Kraftsamling fullföljda studier

Antal elever i VGR, behöriga och ej behöriga till gymnasiet 2016 och 2017 Totalt Ej nyanlända 14112 1603 15715 Nyanlända 285 1430 1715 Samtliga 14397 3033 17430 2017 Behöriga Ej behöriga Totalt Ej nyanlända 14168 1969 16137 Nyanlända 356 1504 1860 Samtliga 14524 3473 17997 Den sedan slutet av 1990-talet nedåtgående trenden beträffande andelen behöriga elever till gymnasiet bland avgångsklasserna i årskurs 9 fortsätter. Vårterminen 2017 var andelen behöriga avgångselever 81 procent i Västra Götaland. De inomregionala skillnaderna är väsentligen oförändrade med lägst andelar i Fyrbodal och de högsta i Göteborgsregionen. Den ökande andelen nyanlända elever är en viktig del av förklaringen till minskningen i andelen gymnasiebehöriga avgångselever, men en ökande skillnad i andelen gymnasiebehöriga elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och gruppen med föräldrar som har högre utbildningsnivå, bidrar också till den generella minskningen.  Andelen unga (18-24 år) med som högst grundskolekompetens och som inte studerar utgör drygt 10 procent av samtliga unga 18 – 24 år vilket är en viss minskning under den senaste 10-årsperioden. Den inomregionala variationen är stor. Andelarna varierar mellan 8 och 18 procent.

Statistik 2017 Alingsås Andelen avgångselever vårterminen 2017 med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. Källa: SIRIS/Skolverket.

Andelen avgångselever åk 9 med behörighet till gymnasieskolans yrkeslinje per delregion. Andelen inkluderar samtliga elever, inklusive nyanlända elever och elever med oklar bakgrund i Västra Götaland. Källa: SIRIS/Skolverket.

Antalet nyanlända avgångselever från grundskolan vårterminen 2012 – vårterminen 2017 i Västra Götaland fördelat på antalet behöriga respektive ej behöriga till gymnasieskolan. Källa: SIRIS/Skolverket

Antalet avgångselever 2012–2017 fördelat på nyanlända och ej nyanlända respektive behöriga och ej behöriga till gymnasieskolan. Källa: SIRIS/Skolverket.

Andelen elever utan gymnasiebehörighet uppdelat efter föräldrarnas utbildningslängd samt migrationsbakgrund Källa: Västdatabasen

Kraftsamling Fullföljda studier Aktörer VGR - Kulturen - RHK - FHK - HSN * 5 - RUN Kommunalförbund Kommuner Statliga myndigheter Frivilligorganisationer Akademin SKL Drogförebyggande arbete Skolavhopp Mobbing Våld Kost Fysik aktivitet Psykisk hälsa Tillgänglighet Föräldrastöd Läskunnighet Familjecentraler Alternativa studieformer Hälsofrämjande skolutveckling Kognitiv utveckling Trygghet

Folkhälsokommittén samordnar uppdraget Folkhälsokommittén har uppdraget att samordna det övergripande arbetet för fullföljda studier och årligen återrapportera uppdraget i samband med delårsrapport augusti Berörda nämnder, styrelser och kommittéer ansvarar för genomförandet i sina ansvarsområden

Kraftsamling fullföljda studier Skapa förutsättningar för att alla elever ska lämna grund- och gymnasieskola med godkända betyg Syfte Samordna Västra Götalandsregionens arbete och leda den övergripande processen kring kraftsamling för fullföljda studier Att identifiera och föreslå regiongemensamma åtgärder med positiv påverkan på fullföljda studier Bakgrund 3473 elever i VG lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet

Handlingsplan fullföljda studier – Västra Götalandsregionen talar med en röst Det övergripande målet ”Alla elever ska lämna grund- och gymnasieskolan med godkända betyg” bryts ner till fem delområden Handlingsplanen ligger till grund för samverkan internt och med andra aktörer Aktivitetsplan som synliggör beslutade insatser som har en koppling till det övergripande målet. Insatserna ska följas upp utifrån effekt. Aktiviteter pågår inom samtliga områden

Gemensamt ansvar Kraftsamling fullföljda studier är ett gemensamt ansvar för hela Västra Götaland. Det är ett samhällsansvar och vi måste ta ansvar både som individer, organisationer och samhälle.

5 områden inom ramen för fullföljda studier Samverkan Med komplexa problem krävs samverkan mellan flera aktörer Psykisk hälsa Psykisk ohälsa i barndomen leder till sämre skolresultat och sämre framtidsutsikter i vuxenlivet Livsvillkor och levnadsvanor Hur kan vi hjälpas åt för att i möten med familjer eller barn och unga identifiera riskfaktorer och istället erbjuda sammanhang som utvecklar? Studiemotivation Ungdomar som hoppar av upplever ofta skolan som meningslös, eftersom de har svårt att se samband mellan sina studier och framtida mål Migrationsbakgrund Barn och unga med migrationsbakgrund står inför särskilda utmaningar genom till exempel kortare tid i skolan, trauman eller att de saknar kontaktnät

I uppföljningsrapporten Kort rapport där aktiviteterna för 2017 följs upp och aktivitetslista för 2018 föreslås. Rekommendationer från varje delområde lyfts som särskilt viktiga att fokusera på.

Rekommendationerna bygger på; en sammanvägning av resultat av redan pågående verksamhet diskussioner med företrädare från olika organisationer och professioner omvärldsbevakning av nationell och internationell utveckling inom respektive område

Samverkan Föreslå regeringen att bli ”pilotregion” för en sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Utveckla tjänstemannastrukturen mellan VGR och samtliga kommunalförbund

Psykisk hälsa Säkerställa och utveckla genomförandet av hembesök från BVC utifrån identifierade behov och brister

Livsvillkor och levnadsvanor Skapa en strategi för VGR:s insatser för att öka barn och ungdomars fysiska aktivitet

Stimulera intresse för studier Stärka förutsättningarna för samtliga folkhögskolor genom att inrätta deltagarstödsteam med psykosocial- och specialpedagogisk profession

Migration och utbildning Säkerställa att barn inte används som språktolkar i VGR-finansierade verksamheter

Tack för mig! Läs mer om Kraftsamling fullföljda studier på: www.vgregion.se/fullfoljdastudier Följ vårt arbete på Twitter @FolkhalsaVGR Kontakta Elisabeth Rahmberg - folkhälsochef elisabeth.rahmberg@vgregion.se