Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp & energianvändning 171107 13.32 Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp & energianvändning Anna Hagerberg Prata om ”lite om allt”- vi hinner med ett smakprov -Klimatförändringar, var är vi på väg? -De vanligaste växthusgaserna hur bildas dom -Hur påverkar det grundläggande förutsättningar för jordbruket nu och i framtiden -Hur påverkas havet av klimatförändringarna -Svensk rapportering av klimatutsläpp från jordbruket och andra sektorer, vad räknas med och inte -EU-kommissionens strategi för framtiden -Var är växthusgasutsläppen störst på olika typer av gårdar -Kort om energianvändning i jordbruket - Vad jordbruket bidra med för att minska våra klimatavtryck?

Johan Rockström, 2015 Sant*3: ”Vi är den första generationen att veta att vi kan underminera hela jorden. Vi är troligen den sista som kan göra något åt det. Förändringarna går för långsamt” ”Det krävs en ny väg till framtiden” Johan Rockström i sommar i P1 2015 Jordbrukssektorn är en nyckelspelare i en hållbar framtid och du som rådgivare i Greppa näringen kan ge lantbrukare nyckeln till ett hållbart jordbruk Tydliga budskap från klimatforskningen FN:s vetenskapliga klimatpanel IPCC utvärderar regelbundet kunskapsläget om klimatets förändring. Under 2013-2014 redovisades klimatpanelens femte samlade utvärdering (AR5). Panelen konstaterar i sin utvärdering bland annat att:  Vart och ett av de tre senaste årtiondena på jordytan har varit varmare än samtliga tidigare årtionden sedan 1850. På norra halvklotet har perioden 1983–2012 sannolikt varit den varmaste 30-årsperioden under åtminstone de senaste 1400 åren. Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har stigit till nivåer utan motsvarighet under åtminstone de senaste 800 000 åren. Koncentrationen av koldioxid har ökat med 40 procent sedan förindustriell tid, i första hand till följd av förbränning av fossila bränslen och i andra hand på grund av förändrad markanvändning. FOOD AND AGRICULTURE ORGANIZATION OF THE UNITED NATIONS | 2016

Hoppfullt Vi har 17 nya hållbarhetsmål till 2030 antagna i FN Parisavtalet trädde kraft fredag 4 nov 2016. Vi har därmed ett globalt klimatavtal Flera länder har antagit klimatlagar där ibland Sverige Globala målen Världens ledare har förbundit sig till 17 Globala Mål för att uppnå tre fantastiska saker under de kommande 15 åren. Att utrota extrem fattigdom. Att minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att lösa klimatkrisen. Genom de Globala Målen för hållbar utveckling kan det här uppnås. I alla länder. För alla människor. Om målen ska fungera måste alla känna till dem. Läs mer här: http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ Parisavtalet ersätter Kyotoprotokollet Den 4 november trädde det så kallade Parisavtalet i kraft. Det sker knappt ett år efter att 195 länder enades om dess innehåll under COP21-konferensen i december 2015.  Förutsättningarna för Parisavtalets verkställande var att minst 55 länder som tillsammans står för minst 55% av de globala årliga koldioxidutsläppen skulle godkänna avtalet. Förhoppningen var att det skulle kunna ske innan år 2020, men tack vare att stora utsläppsländer som Kina, USA och Indien har godkänt avtalet kan det ske redan nu. Parisavtalet ersätter Kyotoprotokollet – ett avtal som tog hela sju år att innan det nådde samma förutsättningar och kunde godkännas. Klimatavtalet inte bara är ett historiskt avtal som förbinder världens länder att minska utsläppen och begränsa den globala uppvärmningen, utan ett bevis på att världens ledare har insett att vi måste agera nu om vi ska bekämpa klimatförändringarna! Så vad är nästa steg? Den 7-18 november kommer ledare från de länder som godkänt Parisavtalet att träffas i Marrakech, Marocko, för klimatmötet med namn COP22. Målet med mötet är bland annat att diskutera hur klimatavtalet ska genomföras, finansieras och mätas. Sverige är ett av de länder som godkänt klimatavtalet och representanter från svenska regeringen kommer att finnas på plats under mötet. Många berör jordbruke 12 Främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster

