Demokrati– och hatbrott. Brott mot grundläggande fri- och rättigheter och den fria åsiktbildningen 2018-01-27, Susanne Gosenius

Rikspolischefens strategiska initiativ = en ambitionshöjning rörande polisens förmåga att bekämpa hatbrott och brott mot grundläggande fri- och rättigheter Ur rikspolischefens beslut 8/15, 2015: Polisen ska därför stärka sin förmåga att bekämpa hatbrott och skydda grundläggande fri- och rättigheter samt den allmänna åsiktbildningen i enlighet med Regeringsformens 2 kapitel 1 § och Brottsbalkens 18 kapitel 5 §.

Hatbrott: - Brottet hets mot folkgrupp: BrB 16 kap. 8§ - Brottet olaga diskriminering: BrB 16 kap. 9§ samt alla andra brott där ett motiv har varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet (straffskärpningsregeln i BrB 29 kap. 2 § 7)

Vad är ett demokratibrott? Begreppet brott mot de grundläggande fri- och rättigheterna innebär, i kontexten av polisens ambitionshöjning på området, brott som hotar någons grundlagsskyddade rätt att utöva sin yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet. Begreppet kan även innebära brott mot medborgerlig frihet. Dessa brott ska utredas av demokrati- och hatbrottsgruppen. I bedömningen ska vägas in om det rör sig om allvarliga hot eller trakasserier som kan leda till att en förtroendevald, en journalist eller annan åsiktsbildare avstår från att verka i det offentliga rummet.   De rättigheter som radas upp i RF 2:1

De rättigheter som radas upp i RF 2:1 är: Yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller i bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, Informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, Mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, Demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, Föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. De rättigheter som radas upp i RF 2:1 är:

Brott mot medborgerlig frihet Brottsbalk 18:5 Den som övar olaga tvång eller olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara, dömes för brott mot medborgerlig frihet till fängelse i högst sex år. Andra vanliga brott mot förtroendevalda: Olaga hot, ofredande, förgripelse mot tjänsteman, hot mot tjänsteman, skadegörelse. Brott mot medborgerlig frihet: högt ställda krav. Tillämpas sällan. Gärningen riktas mot den förtroendevalda som enskild person OCH mot det demokratiska systemet som denne företräder genom sitt förtroendeuppdrag. Istället för hot mot tjänsteman bör förgripelse mot tjänsteman användas i större utsträckning. Bredare tillämpning och omfattar bland annat även anhöriga som omfattas av hotet. Högre straffvärde.

Vem utsätts för demokratibrott? De som är journalister, andra åsiktsbildare eller förtroendevalda utsätts oftare än andra. Det beror på att de framför sina åsikter offentligt och har en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Demokratibrotten omfattar personer som i sin yrkesroll verkar i det offentliga rummet. 1. Det ska vara en förtroendevald politiker som utsatts för hot eller våld 2. Brottet ska ha begåtts i avsikt att påverka den allmänna åsiktsbildningen.

Riktlinjen avser förtroendevalda politiker på regional och lokal nivå.   Brott mot förtroendevalda politiker ska utredas av demokrati- och hatbrottsgruppen. Stöd och skyddsåtgärder ska hanteras av brottsoffer- och personsäkerhetssektionen (BOPS). Lokalpolisområdet ansvarar för det förebyggande- och trygghetsskapande arbetet. Ansvaret för den centrala statsledningen (statschefen, talmannen, riksdagsledamöterna, statsministern, statsråden, statssekreterarna och kabinettsekreteraren) ankommer på Säkerhetspolisen. Avgränsning De delar av riktlinjerna som gäller utredning samt stöd- och skyddsåtgärder gäller endast när nedanstående kriterier är uppfyllda: 1. Det ska vara en förtroendevald politiker som utsatts för hot eller våld 2. Brottet ska ha begåtts i avsikt att påverka den allmänna åsiktsbildningen.

