Inflationsmålet HT 2017 John Hassler.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 3 mars 2011.
Advertisements

Samhällsekonomi 2.
Penningpolitik med inflationsmål
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
SAMHÄLLSEKONOMI.
och hur den påverkar och påverkas av din privatekonomi
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Penningpolitisk rapport juli 2009
Internationell Ekonomi
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Stabiliseringspolitik
Lönerna, krisen och jobben Göran Zettergren Chefsekonom.
Har konjunkturcykeln ändrat karaktär? Mattias Erlandsson, Riksbanken
Penningpolitik och räntebana Lars E.O. Svensson Sveriges riksbank 22 augusti
Penningpolitik och Inflationsmål
Samhällsekonomi Del 1.
Penningpolitisk rapport juni Det går bra för svensk ekonomi Kostnadstrycket stiger Räntan behöver höjas de kommande åren för att klara inflationsmålet.
Presskonferen s 15 dec Stark konjunktur och stigande inflation Stark tillväxt i omvärlden och i Sverige Kraftig ökning i sysselsättningen Utlåning.
Ekonomiska kretsloppet
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Vice riksbankschef Karolina Ekholm Perspektiv på penningpolitiken och inflationsmålet Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2014 Konjunkturläget, december 2014.
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
Negativ ränta Till Hans Tson Söderströms Festschrift SNS, Stockholm 20 februari 2015 Thorvaldur Gylfason.
FINANS- OCH Penningpolitik
Konjunkturer.
Det ekonomiska läget KOMMEK augusti Vice riksbankschef Svante Öberg.
Penningpolitik med inflationsmål
Makroekonomi med tillämpningar
Penningpolitiskt möte september Svensk ekonomi går starkt Kostnadstrycket stiger Finansiell oro skapar osäkerhet Synen på den framtida reporäntan.
BNP (BruttoNationalProdukt):
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan lämnas oförändrad på 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året för att.
Presskonferen s 20 januari Stark konjunktur, låg men stigande inflation Något starkare tillväxt i omvärlden Något starkare tillväxt i Sverige Ökad.
1 Klas Eklund SNS, 19 november 2002 TIO ÅR MED RÖRLIG VÄXELKURS OCH INFLATIONSMÅL: BARA ETT KVAR VAD KAN VI LÄRA FÖR FRAMTIDEN?
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Penningpolitisk uppföljning September Räntan sänks Motverkar låg inflation framöver.
Min syn på penningpolitiken Handelsbanken 18 mars 2011 Förste vice riksbankschef Svante Öberg.
Blanchard kapitel 10 Penningmängd, inflation och sysselsättning
Penningpolitiskt beslut oktober Reporäntan höjs med 0,25 procentenheter till 4 procent Räntan behöver höjas ytterligare något det kommande året.
Penningpolitisk rapport 2008:1 Presskonferens 13 februari 2008.
Penningpolitisk rapport 2008:2. Reporäntan höjs till 4,5 procent Reporäntan behöver höjas ytterligare under året För att klara inflationsmålet på två.
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Penningpolitik i lågräntemiljö Flowseminarium Handelsbanken 6 maj 2015
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015.
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
K9: sid. 1 Kapitel 9 Phillipskurvan, jämviktsarbetslösheten och inflationen   IDAG:   Arbetslöshet, priser och inflation.   Phillips-kurvan – en.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
Inför avtalsrörelsen 2016 Lars Calmfors SNS 31/
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
Åsa Olli Segendorf KONJUNKTURINSTITUTET 5 oktober 2016 Lönebildningsrapporten 2016.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Inför avtalsrörelsen 2016 Arbetsmarknadsekonomisk rapport
Göteborg 16 oktober 2018 Robert Boije Chefsekonom SBAB
Konjunkturer och inflation
VÄLKOMNA! Pressträff 17 mars 2016.
Källor: SCB och Riksbanken
Presentationens avskrift:

Inflationsmålet HT 2017 John Hassler

Inflationsmål I början av 90-talet införde ett antal länder explicita inflationsmål för penningpolitiken. De fick snabbt många efterföljare och den nya regimen måste sägas ha varit mycket lyckosam. Ändå en hel del kritik – särskilt på senare tid. Viktigt klargöra vad penningpolitiken kan och inte kan bidra med. Väl utformad penningpolitiken kan: Förankra de långsiktiga inflationsförväntningarna. Se till att inflationen inte kortsiktigt varierar för mycket. Motverka konjunktursvängningar genom att sänka (höja) räntan i låg- (hög)konjunktur. Även den bästa penningpolitiken kan inte: Påverka den naturliga/neutrala realräntan. Påverka jämviktsarbetslösheten. Påverka långsiktig tillväxt.

Riksbankens räntesättning Riksbanken påverkar konjunkturen och inflationen genom den styrränta man sätter. Om räntan är högre (lägre) än den neutrala räntan dämpas (stimuleras) konjunkturen och inflationen. Vad är neutral ränta? Summan av den neutrala realräntan och förväntad inflation. Den neutrala realräntan är bortom Riksbankens kontroll och har liksom andra realräntor fallit trendmässigt under flera decennier.

10-årsräntor i 20 utvecklade ekonomier Globalt fenomen 10-årsräntor i 20 utvecklade ekonomier Nominell Real Förv. inflation Källa: BoE Staff report 571

Också bostadsräntor Källa: Riksbanken PoVP, 2016:2

Riksbankens räntesättning Riksbanken påverkar konjunkturen och inflationen genom den styrränta man sätter. Om räntan är högre (lägre) än den neutrala räntan dämpas (stimuleras) konjunkturen och inflationen. Vad är neutral ränta? Summan av den neutrala realräntan och förväntad inflation. Den neutrala realräntan är bortom Riksbankens kontroll och har liksom andra realräntor fallit trendmässigt under flera decennier. Låga realräntor leder till höga tillgångspriser – men denna mekanism kan inte penningpolitiken göra något åt. Leder också till minskat utrymme för att stabilisera lågkonjunkturer eftersom räntan inte kan vara hur låg som helst. Desto viktigare att inte också förväntad inflation faller. Inflationsmålet borde nog höjas!

Inflationsmålet och räntesättning Riksbanken kan stabilisera inflationsförväntningarna. En mycket viktig uppgift; för höga inflationsförväntningar blir lätt explosiva. för låga inflationsförväntningar ökar realräntan för given nominell ränta. Fallande inflationsförväntningar gör en given styrränta allt mer åtstramande. Farlig dynamik som kan vara omöjlig att hantera -- depression. Ett tydligt och klart inflationsmål medverkar till trovärdighet för penningpolitiken och stabiliserar inflationsförväntningarna. Ett trovärdigt inflationsmål ger förutsättningar för att penningpolitiken ska bidra till låga variationer i inflation och arbetslöshet. Om inflationsförväntningarna faller kan det bli omöjligt för Riksbanken att hantera nästa lågkonjunktur.