Utanförskap NEETS 30-35 % Informella trygghets- och försörjningssystem De stigande förväntningarnas missnöje de avtagande förhoppningarnas vanmakt  

Utestängningens lokala frustrationsgap ”Vem vill leva och dö som ett problem , som ett oönskat liv Jag vill vara med, göra skillnad och känna mig behövd” Behovet av förebilder Kompisgäng Personlig säkerhet Utestängningens lokala frustrationsgap Levnadsvillkor ”Behovet av att bli någon” Kriminella nätverk Legosoldat i Ukraina Privata säkerhetsföretag Global intifada - IS, Svenska motståndsrörelsen Medborgargarden Politisering eller instrumentellt utnyttjande av vanmakt Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara unga män i resursvaga områden alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

När det globala möter det lokala Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Den post-politiska staden

Bensträckare - fika 10.30 – 11.15 Vad kan och bör göras ? 10.00 – 10.30 Bensträckare - fika Känner ni igen Er ? 10.30 – 11.15 Vad kan och bör göras ?

Det koloniala arvet och rasismen Strukturell diskriminering Det koloniala arvet och rasismen En ojämlik fördelning av makt, inflytande och materiella resurser utifrån vem man upplevs vara ”Rasifiering” Sveriges koloniala arv Saint-Barthélemy 1646 svensk slavexpedition 1649 Svenska Afrikakompaniet 1650-58 handelskoloni i Ghana 1784 förvärvades ön Saint-Barthélemy 1786 grundades Svenska Västindiska kompaniet Svenskar deltog i kolonialisering av Kongo Mentala strukturer finns kvar och förskjuter normaliteten Att flytta fokus från den diskriminerade till den diskriminerande Det är som det är för att dom just är dom Undermedvetna fördomar Carl von Linné och uppdelningen i ”raser” (1735) 1800-talet Anders Retzius mätte skallar Tvångssteriliseringar av bl.a. ”tattare” Rasbiologiska institut i Uppsala 1921 – 1958 Läroböckerna i skolan skildrade ”det mörka Afrika” och ”de vilda indianerna” Kontakthypotesen mötet - görandet - medskapandet Det är som det är för att vi är vi Kolonialismen som påbörjades för ca 500 år sedan skapade ett ekonomiskt system som utgick från europeisk överlägsenhet och exploatering av både naturresurser och människor i andra delar av värden. För att kunna försvara detta system ideologiskt och moraliskt utformades en ideologi: rasismen. Rasismen ordnar upp världen i en rad dikotomier, som exempelvis vi-dom, subjekt-objekt, intellekt-känsla, gott-ont, civiliserat-barbariskt samt vitt-svart. Men rasismen delar inte bara upp världen i motsatta begrepp, den etablerar också hierarkier och kopplar samman begreppen med negativa och positiva egenskaper. Med hjälp av denna uppdelning har en ordning skapats där Europas och Västs överordnade position politiskt, ekonomiskt och kulturellt gentemot övriga värden setts som naturlig. Betydelsen av att förstå denna hierarkiska ordning har ökat i och med globaliseringen. Att globaliseringen liksom modernismen har sina rötter i kolonialismen är viktigt att känna till för att förstå dagens maktrelationer mellan väst och den övriga värden. Trots att kolonialismen har haft stor betydelse för skapandet av maktrelationer, stereotyper och underordning av människor från koloniserade länder är kunskapen om kolonialismen och dess betydelse i nutid inte särskilt utbredd i Sverige. Sannolikt har det att göra med att Sverige skapat en självbild där vårt deltagande i kolonialismen och vårt rasistiska arv minimerats Sveriges har, liksom övriga Västvärlden en historia Den svenska statens och det svenska näringslivets aktiva roll i den transatlantiska slavhandeln inleddes 1646 genom en slavexpedition. 1649 bildades det Svenska Afrika-kompaniet och mellan 1650-1658 samt 1660-1663 hade Sverige en handelskoloni, Cabo Corso, i nuvarande Ghana, där Carolsburg (eller Karlsborgs fästning) var det viktigaste slavfortet. En andra period av direkt deltagande i slavhandeln inleddes genom förvärvet av ön Saint-Barthélemy i Karibien 1784 och grundandet av Svenska Västindiska Kompaniet 1786. Antalet slavar på Saint-Barthélemy fördubblades efter det svenska övertagandet och steg från 281 personer 1784 till 2 406 personer 1812. Även om siffrorna är osäkra så beräknas Sverige ha fört över cirka 10 000 slavar från Afrika till Karibien under 1600-1800 talen. Många svenskar arbetade på slavskeppen och den svenska järn- och sillexporten, liksom kaffe-, socker och tobaksimporten samt den ostindiska handeln var intimt förbunden med slavhandeln. Nationen som idé började ta allt större plats i Europa på 1800-talet och blev det kitt som skulle hålla samman stater. Fanns det inte en uppfattning om den egna staten skulle en skapas nu. Tankar om ”folkets rätt till en nation” liksom rasideologiska teorier var en självklar del av nationsskapandet. Svenska rasbiologer var framträdande och lyckades etablera en bild av Sverige som ett av de länder i världen som hade ”renast” och ”vitast” befolkning. Samtidigt visades svarta människor upp som levande utställningsföremål, bland annat på Skansen En av de allra första som delade in människor i olika raser var den svenske biologen Carl von Linné. Linnés indelning byggde på hudfärg: den vite europén, den gule asiaten, den röde indianen och den svarte afrikanen. Men Linné delade inte bara in människan i olika raser han hierakiserade också dessa, med vita överst och svarta längst ner. I sin Systema Naturae från 1735 ger Linné dessa ”raser” både fysiska egenskaper och förmodade psykiska och kulturella särarter. Den vite beskrivs exempelvis som intelligent och företagsam medan den svarte beskrivs som trögtänkt och lat. Under 1800-talet utvecklade svensken Anders Retzius metoder för mätning av mänskliga kranier. Han delade in kranierna i lång- och kortskallar. ”Långskallarna”, till vilka nordbor och tyskar hörde, hade enligt Retzius fler positiva egenskaper än ”de kortskalliga”, till vilka bland andra finnar, slaver och samer hörde. Retzius teorier utvecklades vidare i Europa, bland annat i Tyskland, men även i Sverige Eftersom vissa raser ansågs vara mindre värda och blandning av raser sågs som negativt blev tvångssteriliseringar en metod som bland annat förespråkades av Socialstyrelsen. Särskilt utsatta var ”tattare” och funktionsnedsatta Läroböckernas bilder av Afrika, Amerika och Asien innebar efter folkskolans genomförande 1842 att alla svenskar fick de stereotypa bilderna inpräntade i sig. 1921 beslutades att Sverige skulle inrätta ett rasbiologiskt institut vid Uppsala universitet. Enligt en kunglig stadga var institutet uppgift "att idka vetenskaplig forskning på rasbiologiens område med särskild hänsyn till svenska folket och till förhållandena inom Sverige". Institutets verksamhet upphörde först 1958 Föreställningen om olika raser blev efter andra världskriget tabubelagda i och med dess koppling till förintelsen och förföljelsen av judar och andra minoriteter. I den offentliga diskursen i Sverige kom avståndstagandet mot de tidigare så starka rasbiologiska tankarna att bli närmast total. Sveriges självbild förändrades och vi kom att identifiera oss som ett humant, jämställt, jämlikt och antirasistiskt land. Rasismen blev något som ansågs ske utanför Sveriges gränser, eller i alla fall utanför majoritetssamhällets norm. Existerande förtryck kunde i och med framväxten av den antirasistiska normaliteten döljas av en diskurs som lyfte fram och hyllade det jämlika och toleranta Att vara utestängd ”interregnum” I sökandet av en ny identitet ökar kränkbarheten Efter andra världskriget blev rasismen tabu ”Först tror dom att man är dum i huvudet, sen tror man själv att man är dum i huvudet, sen blir man dum i huvudet.”