Åtgärder som hanteras inom Polisen Demokrati- och hatbrottsgruppen – utreder brott mot förtroendevalda. Brottsoffer- och personsäkerhetssektionen (BOPS) – tillser att adekvata stöd- och skyddsåtgärder vidtas vid behov. Ansvarar även för att kontakt med mediehusen sker i regionen. Kommunpoliser – kontaktyta mot kommunerna. Samverkan och brottsförebyggande åtgärder. (Verksamhetsskyddet – tillser att brottsförebyggande åtgärder vidtas. Arbetar endast med polisanställda.) Fördelning av ansvars rörande hatbrott och brott som hotar grundläggande fri- och rättigheter samt den fria åsiktbildningen: Brott som hotar demokratin och den fria åsiktsbildningen och som behörig FU-ledare bedömer som lämpligt, ska utredas av demokrati- och hatbrottsgruppen Brottsoffer- och personsäkerhetssektionen ska ha en stödjande kontakt med säkerhetsansvariga för mediehusen och för lokalpolitiker. BOPS ska även samverka med demokrati- och hatbrottsgruppen gällande särskilda insatsers rörande brottsofferstöd och personskydd. BOPS ansvarar för vidtagande av adekvata brottsförebyggande stöd- och skyddsåtgärder om behov finns. Beslut fattas utifrån, av BOPS utförd, strukturerad riskbedömning. Efter kontorstid ska förundersökningsledare i beredskap vid Regionala utredningsenheten kontaktas för vidtagande av initiala stöd- respektive skyddsåtgärder. Denna meddelar, i sin tur, BOPS i beredskap.   Det åligger BOPS att underrätta Säkerhetspolisen om hot, våld eller annat angrepp har riktats mot den centrala statsledningen eller region- och kommunpolitiker. Det åligger även BOPS att underrätta andra säkerhetsorganisationer som är kopplade till politikerna för hantering av säkerhetshöjande och brottsförebyggande åtgärder. Förebyggande åtgärder Chefen för respektive lokalpolisområde ansvarar för det förebyggande- och trygghetsskapande arbetet inom det egna ansvarsområdet genom information och vardagliga kontakter, t.ex. genom kommunpoliserna.

Anmälan och utredning Anmäl och bevissäkra! Anmälda demokrati- och hatbrott styrs genom anmälnings-upptagningen till demokrati- och hatbrottsgruppen. Gruppchef för demokrati- och hatbrottsgrupp har mandat att returnera ärende som kan handläggas av lokalpolisområdet. Anmälningsupptagning ska ske på ett sådant sätt att en samlad bild av brott mot förtroendevalda politiker erhålls. Beslut om åtkomstskyddande av ärendet fattas av demokrati- och hatbrottsgruppen såvida det inte finns skäl enligt andra rutiner. Bevissäkra genom att t ex spara e-post, skärmdumpa, spela in samtal, namn och uppgifter till vittnen, undvik att röra vid brev, paket eller annat som skickats, notera händelser med datum och klockslag (mönsterigenkänning). Gruppchefen för demokrati- och hatbrottsgruppen ansvarar för att hålla en uppdaterad lägesbild över pågående förundersökningar gällande demokratibrott. Brott som hotar demokratin och den fria åsiktsbildningen och som behörig FU-ledare eller annan ansvarig bedömer är lämpligt, ska utredas av demokrati- och hatbrottsgruppen. I bedömningen ska vägas in om det rör sig om allvarliga hot eller trakasserier som kan leda till att en förtroendevald, journalist eller annan åsiktsbildar avstår från att verka i det offentliga rummet Gruppchef för demokrati- och hatbrottsgrupp bör ha mandat att returnera ärende som hen bedömer att det inte har tillräcklig relevans för skyddet av demokratin eller den fria åsiktsbildningen. (Annars fördelas ärendena enligt nationella brottskatalogen). Den som är politiskt aktiv ska kunna utöva sina uppdrag på ett säkert sätt. De ska kunna röra dig fritt och ha nära kontakt med de människor de representerar. I dag kan man med ganska liten ansträngning ta reda på allehanda information om en person via internet. Det finns till och med information om vilka myndigheter som har offentliga uppgifter som går att begära ut. Det är något som förtroendevalda bör vara medvetna om. Politiker ska finnas tillgängliga för medborgarna, men tillgängligheten bör avvägas mot säkerheten.   Det är viktigt att polisanmäla alla hot. Det är en markering att man inte accepterar det man blivit utsatt för. I och med en anmälan kan också polisens brottsoffer- och personsäkerhetsarbete inledas. En förtroendevald som misstänker att det finns en koppling till yrkesroll och politiska engagemang bör informera om detta när denne gör en polisanmälan. En del förtroendevalda väljer att inte polisanmäla för att undvika medial uppmärksamhet. Om det finns oro över att personuppgifter ska komma ut kan den säkerhetsansvarige göra polisanmälan. Det går även att fråga om det finnsmöjlighet att göra polisanmälan åtkomstskyddad. När det finns en misstanke om brott ska händelsen polisanmälas och rapporteras, övriga incidenter behöver endast rapporteras. Den förtroendevalde ska inte själv bedöma vad som utgör ett brott eller vilka hot som ska tas på allvar – det ska den säkerhetsansvarige och polisen göra. Det är också viktigt att dokumentera alla händelser (även till synes harmlösa) om det senare skulle bli aktuellt med en polisanmälan.