Parisavtalet – en viktig diplomatisk framgång … ‚“hold the increase in global average temperature to well below 2°C above pre-industrial levels and pursue efforts to limit the temperature increase to 1.5°C …to undertake rapid reductions in accordance with best science …on the basis of equity, and efforts to eradicate poverty. För att hålla nere temperaturökningen till 2 ° C 2100, så är det totala utsläppet (kolbudgeten) som betydernågot, inte långsiktiga (2050) mål d.v.s ” the more we emit today – the less we can emit tomorrow with fundemental political repercussions“ Kevin Anderson, 2016

Oroväckande De frivilliga åtgärderna länderna lovat räcker bara till att sänka utsläppen med 40% av vad som behövs. EU lovat 40% minskning Utsläppen globalt fortsätter att öka. Det finns politiker som vill rasera det… och det finns fake news Koldioxidhalten i atmosfären har ökat från 280 ppm atmosfären till >400 ppm. ”Om vi inte agerar kommer klimatförändringarnas totala kostnader och risker att motsvara minst en femprocentig förlust av världens BNP, nu och för all framtid. Om man vidgar skalan av risker och följder, skulle skadorna kunna stiga till 20 procent av BNP eller mer. Kostnaderna för att agera – att minska utsläppen av växthusgaser för att undvika klimatförändringarnas värsta följder – kan däremot begränsas till cirka en procent av världens BNP per år.”

Carbon dioxide emissions Så här mycket måste utsläppen minska globalt för att vi ska klara 2 oC (motsvarande arean under kurvan) The carbon budget (e.g. for 2°C) is the area under the curve ”På 3-13 år kommer vi att använda all 1,5 ° C energi CO2 budget. Parisavtalets löften granskas på djupet först 2023. ... Från ett koldioxidbudgetperspektiv kan man fråga sig om det nu är för sent för 1,5 ° C?” Carbon dioxide emissions På tre till 13 år kommer vi att använda all 1,5 ° C energi CO2 budget. Löften granskas inte på djupet förrän 2023  ... Från ett budgetperspektiv. Är det nu för sent för 1,5 ° C? Optimistiska budget 2016-2100 (336MtCO2) 70% minskning av CO2 2025 (jfr 2016) 95% "" "2035 dvs ca 12% per år från och med nu Försiktiga budget 2016-2100 (168MtCO2) > 90% av 2025 ~ 99% av 2035 dvs ca 25% per år från och med nu Källa: Kevin Anderson, presentation Framtidens lantbruk oktober 2016. efter Kevin Anderson Professor of Energy and Climate Change University of Manchester & Zennström Visiting Professor Uppsala University

Om vi väntar med strikta utsläppsbegränsningar så innebär det att vi släpper ut mer koldioxid A Carbon dioxide emissions Anderson & Bows, 2011, Beyond dangerous climate change: emission scenarios for a new world, Phil. Trans. R. Soc. A 2011 369, 20-4 … 66% chance of avoiding 2°C 50% av de globala utsläppen av koldioxid kommer från ~ 10% av befolkningen. De med högst utsläpp i världen (1% av utsläppen) tillhör de största utsläpparna i USA:s befolkning (~ 3,4 miljoner människor) De har ett carbon footprint som är 2500 gånger högre än den del av befolkningen i världen som släpper ut minst. ... Om de som tillhör topp 10% av de globala utsläpparna skulle minska sina koldioxidutsläpp till nivån för en typisk EU-medborgare så skulle de globala CO2-utsläppen minska med ~ 33%. De flesta av de 7 miljarder människorna på jorden har små möjligheter att minska utsläppen. Det finns en enorm asymmetri i ansvar. efter Kevin Anderson Professor of Energy and Climate Change University of Manchester & Zennström Visiting Professor Uppsala University

A B Carbon dioxide emissions ..och ännu snabbare.. Anderson & Bows, 2011, Beyond dangerous climate change: emission scenarios for a new world, Phil. Trans. R. Soc. A 2011 369, 20-4 … 66% chance of avoiding 2°C efter Kevin Anderson Professor of Energy and Climate Change University of Manchester & Zennström Visiting Professor Uppsala University B