Etnisk diskriminering Formellt korrekt bemötande versus empatiskt och respektfullt En Delad Värld Diskriminering postkolonial teoribildning Exkluderingens identitet Hederns (integritetens – okränkbarhetens) betydelse Att vara utestängd ”interregnum” sökandet av en ny Identitet Separatism Soran Ismail Saint-Barthélemy Containment of the surplus population

Våldsbejakande extremism - Radikalisering Johan Galtung Direkt våld Strukturellt våld Kulturell våld Hannah Arendt Våld är ett uttryck för maktlöshet Fanonskt våld Vit-makt Autonoma Jihadism Extremism och terrorism uppstår inte heller i ett vakuum. Sociala och politiska förhållanden kan skapa ett missnöje som kan utgöra en grogrund för våldsbejakande ideologier och extremistiska grupper. Regeringens skrivelse 2014/15:144 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Politisk dimension Clausewitz Krig (organiserat våld) är politikens fortsättning med andra medel Dialog Fanonskt våld maktlöshet Demokrati Politikens arena konflikthantering Att bryta med exkluderingens identitet (rekryteringsbas) En handlingsplan mot våldsbejakande extremism handlar om åtgärder för att stärka social hållbarhet, dvs. om att identifiera och sluta frustrationsgap

Spänningsfält Dags att stanna upp och tänka till Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Låg och högutbildad arbetskraft sida vid sida Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Motor för regional utveckling Småstadens charm Storstadens utbud Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar ! Identifiera och analysera målkonflikter det globala produktionsnätverkets och den sociala hållbarhetens krav Den post-politiska staden Den enda vägens politik för att möta de utmaningar som följer i samhällsomdaningen spår Ökad säkerhet för hot mot det skyddsvärda Ekonomisk tillväxt ”trickle down” En urban regional politik i vår tid kräver synvändor !!

