Resultat från granskningen av klasslärarutbildningen samt enhetens åtgärdsplan 16.10.2017
Bakgrund Universitetslagen 87 § förutsätter att Åbo Akademi utvärderar sin verksamhet och publicerar sina resultat. ÅA-styrelsen 16.11.2016 – godkände utvärderingsplan Godkände utvärderingsplanen, inriktning på utbildning, samhällsanknytning och servicefunktioner Forskningen granskas fortsättningsvis främst med analyser av kvantitativa data Utvärderingen ska ge en tydligare bild av styrkor och svagheter samt utveckla verksamheten vid enheten och ÅA Rektor om det praktiska genomförandet Tudelad utvärdering/utredning Rektor bestämmer målsättning för den ena, den utvärderade enheten för den andra Enhetens utvärdering bygger i första hand på konceptet ”Diskussioner med en kritisk vän”
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Rektors utredning - uppdrag Resursanvändningen inom utbildningsuppdraget i förhållande till fakultetens resultatmål Personalstorlek i relation till utbildningsuppdrag och resultat Undervisningsarrangemang i relation till antalet studerande Fördelningen av personalens arbetstid Utbildningens upplägg i jämförelse med motsvarande klasslärarutbildning Kvalitativa aspekter med olika undervisningsarrangemang
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Rektors uppdrag – genomförande Prodekanus vid pedagogiska fakulteten, chef för enheten för lärarutbildning, professor Arja Virta, Åbo universitet Intervju med utbildningslinjeansvariga och klasslärarutbildningens planerare Material Statistik från ÅA (utbildning/forskning/årsverken) Resultatavtal med UKM, UKM:s info till lärarutbildningarna, UBS om lärarbehovet i Finland Jämförande material mellan klasslärarutbildningarna i Finland Fördelning av lärarnas arbete och individuella arbetsplaner Studie- och kursupplägg
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Rektors uppdrag – resultat Fungerar bra Finns ett tydligt behov av lärare inom det svenskspråkiga skolväsendet i Finland det finns ingen anledning att minska studentantagningen Klasslärarutbildningen är välfungerande Utbildningen når bra sina examensmål Andelen studerande med minst 55 sp årligen är högre än vid andra fakulteter inom ÅA Satsningen på handledning är tydligen en bakgrundsfaktor för effektiviteten i utexamineringen Välanpassade resurser för att genomföra klasslärarutbildningen Personalen även involverad i andra lärarutbildningar I planeringen av undervisningen är andelen undervisningstimmar/studiepoäng resurseffektivt för utbildningsområdet
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Rektors uppdrag – resultat Kunde utvecklas För att lösgöra forskningstid för lärare kunde studerandena ges ett större ansvar för sitt eget lärande Upplägget av studierna är relevant Liknar till sin struktur motsvarande utbildningar vid andra universitet Lärarutbildningarna bör ändå ständigt utvecklas och uppdateras Möjligheterna att ordna biämnen är delvis begränsade Fakulteten har planerat att utvidga möjligheterna för biämnesval Det är viktigt att fortsätta strävan efter detta t ex i form av dubbelbehörighetsprojekt Marknadsföringen av klasslärarutbildningen för potentiella sökande Behövs nya sätt då ÅA:s klasslärarutbildning är i en ny konkurrenssituation
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Rektors uppdrag – resultat Kunde utvecklas Behov av att utveckla forskningsmöjligheterna i lärarutbildningen: genom att söka forskningsresurser effektivare genom att skapa möjligheter för den undervisande personalen att forska genom att utveckla personalstrukturen med nya forskarpositioner eller genom att ändra universitetslärartjänster till t ex doktorandposter Satsningen viktig då lärarutbildningar och pedagogiska fakulteter jämförs med andra vetenskapsområden. Det är också en generell strävan bland lärarutbildningarna nationellt och internationellt. Nya sättet att utforma personalens årsplaner är välmotiverat skapar forskningsmöjligheter garanterar effektivt och meningsfullt lärande möjliggör tillräcklig handledning för studerandena Systemet med årsplaner är bra genomfört så dess roll i uppföljning och utveckling av verksamheten kunde förstärkas.