Klimatförändring, Jordbrukets växthusgasutsläpp & energianvändning Klimatsystemet förändras •Varmare på land, i luften och i havet •Isarna smälter •Havsnivån höjs •Mer värmextremer •Nederbördsförändringar •Havet försuras Citat Markku Rummukainen, “Grundkursen Jordbruket och klimatet” Anna Hagerberg Prata om ”lite om allt”- vi hinner med ett smakprov -Klimatförändringar, var är vi på väg? -De vanligaste växthusgaserna hur bildas dom -Hur påverkar det grundläggande förutsättningar för jordbruket nu och i framtiden -Hur påverkas havet av klimatförändringarna -Svensk rapportering av klimatutsläpp från jordbruket och andra sektorer, vad räknas med och inte -EU-kommissionens strategi för framtiden -Var är växthusgasutsläppen störst på olika typer av gårdar -Kort om energianvändning i jordbruket - Vad jordbruket bidra med för att minska våra klimatavtryck?

Tål max 2 Co Risk för självgenererande processer vi inte kan stoppa Halten CO2 i atmosfären behöver minska till 350 ppm till 2050 om uppvärmningen ska plana ut så att 2-gradersmålet kan nås …. De senaste hundra åren 0.8 Co global ökning (minst 1 Co intecknad) Jordens medeltemperatur blir 4 - 7 grader högre till år 2100, om inget radikalt görs Risk för självgenererande processer vi inte kan stoppa Tål max 2 Co Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig. Mängderna av snö och is har minskat, havsytan har stigit, och koncentrationerna av växthusgaser har ökat. Var och en av de senaste tre decennierna har successivt blivit varmare vid jordytan än något föregående årtionde sedan 1850 . På norra halvklotet, var 1983-2012 sannolikt det varmaste 30-årsperioden för de senaste 1400 åren. (källa IPCC,2013) Läs mer här http://www.ipcc.ch/ ….för att klara 2 ° C, så krävs det att rika länder minskar utsläppen med minst 10% per år från och med nu 50% minskning från~ 2020 (jfr 1990) 75% ~ 2025 90% ~ 2030 Noll koldioxidutsläpp vid ~ 2035 EU: s inlaga till Paris 40% 2030 Och att fattigare / industrialisera nationer: Kollektivt når sina topp utsläpp 2025 Sedan snabbt öka begränsning till ~ 10% per år av 2035 Helt minska koldioxidutsläppen sina energisystem vid ~ 2050 Det finns en stor enighet kring att en temperaturhöjning på 4 grader ska undvikas till varje pris eftersom det anses vara oförenligt med ett organiserat världssamfund förbi vad som är möjligt ifråga om "anpassning" Förödande för ekosystemen Högst osannolikt med en stabil utveckling - ("tipping points") ... Följaktligen ... 4 ° C bör undvikas till "alla kostnader… 4°C should be avoided at ‘all’ costs

Konc. i atmosfären av växthusgaser år 0 till 2005 ” CO2 level nu ”Safe CO2 level…” Den exponentiella kurvan är skrämmande. Koldioxid, den dominerande gasen, står för nästan 80 procent av de totala utsläppen i världen och Sverige. Koldioxid kommer främst från användning av fossila bränslen, från avskogning samt från kalk- och cementtillverkning. Avskogning står för nära en fjärdedel! Även halten av metan (högra skalan) och lustgas (vänstra skalan) har ökat lavinartat de senaste 30 åren. Lustgas Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser. Totalt i världen står lustgas för cirka 8 procent av växthusgasutsläppen medan cirka 12 procent gäller för utsläpp i Sverige. Jordbruket står för >70% av lustgasutsläppen Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 14 procent av de totala utsläppen. Av utsläpp i Sverige står metan för cirka 8 procent. Fluorerade gaser (HFC, PFC och SF6) kommer från industriprocesser samt läckage i samband med tillverkning och användning av dessa gaser. Till exempel i värmepumpar, kylanläggningar och luftkonditionering. Andelen är cirka 1 procent av världens utsläpp och cirka 2 procent för utsläpp i Sverige. Tänk på skalorna när du läser bilden! Källa: IPCC, 2007