Synvändor Det är innanförskapet som är problemet Sociala risker Hot mot det skyddsvärda Öka säkerheten! Vem definierar vad som är skyddsvärt? Vems säkerhet? Det är innanförskapet som är problemet Att riva utestängningens murar Synvändor Förmåga att hantera komplexa samhällsfrågor Social Tillit är det skyddsvärda Fokus på tillit och strukturer Förstärk sambanden mellan stad och land Fokus på sociala risker och på individen Offensiv (positiv) Säkerhet Förebygga Främja Skapa social tillit genom relationsbyggande bemötande EU-migranter i Hamburg Dialog med graffitimålare Underifrån Defensiv (negativ) Säkerhet Stängsel, Kontroll, Övervakning Regelbunden visitering Bekymmringssamtal Ovanifrån Sociala och polisiära insatser ‘Community policing’ ‘relationship policing’ INKLUDERANDE UTVECKLING Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Social investeringspolitik Sociala insatser en investering - och inte en kostnad Tidiga insatser minskar framtida kostnader Dialog och medskapande från passivt objekt till aktivt subjekt Känsla av samhörighet Nyanlända och utrikesfödda resurs och inte offer

From legal to legitimate ‘Community policing’ ‘relationship policing’ Policing by Consent Synvända From legal to legitimate Uppmuntra Motverka Fasteorin Långsiktigt strategiskt (förtroende skapande) tänkande - synas - samverka - samtala

Medskapande Synvända Våldsbejakande extremism Dialogens former Exkluderingens identitet Skrämsel- (tystnads)kultur Bestraffning Separatism Policing by consent Fasteorin - synas - samverka - samtala Våldsbejakande extremism Medskapande Samhällsbygge med människor och inte för människor Att kunna påverka vad som skall göras, varför, på vilket sätt det skall göras Synvända Dialogens former Komplexa samhällsfrågor ökar vikten av att berörda parter är delaktiga vid problemformulering, identifiering av åtgärdsprogram, upprättande av handlingsprogram, genomförande och uppföljning. Formulering av problemet Implementering av beslut Uppföljning utvärdering Identifiering av åtgärder Utformande av handlingsplan Varför Vem När Vad Hur Medskapandets strukturella och procedurella hinder Synen på makt makt över eller makt till Delaktighet och inflytande Tidsfaktorn Demokrati det långsamma samtalet Representativitet Exkluderingens identitet

Den medskapandedialogen förutsätter en mer jämlik delaktighet: Forskningslitteraturen beskriver ofta invånarnas deltagande med hjälp av tre olika samtalstyper: Den medskapandedialogen förutsätter en mer jämlik delaktighet: Att kunna delta ”på lika villkor” Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Medskapande dialog med konfronterande inslag Kommunikationens roll för att förhindra ryktesspridning Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Argumentation, kommentar och replik. Vilket perspektiv är ”rätt”? Vi synliggör menings- skiljaktigheter och maktstrukturer Vi gör tillsammans och tar delat ansvar för resultatet Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Alla samtalstyperna kan vara värdefulla, men för olika syften. Dialog eller monolog avgörs av vad man gör före, efter och under samtalet Utifrån inspiration från KAIROS, S2020/GBG STAD, och SKLs delaktighetstrappa

Medskapande medborgardialog en ideal typ med fem faser Förändringsteori Vad vill vi uppnå med dialogen och varför, hur skall vi använda resultaten vilka är berörda vem bör delta? Lyssna och samla in Förbereda och utforma synliggöra perspektiv Syfte, förut- sättningar Den inbördes ordningen varierar från fall till fall Reflektera och konfrontera Utvärdera och återkoppla meningsskiljaktigheter och gemensamma intressen uppnådda resultat Samtalets efterarbete Vad var det som sades, av vem och hur kan detta tolkas vem och hur skall vi informera? Möjligheten att skörda ’segrar’!! Identifiera och genomföra gemensam handlingsplan

Vår tids samhällsomdaning och nödvändiga synvändor för att värna den sociala hållbarheten Säkerhet/social tillit: förebygga och främja social investeringspolitik Säkerhet Policing by Consent Att bryta det ’post-politiska tillståndet’ Det viktiga samtalet om en politik för en socialt hållbar kommun stark Utveckling Rättvisa Inkluderande utveckling: tillväxt / välfärd stad / land Innanförskap/utanförskap : integration/samhörighet objekt / subjekt för eller med människor

Samtalet har just börjat School of Global Studies Tack för inbjudan ! Hans Abrahamsson School of Global Studies Hans.Abrahamsson@globalstudies.gu.se

11.15 – 12.00 Gruppdiskussioner 1) Varför är det viktigt med ett ”hela staden ” perspektiv när åtgärder förbereds för att stärka den sociala hållbarheten i olika områden? 2) Vilka konkreta insatser (resurser) behövs för långsiktiga effekter också i olika utvecklingsområden? 3) Vilken roll har kommunen, vilken roll kan det civila samhället, näringslivet och också samhällsengagerade invånare spela ? 4) Vilka erfarenheter har ni av medborgardialogens möjligheter att bidra till förstärkt social tillit och hållbarhet? Vilka är dess hinder – hur skulle dessa kunna tänkas övervinnas?