Skolan som arena Uppsala

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Advertisements

Samborådet Emina Redzematovic. Samborådet 2. Coach/vägledare kartläggning Motivationssamtal Bedömning Upprättande av handlingsplan Planera insats Följa.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland. Från 1 januari 2010 nya bestämmelser i 2g§ HSL om information, råd och stöd när barn under 18 år är anhöriga.
Hemuppgift ● Läs Anna-Lena Lauréns ledare om eutanasi, samt rutan om eutanasi på sidan 25 i boken – Vad menas med aktiv och passiv eutanasi? – Vad är tillåtet.
1 Patientlagen 1 januari Varför införs en patientlag? Lagen ska: -stärka patientens ställning -skapa förutsättningar för delaktighet och självbestämmande.
Våga prata om psykisk ohälsa!. Hjärnkoll sedan 2009! var Hjärnkoll en nationell kampanj som drevs av Myndigheten för delaktighet, MFD, och Nationell.
Rekommendationer - Hur handlar vi utifrån resultaten? Bibehåll förbättringsidén eller utveckla/avveckla, ny PGSA? Förbättringsområde: Förbättra kunskapsläget.
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Sektionen för vård och socialtjänst1 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Folkhälsa - Minskad psykisk ohälsa bland unga kvinnor år
God Livsmiljö Integration
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Avdelningen för vård och omsorg
Psykisk hälsa Specialist Primärvård
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Analysseminarium – ÖK februari
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
Steg för livet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
LUP Mål 3 Satsning på kompetensförsörjning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Regionalt utvecklingsarbete evidens- baserad praktik (EBP) inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning Förstärkt delaktighet och.
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
Barn och ungas delaktighet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Säker läkemedelshantering, april 2010, Britta Svensson
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Jan Persson och Elin Ring
Avdelningen för vård och omsorg
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Suicidpreventiv handlingsplan
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Nationella riktlinjer
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Evidensbaserade miljöanalyser
Förbättringsmodellen – en struktur för systematiskt förbättringsarbete
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Områdesarbete i Botkyrka kommun
Samordningsförbundet Väst
En lokal handlingsplan för psykisk hälsa BAKGRUND År 2016 slöt regeringen och SKL överenskommelse som syftar till att stärka regioner i arbetet.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Skolan som arena Uppsala 2018-02-15 Suicidprevention Skolan som arena Uppsala 2018-02-15

Erik Klingenberg Suicidpreventionsstrateg Region Uppsala Tel: 018 – 617 20 21 E-post: erik.klingenberg@regionuppsala.se På uppdrag av regionstyrelsen har Region Uppsala tillsatt suicidprev.strateg. Långsiktigt mål att minska suicid i länet. Tänkte berätta om mitt arb. Lite bakgrundsfakta kring suicid, lite kring hur man kan jobba suicidpreventivt. Hur många här inne har en anhörig eller bekant som tagit eller försökt ta sitt liv?

Steg för livet http://stegforlivet.se/ Film som gjordes inför suicidpreventiva konferensen i Göteborg 2017. Samtliga deltagare har ett eller flera självmordsförsök bakom sig.

Bakgrund Ca 1500 suicid i Sverige årligen. Ett liv var sjätte timme. Tio gånger fler suicidförsök. Vanligaste dödsorsak bland män 15-44 år. Näst vanligaste dödsorsak bland kvinnor 15-44 år. Dubbelt så många män som kvinnor suiciderar. Riskgrupper: HBTQ-personer, Ålder + genus. . WHO räknar med ca 1 miljon suicid årligen.

Säkra och osäkra suicid Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Avsiktligt självdestruktiv handling Skadehändelse med oklar avsikt 2016: 1470 personer 2015: 1542 personer 1981: 2050 personer 1980: 2237 personer Minskning med ca 20 % sedan 1980-talet.

Uppsala län 2016: 51 personer 2015: 49 personer 1997: 54 personer Samma trend i könsfördelning. Samma trend åldersfördelning.

Åldersfördelning Ingen minskning bland unga/ungdomar 15-24 år. Ökning av suicidförsök bland unga flickor. Ökning bland unga flickor stämmer överens med ökningen av psykisk ohälsa hos unga ökar överlag

Metod Metod Män Kvinnor Totalt   Antal Procent Förgiftning 325 31,2% 230 47,7% 555 36,4% Hängning 356 34,2% 118 24,5% 474 31,1% Dränkning 41 3,9% 50 10,4% 91 6,0% Skjutning 124 11,9% 3 0,6% 127 8,3% Skärande, stick 34 3,3% 6 1,2% 40 2,6% Hopp från höjd 26 5,4% 67 4,4% Föremål i rörelse 6,4% 7,1% 101 6,6% Annan metod 54 5,2% 15 3,1% 69 4,5% 1042 100,0% 482 1524 Metoder för självmord (säkra och osäkra) i Sverige under 2014, bland kvinnor och män, 15 år och äldre. Män Hängning – 34,2 % Förgiftning – 31,2 % Kvinnor Förgiftning – 47,7 % Hängning – 24,4 % Kvinnor är överrepresenterade i statistiken självmordsförsök, män i statistiken fullbordade självmord. Metod?