Jordbruk är inte som andra sektorer Lustgas & metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket Lustgas 7,1 miljoner ton CO2e alla sektorer Koldioxid 52,9 miljoner ton CO2e alla sektorer Jordbruk är inte som andra sektorer. Lustgas & metan från biologiska processer dominerar växthusgasutsläppen i jordbruket. Jämfört med i andra sektorer där koldioxid är står för största delen. Samtidigt är jordbruket mycket beroende av fossil energi! Kan vi ha det så i längden? Jordbruket står för >70% av lustgasutsläppen Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier och bidrar med cirka 14 procent av de totala utsläppen. Av utsläpp i Sverige står metan för cirka 8 procent. Totala utsläppet av växthusgaser i Sverige, uttryckt i koldioxidekvivalenter, var ca 66,2 miljoner ton år 2010 med 4,1 % osäkerhet (Tabell S 1), vilket är en ökning med ca 6,6 miljoner ton jämfört med 2009. Utsläppen har minskat med ca 9 %, eller ca 6,5 miljoner ton, mellan 1990 och 2010. Osäkerheten är beräknad till + 2,1 % i trenden, dvs. minskningen ligger i intervallet 6,9 % - 11 %. Preliminära siffror från 2011 visar på en minskning igen till ca 61 miljoner ton CO2e. Utsläppen av koldioxid var ca 53 miljoner ton år 2010 vilket är ca 7 % lägre jämfört med 1990 (Tabell S 1). Energisektorn, inklusive transporter, står för ca 89 % av de totala koldiox-idutsläppen och är därmed den största källan till koldioxidutsläpp i Sverige. Koldioxid står för ca 80 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Metanutsläpp (CH4) kommer framför allt från jordbruk och avfallsdeponier och var ca 5,3 miljoner ton 2010 räknat som koldioxidekvivalenter (Tabell S 1). Sedan 1990 har utsläppen av metan minskat med ca 26 %, vilket främst beror på åtgärder inom avfallssektorn och jordbruksektorn. 2010 var totala utsläppen av lustgas (N2O) ca 7 miljoner ton räknat som koldioxidekvivalen-ter (Tabell S 1), vilket är en minskning med ca 16 % jämfört med 1990. Utsläpp av lustgas kommer huvudsakligen från jordbrukssektorn, men också från energiproduktion, industri-processer och hantering av avloppsvatten. Jordbrukssektorn står för den största delen av minskningen. Totala utsläppen av fluorerade gaser (PFCs, HFCs och SF6) 2010 var 1,1 miljon ton uttryckt i koldioxidekvivalenter (Tabell S 1). Detta innebär en ökning av utsläppen med 121 % jäm-fört med 1990. Ökningen beror främst på att ozonförstörande ämnen ersatts av HFCs. Metan 5,3 miljoner ton CO2e alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Vad är klimatpåverkan? - vanligaste växthusgaserna Med 100-årsperspektiv Lustgas N2O 298 ggr starkare än CO2 Metan CH4 25 gånger starkare än CO2 Utan växthusgaser skulle vi ha det kallt!! Global medeltemp. -18 Co H2O CH4 CO2 Källa SMHI s hemsida ”Med klimat menas en beskrivning av vädrets långsiktiga egenskaper mätt med statistiska mått. Klimatet kan därför bara "observeras" indirekt, genom insamling och analys av väderobservationer under en längre tid.” Vill du veta mer. Läs mer på SMHI:s hemsida i kunskapsbanken