Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Barnanpassad utredning
Staffan Thorström, Brännebro, Gullringen -
Resmål och resvägar Önskan och behov.
Nytt landskap: helgsupande avtar; vardagsdrickande tilltar Ett gäng typiska alkoholister.
Riskbruk,skadligt bruk och beroende. Kriterier
Diagnoskriterier vid beroende och missbruk
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Barn till missbrukare Högstadiet i Petalax
Alkoholism.
Må bra på jobbet.
Mentala störningar forts.
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
Bruk, missbruk Alkohol och droger.
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Att samtala om barn med patienter med psykisk ohälsa
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Alkoholen, jag och samhället Per Blanck Varför dricker en del alkohol? Festmarkör Socialt smörjmedel Gott Förväntas göra det Stämningshöjande Ångestdämpande.
Sammanställning av gruppdiskussioner på pers.ass.-kurs, Fyrbodal
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Om droger Sant.
Forskarnas syn på normbrytande beteende Martin Karlberg Uppsala Universitet.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Barnperspektivet inom vuxenpsykiatrin i Göteborg
Vi är olika känsliga för alkohol.
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011.
Tema Alkohol Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator,
Johanna Olausson, Norrängsskolan, Huskvarna –
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Alkohol Tobak: cigaretter, snus Narkotika Mediciner Anabola steroider
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor.
Alkohol och droger En översikt.
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Vad är det styr hur du mår på din arbetsplats?
Vad är identitet?.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Fyren Insats till unga vuxna inom Öckerö socialtjänst.
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
DROGER & BROTT. LITE BEGREPP  Drog  En substans som påverkar kroppen – alla är giftiga  Ex. Cannabis, Kokain, Metamfetamin, Heroin, alkohol, olika.
Liv och Hälsa i Västernorrland 2014 Folkhälsoenheten i samarbete med Forskning och Utveckling.
Sid 1 Tillsammans gör vi skillnad Mödra- och barnhälsovårdens arbete med ANDT-frågor 26 jan 2012.
Screeningkapacitet hos screeningfrågor om riskbruk HFS Temadag om alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker,
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
CAN-dagen vad vet vi om och vad kan vi erbjuda den regionala nivån?
Drogvaneundersökning Åre kommun åk 9 och år 2 på gymnasiet
Europaperspektiv på skolungdomars drogvanor
11. DROGER Narkotiska ämnen som används på grund av den inverkan de har på välbefinnandet.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Allhelgonaundersökning
30 minuter x 5 dagar = 150 minuter per vecka eller
Martin Mc Keon ST-Läkare VC Kvarnsveden
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Prata om alkohol Diskussionsmaterial för föräldramöte cirka åk 8 och uppåt. Föreslagen tidpunkt utifrån att Tonårsparlören med liknande tema skickas ut.
Alkohol.
Standardglas Med ett "standardglas" menas:
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Dos-respons fysisk aktivitet, hälsa och risk:
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Länsrapport Värmland Årskurs 9
Ta hand om dig själv.
Tonåren är en väldigt speciell 
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC
Presentationens avskrift:

Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten 9 av 10 vuxna svenskar dricker alkohol. 17% av Sveriges befolkning (16-84 år) dricker så mycket att de att de riskerar att ta skada, vilket brukar kallas för ”riskkonsumtion”. Riskkonsumtion är 13% hos kvinnor och bland män 20%.  Alkoholberoende är något annat, det är en sjukdom som oftast utvecklas under en längre tid. Kroppen vänjer sig vid att man regelbundet dricker mycket alkohol, och därför blir det till slut svårt att sluta dricka. Man räknar med att omkring 318.000 svenskar är alkoholberoende. RISKBRUK Ordet ”riskbruk” används ofta, när det skrivs och pratas om hur svenskarna dricker. Med själva ordet menas att någon dricker så mycket alkohol att det medför en ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. För att ange ett riskbruk i mängd alkoholdryck används den här definitionen (ett standardglas innehåller 12 gram alkohol): Om en man dricker mer än 14 standardglas per vecka Om en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Eller: Om en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle Om en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle.   Även lägre alkoholkonsumtion kan vara ett riskbruk, exempelvis under graviditet, i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem som har ökad känslighet för alkohol. ALKOHOLBEROENDE Om man dricker stora mängder alkohol under en längre tid kan kroppen utveckla ett alkoholberoende. Det blir svårt att sluta dricka, men med bra stöd och hjälp kan man bli av med ett alkoholberoende. Olika människor är olika känsliga för alkohol, därför går det inte att säga med säkerhet hur lång tid och hur mycket man måste ha druckit för att bli beroende. Många anpassar sitt eget drickande till omgivningen och påverkas av alkoholvanor hos vänner och bekanta. Stress i vardagen och i arbetet kan göra att man frestas att dricka mer. Ungefär dubbelt så många män som kvinnor är alkoholberoende. Men kvinnor riskerar att bli beroende av alkohol snabbare än män. Det tar ungefär hälften så lång tid för en kvinna att bli beroende av alkohol som för en man. Det går dessutom ännu fortare för den som är ung. Kvinnor får också snabbare leverskador och hjärnskador av alkohol. Forskare har undersökt varför vissa människor utvecklar ett beroende och andra inte. Man vet att ärftliga faktorer spelar in, men inte vilka ”riskgenerna” är. Det här betyder inte att man ärver alkoholism, men att vissa människor har gener som gör att de är mer sårbara för alkohol. Studier visar att det är vanligare att barn till föräldrar med alkoholproblem blir beroende själva. Men även miljön man lever i påverkar förstås och många studier har gjorts om betydelsen av uppväxtförhållanden och andra miljöfaktorer kontra ärftlighet. Källa: Folkhälsomyndigheten Källa, folkhälsomyndigheten Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, Ltkalmar.se