Anmälan om brott mot förtroendevalda Ordinarie kontaktvägar gäller då man utsätts för brott: det vill säga exempelvis 112, 114 14, skrivelser eller besök på polisstation. Det kommer inte finnas något specialnummer för anmälningsupptagning som härrör till valet 2018. Anmälningsmall som grund och stöd vid anmälningsupptagning kommer finnas. Den innehåller även uppmaningar om bevissäkring. Kommunpoliserna kommer att vara rådgivande, men inte anmälningsupptagare. En rutin utarbetas just nu i vilken vi planerar kunna sammanföra kommunpoliser med polisisära Fu-ledare så att kommunpoliserna vid behov kan ge en fördjupad återkoppling i de fall det är påkallat, exempelvis då ärenden läggs ner.

Stöd till anmälningsupptagning vid politiska motiv Vem anmäler händelsen? Vem utsattes? Vad utsattes personen för och hur? När och var ägde händelsen rum? Vad tror den utsatte att syftet med händelsen var? Politisk fråga, opinionsyttring? Antas förövaren tillhöra en grupp vilket kan motivera händelsen? Religiös eller politisk extremism, djur- eller miljörättsaktivism, kriminell gruppering? Finns det någon känd utlösande faktor? Finns det vittne till eller inspelning/dokumentation av händelsen?

Brott mot förtroendevalda R3K Linda Jeppsson UL-samordnare POMA Kommunpoliser UL-samordnare POSS PONV POSV POSÖ Demokrati- och hatbrottsgruppen OBSERVERA: den aktuella strukturen är under bearbetning. EJ beslutad. FÖRSLAG: 1 UL-samordnare i varje polisområde. UL-samordnare inhämtar information från kommunpoliserna i respektive polisområde i frågor härrör till Utredning- och lagföring. UL-samordnaren rapporterar därefter till R3K. R3K är ingångskanalen i UL-frågor till Valstaben 2018. Även demokrati- och hatbrottsgruppen kommer att rapportera till R3K. Denna struktur används för att försöka nyttja de kanaler som finns redan idag och därmed försöka undvika att skapa parallella organisationer. Merparten av de brott som kan tänkas bli aktuella ska enligt ordinarie brottskatalog hanteras av LPO. R3- cellen återkommer under hösten med vidare instruktioner hur vi arbetar vidare med UL-frågorna.

Åklagare knutna till valet 2018 Anna Håkansson, Malmö (samordnare) Åsa Adolfsson, Kalmar Thomas Elofsson, Helsingborg Marcus Sjöstrand, Växjö Ulrika Grenerfors, Karlskrona Magnus Johansson, SSÅK Christofer Ramkvist, Kristianstad

Tack för att ni lyssnat! Susanne.gosenius@polisen.se