http://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat Växthuseffekten är en grundläggande egenskap hos jordens klimat - den påverkar balansen mellan inkommande solstrålning och utgående värmestrålning. När vi talar om växthuseffekten i samband med klimatförändringar menar vi ofta en förstärkning av den för livet på jorden livsnödvändiga och naturliga växthuseffekten. Största delen av den inkommande solstrålningen passerar genom atmosfären och värmer upp jordytan. Den uppvärmda jordytan sänder i sin tur ut värmestrålning vars passage till stor del effektivt hindras av växthusgaserna i atmosfären. En del av den stoppade värmestrålningen strålas tillbaka mot jorden, vilket gör att temperaturen hos jordytan hålls både högre och jämnare jämfört med en planet utan en atmosfär. Det är detta vi kallar växthuseffekten. En naturlig växthuseffekt har så gott som alltid funnits på jorden, tack vare förekomsten av vissa gaser - växthusgaserna - i atmosfären. Av dessa är vattenångan och koldioxiden de två viktigaste. Den naturliga växthuseffekten har varierat en del på grund av variationer i klimatsystemets naturliga drivkrafter. Temperaturen och vattnets kretslopp är starkt kopplade. Koldioxiden ingår i kolets kretslopp och påverkas därmed även den av klimatet. Utsläpp av växthusgaser Strålningsflödena genom jordatmosfären påverkas bland annat av atmosfärens sammansättning, och denna har under en längre tid förändrats på grund av mänsklig aktivitet. De vanligaste antropogent (mänskligt) påverkade växthusgaserna är koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas) och ozon. Vattenångan är inte medräknad här eftersom dess halt huvudsakligen ändras som en effekt av att temperaturklimatet ändras. En liten höjning i temperaturen till följd av ökad koldioxidhalt gör att mer vattenånga kan finnas i luften, vilket i sin tur leder till ytterligare ökning av temperaturen. Det här är vad man brukar kalla en återkopplingsmekanism och det är just den här återkopplingen som gör att växthuseffekten förstärks kraftigt då halterna av övriga växthusgaser ökar. Andra mycket kraftfulla växthusgaser är halokarboner (CFC och HCFC). De flesta är inte naturliga utan är framställda av människan. De har inte bara stor effekt som växthusgaser utan har dessutom stor ozonnedbrytande potential. Därför har produktion, användning och avveckling av dessa behandlats av Montrealprotokollet och i flera därpå följande avtal. Om dessa följs kommer en del av dessa halokarboner att sakta försvinna ur atmosfären. Det finns tre vanliga grupper av fluorföreningar, även kallade f-gaser. Dessa är: HFC som liknar klorfluorkarboner CFC (Freoner), Svavelhexaflourid (SF6) som används i elektronisk industri  Perfluorkarboner, PFC, som släpps ut vid aluminiumtillverkning och även används i elektronisk industri. Utsläppen av dessa ämnen till atmosfären är väldigt små och deras bidrag till växthuseffekten därför relativt liten. N2O Ej naturliga ämnen Fluorerade halokarboner Klimatpåverkan mäts i koldioxidekvivalenter CO2e GWP = Global Warming Potential