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Enhetens utvärdering – uppdrag Analys av praktikperioderna Är progressionen i praktikperioderna ändamålsenlig? Är förkunskaperna inför de olika praktikperioderna tillräckliga/ändamålsenliga? Är integrering mellan kurser inom utbildningen (teori) och praktikperioderna (praktik) tillräcklig/ändamålsenlig? Är arbets- och ansvarsfördelningen mellan handledarna (fakulteten och övningsskolan) optimal? Är fördelningen mellan praktik på övningsskolan och vid fältskolorna ändamålsenlig?
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Enhetens uppdrag – genomförande Prof. em. Pentti Moilanen, enheten för lärarutbildning, Jyväskylä universitet Docent Matti Rautiainen, chef för enheten för lärarutbildning, Jyväskylä universitet Intervjuer 24-25.5 Utbildningens ledningsgrupp Klasslärarutbildningens lärare Övningsskolans ledning och lärare Studerande Material Beskrivning av klasslärarutbildningens struktur Separat redogörelse av varje praktikperiod Studerandenas kursutvärderingar per praktikperiod Studerandenas praktikrapporter Dokument om hur praktikperioderna kunde utvecklas
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Enhetens uppdrag – resultat Fungerar bra Utbildningen karaktäriseras av en god och konstruktiv anda baserad på en diskuterande kultur Nära och förtroligt samarbete mellan utbildningen och övningsskolan Möjliggör att även svåra frågor kan behandlas vid utbildningen Konsensuskulturen kan hämma individuella försök och risktagande Personalen har en bred erfarenhet av genomförandet av praktik och inom utbildningen har utförts forskningsprojekt som anknyter till den Tar fram ny kunskap om växelverkan mellan erfarenhetsbaserad praktik och pedagogiska teorier Stöder utvecklingen av nya praktikhandledare Reformen av utbildningsplanen 2015 har ökat studerandenas kunskap om enskilda kursers betydelse i den helhet som utgör klasslärarutbildningen
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Enhetens uppdrag – resultat Kunde utvecklas Klasslärarutbildningens vision måste förtydligas för alla involverade Hurdana lärare har man för avsikt att utbilda, dokumentationen av utbildningens filosofi och lärandemål behöver förbättras Studerandena hade svårt att se skillnad mellan de olika praktikperioderna Praktikhandledarna ansvarar för periodens inriktning och svårighetsgrad Klasslärarutbildningen bör öka studerandenas ansvar för studierna Lärarna beklagade att trycket på att öka satsningen på forskning minskar möjligheterna till samarbete kring praktikperioderna Förslag om en gradvis övergång till mer studentbaserade arbetsmetoder. Möjliggör satsning på såväl forskning, som samarbete om praktikperioderna Den ämnesdidaktiska praktikens roll bör förtydligas Två olika ”skolor” inom lärarkåren Skola 1: Den ämnesdidaktiska praktiken är otillräcklig, tidigare fanns två ämnesdidaktiska praktikperioder Skola 2: Också den nuvarande ämnesdidaktiska praktiken kunde inriktas mer allmänpedagogiskt Behov att integrera den ämnesdidaktiska praktiken bättre i helheten
Klasslärarutbildningen – våren 2017 Enhetens uppdrag – resultat Kunde utvecklas Bättre integrering av praktikperioderna vid fältskolorna Fältskolepraktiken anses professionsutvecklande (förhållandet mellan hem och skola, dynamiken i lärarkollegiet) men är för separerad från utbildningen Samarbetet mellan utbildningen och fältskolorna inte systematiskt då studeranden ansvarar för att skaffa praktikplats Behov att utveckla hur praktikperioden ska genomföras vid fältskolan, lärarfortbildningen vid ÅA kan stöda den här utvecklingen Behov att få ut klasslärarutbildningens intressanta experiment med att kombinera teori och praktik även till fältskolorna Förstärkning av fenomeninriktade arbetsmetoder Den nya läroplanens inriktning på mångvetenskaplig analys av fenomen måste föras in tydligare i utbildningen
Klasslärarutbildningens åtgärdsplan Fakulteten tar fram en åtgärdsplan och påbörjar arbetet med att förverkliga planen under vårterminen 2018.