Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten BOPS

En presentation över ämnet: "Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten BOPS"— Presentationens avskrift:

1 Brottsoffer- och personsäkerhetsverksamheten BOPS
Polisen och Säkerhetspolisen i samarbete Polisen ansvarar för att skydda förtroendevalda på kommun- och landstingsnivå, medan säkerhetspolisen ansvarar för säkerheten för regeringen, riksdagen och kungahuset. De två myndigheterna samarbetar på flera plan och säkerhetspolisen ger råd åt polismyndigheten, riksdagspartierna, riksdagens och regeringens säkerhetsorganisationer.

2 Polisens stöd- och skyddsåtgärder
Alla stöd- respektive skyddsåtgärder hanteras av polisen Brottsoffer- och personsäkerhetssektion (BOPS) och bedöms utifrån en utförd strukturerad riskanalys. Exempel på åtgärder som kan bli aktuella: Defensiva åtgärder – såsom hemmasäkerhet, överfallslarm, bevakning, skyddade personuppgifter, byte av bostad m.m. Offensiva åtgärder – mot gärningsmannen, såsom kontaktförbud m.m. Även i de fall då det saknas möjlighet att bedriva en polisutredning och förundersökningen läggs ned, kan polisens skyddsarbete ändå fortsätta. Skyddsarbetet är inte avhängigt om man har identifierat en gärningsperson eller inte, utan utformas efter det behov som finns. Det är därför viktigt att göra en polisanmälan eftersom skyddsarbetet kan påbörjas i och med att anmälan har upprättats. Även säkerhetsansvarig på arbetsplatsen och närmaste chef ska alltid informeras om det inträffade. En stor andel förtroendevalda väljer att inte polisanmäla trakasserier, hot eller våld då utsatthet anses ingå i uppdraget. Om politikerna själva normaliserar utsattheten kan det också för andra framstå som legitimt att utsätta förtroendevalda. Politiker är en symbol för beslut som fattas, för partiets åsikter och ibland även för makten och samhället i stort. För dem som missgynnas av besluten, inte delar åsikterna och även för dem som står utanför samhället kommer politiker fortfarande i viss mån att vara en måltavla. Det här avsnittet handlar om åtgärder efter att en eventuell incident ägt rum.

3 Varför brottsoffer- och personsäkerhetsarbete?
För att förmå brottsoffer och vittnen: att våga stå fast vid sin anmälan att medverka i brottsutredningen att fullfölja rättsprocessen

4 FÖRSTÄRKTA PERSONSKYDDSGRUPPEN VERKSAMHETSSKYDD UTÖKAT STÖD/SKYDD
Omlokalisering, skyddsplan, personsskydd, slutplacering mm Larm och annat tekniskt skydd, akutnummer, rondering, hundbevakning, kontaktförbud, skyddad id, skyddat boende etc. Säkerhetssamtal, motivationssamal, rådgivning, kontakt med socialtjänsten, krisorganisation eller ideell förening Personsäkerhetsverksamhet Brottsoffersamordning Strukturerad riskanalys = bedömningsunderlag PSG: Förutom målsäganden och vittnen, även anställda inom rättsväsendet och i vissa fall misstänkta.

5 Förstärkt Personskydd
åtgärd som chefen för BOPS i regionen kan besluta om metod för höga risknivåer där skyddspersonen behöver verka öppet i sitt uppdrag utförs av BOPS handläggare med särskild utbildning grupper med denna inriktningen finns i Stockholm, Väst och Syd

6 Riskanalyser på individnivå
Initiala Strukturerade Fördjupade Varför ska riskanalyser genomföras - sätta in brottsförebyggande åtgärder - minimera upprepad utsatthet - säkra brottsoffrets deltagande genom rättsprocessen - beslutsunderlag för att vidta relevanta skyddsåtgärder Initiala: Varje polisanställd som kommer i kontakt med brottsoffer ska initialt göra en bedömning, oavsett vilken händelse som anmälts, om det finns en omedelbar risk för att brottsoffret drabbas av våld eller hot om våld. Det är särskilt viktigt att initiala bedömningar görs för brott som t.ex. partnervåld, där risken för upprepad utsatthet är stor i nära anslutning till brottet. De initiala bedömningarna syftar till att bedöma stöd- och skyddsåtgärder i det akuta läget och måste därför kunna genomföras samtliga veckodagar dygnet runt. De är också underlag till i vilka fall en strukturerad riskbedömning ska göras. Strukturerade: Om den initiala bedömningen pekar på att de finns risk för hot eller våld bör den så snart som möjligt kompletteras med en strukturerad bedömning. Denna utförs av ett fåtal utbildade personer på brottsoffersamordningen. Det medför högre kompetens och ökad vana vilket leder till mer enhetliga och träffsäkra bedömningar. Fördjupade: Genomförs då den initiala och strukturerade bedömningen behöver kompletteras med ytterligare information eller perspektiv. Det kan t. ex. röra sig om grov organiserad brottslighet med många olika kriminella nätverk, vid hedersrelaterad brottslighet då många misstänkta kan förekomma eller vid gränsöverskridande brottslighet. Fördjupad riskbedömning utförs av analytiker vid underrättelseenheten.