Klimatrapportering svenska utsläpp 1990 - 2014 Sektor Jordbruk År 2014 släppte Sverige ut 54,4 miljoner ton. Mellan 1990 och 2014 har utsläppen av växthusgaser i Sverige minskat med 24 procent. De långsiktiga minskningarna beror på åtgärder i flera sektorer, medan skiftningar i väder och konjunktur kan ge kraftiga mellanårsvariationer. Det är en minskning med tre procent jämfört med 2013. Sedan 1990 visar trenden på minskande utsläpp av växthusgaser i Sverige. 2014 var utsläppen 24 procent lägre än år 1990. De flesta sektorer har bidragit till minskningen, framför allt uppvärmning av bostäder och lokaler, avfallsdeponier samt industrin. Minskningarna beror på en övergång från oljeeldade värmepannor till el och fjärrvärme, på deponiförbud och på utsläppsminskningar inom industrin. Utsläppen från internationellt flyg och sjöfart, så kallad bunkring, var 8,2 miljoner ton år 2014. Utsläppen rapporteras separat och ingår inte i Sveriges åtaganden om utsläppsminskningar. Därför räknas den inte med i Sveriges nationella total, som syns som en totallinje i diagrammet. Utsläppsökningen är 128 procent sedan 1990. En förklaring till denna kraftiga ökning är ökad globalisering, där såväl människor som varor transporteras allt längre sträckor. Utsläppen i jordbruket Utsläppen av växthusgaser från jordbruket har i stort sett minskat sedan 1990. Utsläppen var 11 procent lägre år 2014 än 1990, men har ökat med en procent sedan 2013. Den långsiktiga minskningen beror främst på minskad boskapshållning, ökad produktivitet och minskad användning av mineralgödsel. Utsläppen av lustgas har ökat 2013 och 2014. Anledningen är främst den ökade användningen av mineralgödsel. Jordbruket tillhör den icke handlande sektorn som ska minska utsläppen med 40% till 2020. Inget tydligt beting för jordbruk finns än så länge. Förändring inom skog och mark Summan av utsläpp och upptag av växthusgaser inom skog och mark, resulterade i ett nettoupptag om 45 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2014. Nettoupptaget har varierat mellan 31 och 45 miljoner ton under perioden 1990 till 2014. Variationen beror bl.a. på hur stor avverkningen av skog är. Det är viktigt att behålla eller öka nettoupptaget av koldioxid från luften, för att undvika att denna sektor bidrar till utsläppen. Utsläppen från skog och mark räknas inte in i den nationella totalen, och ingår inte i nationella utsläppstotalen (linjen) i diagrammet. Du kan läsa mer om vilka utsläpp som ingår i de olika sektorerna, och deras andel av de totala utsläppen under fliken "Fakta om utsläpp och upptag". En tredjedel av utsläppen kommer från transporter En tredjedel av de nationella utsläppen av växthusgaser, kommer från inrikes transporter. Utsläppen är något lägre år 2014 jämfört med 1990. Utsläppen domineras av utsläpp från personbilar och tunga fordon. Utsläppen från personbilar var 17 procent lägre år 2014 än 1990. Från början av 1990 till ungefär 2007 låg utsläppen på en ganska jämn nivå, trots att trafiken ökade. Detta tack vare att bilarna blivit energieffektivare, samtidigt som användningen av biobränsle ökat. När trafikökningen avtog mellan 2007 och 2013 började utsläppen minska ganska rejält. Mellan 2013 och 2014 har dock trafiken börjat öka igen. Det senaste årets trafikökning har lett till att minskningen av utsläpp från personbilarna börjat avstanna. Ökade utsläpp från vägtrafiken är att vänta om inte åtgärder sätts in för att minska trafiken, öka energieffektiviseringen samt användningen av biobränsle. Utsläppen från tunga fordon, d.v.s. lastbilar över 3,5 ton, var 15 procent högre år 2014 än 1990. Utsläppstrenden följer i stort transportarbetet, d.v.s. hur mycket  och hur långt gods transporterats. Transportarbetet är i sin tur kopplat till den ekonomiska utvecklingen och har varit ökande från början av 90-talet fram till ungefär år 2007. Sedan några år tillbaka har utsläppen från tunga fordon börjat minska. Utsläpp från internationella transporter, d.v.s. från bränslen som bunkras i Sverige, bidrar till betydligt större utsläpp än den inhemska sjöfarten och flyget. Utsläppen från internationell sjöfart och flyg ingår inte i det som räknas som Sveriges utsläpp och rapporteras till FN:s klimatkonvention, UNFCCC samt till EU som en separat post. Utsläppen var 8,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2014. Det är en ökning med 128 procent sedan 1990 och med sex procent sedan 2013. Ökningen är kopplad till en ökad globalisering, ökade godstransporter och ett ökat resande. Sverige släppte ut 56 miljoner ton växthusgaser 2014. Jämfört med 2012 är det en minskning med tre procent och jämfört med 1990 är det en minskning med 23 procent. År 2013 släppte Sverige ut 55,8 miljoner ton och hade ett nettoupptag om 41,6 miljoner ton. Enligt Naturvårdsverkets ”snabbstatistik” var utsläppen av växthusgaser var 53,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2014. Sedan 1990 har utsläppen då minskat med 25 procent. Minskningarna beror på åtgärder i flera sektorer, men påverkas även av skiftningar i vädret samt konjunkturläget. En tredjedel av utsläppen kommer från transportsektorn. Utsläpp från inrikes transporter står för en tredjedel av de nationella utsläppen. De är något lägre år 2013 jämfört med år 1990, men inkluderar alltså inte internationellt flyg och sjöfart. Naturvårdsverket, National Inventory Report Sweden 2015

