Rotarys Läkarbank

Vad är Läkarbanken? Rotarys Läkarbank startades 1988 av journalisten Lars Braw. Är ett multidistrikt i Rotary och en stiftelse. Iden: Läkarvård + hälsoutbildning + rent vatten = friskare människor som kan bygga sin framtid. Har under 27 år sänt ut mer är 4000 läkare och räddat miljoner liv! ”Ni glömmer oss väl inte, sir?” frågade en liten pojke i en afrikansk by Lars Braw, journalist och Rotarian, när han var på en reportageresa i Östafrika. I vanliga fall brukade Lars ta bilder och skriva en artikel och hoppas på att människorna i denna by och alla andra skulle få hjälp. Men denna gång kände han sig tvungen att svara något annat: ”Vi skall komma tillbaka, med läkare, sjuksköterskor, brunnsborrare och myggnät.” Väl hemma mobiliserade Lars Rotary klubbar och läkare som var medlemmar i Rotary att bilda Rotarys Läkarbank. Det hände för mer än 28 år sedan. Under året 1988 spreds iden genom tidningen Rotary Norden och många läkare anmälde sitt intresse för att som frivilliga åka ut och jobba, de första läkarna skickades ut och Stiftelsen Rotarys Läkarbank bildas. Iden bakom Läkarbanken är enkel, när människor kan vara friskare kan de också klara sin försörjning, låta sina barn gå i skola och ta ansvar för sin bys utveckling. Att folk har tillgång till rent vatten och har kunskaper om hälsovård är viktigt, men de behöver också ha tillgång till läkarvård, något som det är brist på i Afrika. Samtidigt finns det intresserade läkare i Sverige och andra länder om vill göra en insats. Rotarys Läkarbank har under de 27 åren bemannat cirka 4000 uppdrag med läkare och tandläkare som har räddat livet på miljoner patienter.

Vad är målsättningen? Jeep linjerna: Att ge bra sjukvård och förebyggande vård till familjer som inte har tillgång till vård, att på långsikt hjälpa de att bygga upp sina egna hälsokliniker. Tandläkarverksamheten: Att ge bra tandvård akut – laga och dra ut tänder - och hos barn förebygga tandkaries och främja bra egen vård Rotarys Läkarbank fokuserar nu på två verksamheter i Kenya. Dels jeeplinjerna, vilket är mobila kliniker med en läkare och ett team med inhemsk personal som åker ut till byar som saknar sjukvård, dels är det tandvård vid kliniker med mobil verksamhet på skolor. I båda verksamheterna handlar det om kliniskt arbete: att behandla patienter, men den förebyggande verksamhet genom utbildning och andra insatser är också viktig. Dessutom är målsättningen att bygga upp lokala kunskap och resurser så att de som är berörda kan ta över verksamheten. Då kan Läkarbanken flytta till nya platser där det finns behov.

Vad gör Läkarbanken? Fyra jeeplinjer – primärvård, barn och mödravård. Kitale: två jeeplinjer Mumias: två jeeplinjer Fyra jeeplinjer – primärvård, barn och mödravård. Vattenprojekt Tandvård, 3 kliniker Förebyggande vård Byhälsovolontärer Utbildning Kisima: Tandläkarverksamhet I mitten av 2016 har Läkarbanken fyra jeeplinjer (2 i Mumias och 2 i Kitale). De mobila klinikerna ger primärvård, mödravård, vaccineringar till barn och utbildning. I byar dit jeeplinjen kommer genomför Läkarbanken i samarbete med Rotaryklubbar också olika vattenprojekt så byborna skall få tillgång till rent vatten. Tandläkarna arbetar vid tre kliniker. För både jeepläkare och tandläkare är förebyggande vård och utbildning en viktig del i arbetet. Läkarbanken utbildar också byhälsovolontärer vid jeeplinjeklinikerna så att de utbildade volontärer kan göra hälsoinsatser i sina hembyar. Migori: tandläkare Mutomo: tandläkare

Resultat under ett år Upptagningsområde för jeeplinjer: 200.000 innevånare Jeeplinjerna: ca 35.000 patientbesök ca 25/dag/läkare Malaria, hudsjukdomar, HIV/AIDS, infektioner Ca 10.000 tandläkaringrepp Cirka 50 frivilliga läkare/tandläkare Ett tiotal brunnar och täckta källor 5 miljoner budget, ca 5 % administration Det bor 200 000 innevånare inom de områden som Läkarbanken har jeeplinjer. Så man kan säga att det är det antalet som har tillgång till jeeplinje klinikerna om de skulle behöva. Under ett år är det ca 35 000 patientbesök. (En del patienter kom flera gånger därför säger vi patientbesök inte patienter.) I genomsnitt blir det ca 25 patientbesök per dag och läkare. Det är många, men det går eftersom man jobbar i team och har minimal administration. Malaria, hudsjukdomar, HIV/AIDS och infektioner är de vanligaste diagnoserna. Malaria går att förebygga med myggnät och bota med medicin, hudsjukdomar går att bota men bra tillgång på rent vatten är också viktigt. HIV/AIDS går också att förebygga och nu finns ett uppbyggt regeringsprogram där alla kan få bromsmediciner, så jeepklinkerna hänvisar patienter till det programmet. Många kommer också med infektioner som ofta kan vara livshotande för små barn, lunginflammation till exempel. Oftast går också dessa sjukdomar att bota med medicin. Tandläkarna behandlar vanligtvis mellan 100 - 200 barn i veckan och möter ännu fler på skolorna. Dessutom behandlar de vuxna som kommer till kliniken. Under ett år har tandläkarna tillsammans gjort ca 10 000 ingrepp, de allra flesta utdragningar av tänder. Rotarys Läkarbank stödjer också vattenprojekt, genom speciellt stöd från Rotaryklubbar. Att täcka källor är ett sätt att få rent vatten där det finns dagvatten, då behöver man inte gräva eller borra efter vatten. Hela budgeten för Läkarbanken är ca 5 miljoner för ett år. De största utgifterna är kostnader för läkarna. Diesel och reparationer av jeeparna kostar också mycket. Läkarbanken har ett så kallat 90 konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Enligt deras regler måste minst 75 % av insamlade medel gå direkt till verksamheten och alltså högst 25% till administration. Läkarbanken har de senaste åren använder mellan 92-95% direkt till verksamheten och cirka 5% till administration.

Mer information om Läkarbanken Hemsidan: www.rotarydoctors.se Månadsblad Nytt Från Läkarbanken Se till att en Läkarbanks ambassdör/representant finns i din klubb E-post: info@doctorbank.se Mer information från Läkarbanken får man på hemsidan www.rotarydoctors.se. Skicka också gärna in bilder och eller text om klubbaktiviteter till hemsidan så kan vi publicera dem under sidan klubbnytt. En gång i månaden kommer ett nyhetsblad om Läkarbanken ”Nytt från Läkarbanken” per mejl till klubbarna. Många klubbar har en Läkarbanks representant eller ambassadör i sin egen klubb. Det kan vara bra för att ha speciell kontakt med den distriktsrepresentant som finns för Läkarbanken som kan ge information och stöd till klubben.