Riskgrupper och riskfaktorer Män + ålder HBTQ-personer (I synnerhet transsexuella) Riskfaktorer Depression, bipoläritet, psykosskukdom, akut stress, alkoholism, tidigare suicidförsök, kroniska sjukdomstillstånd med smärta, arbetslöshet, sociala problem.

Myter och förutfattade meningar Myt: Det går aldrig att hindra en person som har bestämt sig Sanning: Mellan 85 och 90 procent av dem som gjort allvarliga självmordsförsök avlider inte av självmord senare i livet. Även de mest allvarliga självmordstankar kommer och går. Kunskap kunskap kunskap… Myt: Självmord förekommer oftare i vissa grupper i samhället Sanning: Självmord finns i alla samhällsklasser i vårt samhälle. Däremot är vissa grupper särskilt utsatta. Myt: Om en person verkligen vill ta sitt liv, har ingen rätt att hindra honom/henne Sanning: Bara för att det är tillåtet att ta sitt liv, betyder det inte att personen verkligen vill dö. 9 av 10 personer som försökt ta sitt liv dör inte och är oftast mycket tacksamma att ha överlevt när de väl kommit ur sin kris. Motzarts trollflöjten, Goethes Den unge Werthers lidande Myt: Samtal om självmord kan "väcka den björn som sover" Sanning: En medvetenhet kring hur vi pratar. Werthereffekt? Papageno! Att prata om självmord kan hjälpa människor att bli medvetna om vikten av att söka hjälp.

Suicidprevention i praktiken Identifiera strukturella förbättringsområden Systematisera arbetet Uppmärksamma området Strukturella förbättringsområden: Kartläggningar! Ex Region Gotland mkt skjutvapen – läkare. Systematisera: Vi behöver upprätta en handlingsplan för Region Uppsala och sedan för hela länet Uppmärksamma: Fortfarande belagt med skam, myter (väck inte den björn…) Förbjudet till mitten på 1800-talet. Tidningar/media osv

Journalgranskning Kalmar län Journalgranskning av samtliga suicid 2012 i Kalmar län. Totalt 51 personer. 92 % hade kontakt med vården sista 12 månaderna. 70 % hade kontakt med Primärvården. Många hade kontakt med flera delar. SLUTSATSER: Suicidpreventivt arbete måste vara gränsöverskridande, involvera hela sjukvården, involvera kommun, landsting och andra myndigheter. Forskningsstudier ( tex Appelby et al, 1999) har visat en tendens att patienters vårdkontakter och insatser (oavsett var de har vårdkontakt) avslutas eller glesas ut tiden innan suicid. I vårt län är det ca 20% varje år som hade en aktuell kontakt i psykiatrin månaden innan suicid. Vi tappar alltså suicidala patienter, som borde följts upp regelbundet för att identifiera försämringen.

Nationella riktlinjer Riksdagen beslutade om nollvision 2008: ”Ingen människa ska behöva hamna i en sådan utsatt situation att självmord ses som den enda utvägen” 1997 att nollvisionen skall gälla för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige. WHO:s målsättning 2013, minska antalet suicid med 10 % till 2020 Men suicidpreventionsforskningen får endast omkring tre miljoner kronor om året från staten, samtidigt som trafiksäkerhetsforskningen får 100—150 miljoner kronor

Nationellt handlingsprogram för suicidprevention Främja goda livschanser för mindre gynnade grupper. Minska alkoholkonsumtionen i befolkningen och i högriskgrupper för suicid. Minska tillgängligheten till medel och metoder för suicid. Se suicid som psykologiska misstag. Förbättra de medicinska, psykologiska och psykosociala insatserna. Sprid kunskap om evidensbaserade metoder för att minska suicid. Höj kompetensen hos nyckelpersoner. Gör händelseanalyser efter suicid. Stöd frivilligorganisationer. De nationella riktlinjerna kommer att vara vägledande i Region Uppsalas suicidpreventiva arbete. Till att börja med kommer en omfattande kartläggning att göras med frågeställningar utifrån dessa åtgärdsområden. Utfallet blir underlag för hur vi ska forma det suicidpreventiva arbetet.

Stödmaterial NASP - Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk hälsa WHO stödmaterial kring suicidprevention: https://ki.se/sites/default/files/who_skolelever_stodmaterial.pdf Skyddsfaktorer, myter kring suicid, identifiera elever i riskzoner

Tack! Erik Klingenberg Suicidpreventionsstrateg Region Uppsala Tel: 018 – 617 20 21 E-post: erik.klingenberg@regionuppsala.se