7 Initiala skyddsåtgärder i region Syd
Vid hot, våld och trakasserier mot anställda inom rättsväsendet och mot förtroendevalda kontakta: Kl kontakta sektionschef Tony Pallon Efter i akutärenden: Ansvarig förundersökningsledare kontaktar kommissarie i beredskap som vid behov kontaktar BOPS beredskap.

8 Personlig säkerhet - För dig som är politiskt aktiv

9 Politikernas trygghetsundersökning 2015 Brå rapport 2015:23

10 Personlig säkerhet för dig som har offentliga uppdrag Råd om vad du själv kan göra för att öka din personliga säkerhet.

11 Tips och råd till förtroendevalda utsatta för hot, våld och trakasserier Se separat bilaga

12 Vem är att betrakta som arbetsgivare?
Arbetsmiljölagen reglerar denna fråga, men det är inte solklart vem som är att betrakta som arbetsgivare för en politiker. Det kan i vissa fall anses vara det politiska partiet och i andra fall kommunen. Arbetsgivaren bör: Tillse att polisen kontaktas och polisanmälan upprättas. Underrätta kommunens säkerhetschef och det politiska partiets säkerhetschef då sådan finns. Vidta säkerhetsförebyggande åtgärder. Arbetsgivaren kan bistå med: Utbildning och beredskap inför eventuella hot- eller våldssituationer. Snabb hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Kontinuerliga riskanalyser med fokus på arbetstagarens skydd i uppdrag och aktiviteter. Tillse att tydliga och kända säkerhetsrutiner finns på arbetsplatsen. Tillse att incidenter rapporteras och följs upp. Tillse att arbetstagaren får ändrade arbetsuppgifter tillfälligt eller under en längre tid.

13 Arbetsgivarens ansvar
Som medarbetare kan du förvänta dig att få följande stöd från din arbetsgivare: Utbildning och beredskap inför eventuella hot- eller våldssituationer. Snabb hjälp och stöd för att förebygga eller lindra såväl fysisk som psykisk skada. Kontinuerliga riskanalyser genomförs med fokus på ditt skydd i uppdrag och aktiviteter. Tydliga och kända säkerhetsrutiner finns på arbetsplatsen. Incidenter rapporteras och följs upp. Säkerheten på arbetsplatsen är aldrig säkrare än den svagaste länken. Det är därför av särskild vikt att samtliga medarbetare får utbildning i befintliga säkerhetsrutiner.

14 Förtroendevaldas kännedom om säkerhetsanvarig och handlingsplan
Hur vanligt är det att en händelse rapporteras till säkerhetsansvarig? Och hur vanlig benägenheten var att polisanmäla en händelse? Här framgår också de förtroendevaldas kännedom om eventuell handlingsplan och säkerhetsansvarig. Samtliga förtroendevalda i undersökningen tillfrågades om de känner till någon handlingsplan för politiskt förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot eller våld. De tillfrågades också om det finns någon säkerhetsansvarig inom det egna partiet eller inom den politiska församlingen som den förtroendevalde kan vända sig till vid utsatthet för trakasserier, hot eller våld. Nästan fyra av tio förtroendevalda (38 procent) svarade att de inte visste om det finns en handlingsplan eller inte. Drygt tre av tio förtroendevalda (32 procent) svarade att de inte visste om det fanns en säkerhetsansvarig att vända sig till. Jämfört med föregående undersökning, då motsvarande andelar var 46 respektive 38 procent, verkar en större andel förtroendevalda numera känna till om det finns eller inte finns en handlingsplan eller säkerhetsansvarig. Av utsatta förtroendevalda uppger 19 procent att den senaste händelsen anmälts till polisen, vilket är ungefär lika stor andel som i föregående undersökning (17 procent). Drygt sex av tio (63 procent) anmälda händelser polisanmäldes av den förtroendevalde själv medan övriga polisanmäldes av någon annan. Det är ingen skillnad i anmälningsbenägenhet mellan förtroendevalda män och förtroendevalda kvinnor. Politikernas trygghetsundersökning 2015 Brå rapport 2015:23

15 Utsatta förtroendevaldas benägenhet att polisanmäla, 2014
Av utsatta förtroendevalda uppger 19 procent att den senaste händelsen anmälts till polisen, vilket är ungefär lika stor andel som i föregående undersökning (17 procent). Drygt sex av tio (63 procent) anmälda händelser polisanmäldes av den förtroendevalde själv medan övriga polisanmäldes av någon annan. Det är ingen skillnad i anmälningsbenägenhet mellan förtroendevalda män och förtroendevalda kvinnor. Politikernas trygghetsundersökning 2015 Brå rapport 2015:23

16 Tack för att ni lyssnat! Susanne.gosenius@polisen.se