Utsläpp per sektor 2013 I sektorn Jordbruk ingår endast metan och lustgas från djurhållning mark och gödselhantering. Men inte utsläpp från organogena jordar, det ligger i utsläppssektorn LULUCF Land Use Land Use Change and Forestry. Jordbrukets förbränning vid användning av arbetsmaskiner är en del av sektorn Transporter. Brukar ligga på cirka 3 %. Naturvårdsverket, National Inventory Report Sweden 2014

Utsläpp i sektorn jordbruk 1990-2011 Metan CH4 från husdjurens matsmältning LustgasN2O från mark N2O & CH4 från gödsel Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn minskar stadigt sedan 1990 men har ökat 2013. År 2013 var de totala utsläppen från jordbrukssektorn cirka 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter, varav hälften är lustgas (N2O) och cirka 49 procent metan (CH4) och 1 procent koldioxid (CO2). Utsläppen av växthusgaser från jordbruk har minskat med drygt 12 procent sedan 1990, främst tack vare minskad boskapshållning och minskad användning av mineralgödselmedel. Under 2013 har utsläppen ökat med drygt 4 procent jämfört med 2012 mest på grund av ökade sålda mängder av mineralgödsel (+8.5 procent) under 2013. År 2013 svarade jordbrukssektorn för cirka 12 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Jordbruket är den största källan till utsläpp av växthusgaserna CH4 och N2O. De kommer från djurens matsmältning, stallgödsel och odling av jordbruksmark i Sverige. Medan CO2-utsläpp kommer från kalkning och användning av urea som gödselmedel är marginalt. Utsläppen beräknas baserat på bland annat antal djur, gödselmängder och gödselhanteringssystem, tillförd mängd kväve och jordbruksarealer. Sveriges officiella statistik Denna statistik tillhör Sveriges officiella statistik. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-jordbruk/

Avfall 65% minskning Jordbruk 12% minskning Totala utsläpp av metan CH4 i Sverige i miljoner ton koldioxidekvivalenter, 1990-2014 (exklusive LULUCF) Avfall 65% minskning Jordbruk 12% minskning Metanutsläpp i Sverige 1990-2014, Naturvårdsverket, National Inventory Report Sweden 2015 De totala utsläppen av metan (CH4), med undantag av utsläpp från LULUCF, var 5,2 miljoner ton räknat som koldioxidekvivalenter 2014, se Figur 2.6. De viktigaste källorna till metan är jordbruk (CRF 3) (66%), avfallssektorn (CRF 5) (23%) och förbränning av fossila bränslen inom energisektorn (CRF 1) (7%). Utsläppen av metan har minskat med 35 procent sedan 1990. Den främsta orsaken till minskningen är mildrande åtgärder som vidtas i avfallssektorn , till exempel förbud mot deponering. Den avfallssektorn har minskat sina utsläpp av metan med 65 procent mellan 1990 och 2014 samtidigt som utsläppen inom jordbrukssektorn minskade med 12 procent under samma period. Naturvårdsverket, National Inventory Report Sweden 2015

Indirekta lustgasemissioner Utsläpp i jordbrukssektorn! Vad saknas?!! Lustgas N2O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Metan CH4 från matsmältning stall och gödsellager Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO3) eller ammoniakförluster (NH3)

Totala GHG-utsläpp från jordbruk i Sverige inklusive organogena jordar Mton CO2e KOLDIOXID främst från organogena jordar 16% METAN 11% 25% 8% 40% LUSTGAS Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Kalkning Koldioxidavgång från mark Energianvändning arbetsmaskiner Energianvändning uppvärmning Källa: Underliggande siffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change 2018-08-07

LULUCF = Land Use & Land Use Change & Forestry Alla utsläpp & koldioxidupptag i skog minus LULUCF 1990-2012 Jordbruk Uppskattning av skogens upptag minus avgång från organogena jordar Skogen tar upp en rejäl mängd CO2 per år mer än 40 miljoner ton CO2e per år. Växthusgasförlusterna från organogena jordar brukar ligga mellan cirka 2,5 och 3,5 miljoner ton CO2ekvivalenter inräknat både koldioxid och lustgas. Lustgasavgången från en organogen jord kan vara upp till 30 gånger högre än från en ren mineraljord. Schablonberäkningen här bygger på att usläppet är ca 8 gånger högre än från mineraljordar. LULUCF = Land Use & Land Use Change & Forestry

Sveriges jordbruk har även klimatpåverkan i andra länder Sveriges jordbruk har även klimatpåverkan i andra länder.. (som inte syns i vår rapportering) Koldioxid Energi 11% Metan 25% Organogen mark16% …vid produktion av foder mineralgödsel energi m.m. Gödselhantering 8% Lustgas 40% -ILUC avskogning… Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Kalkning Koldioxidavgång från mark Energianvändning arbetsmaskiner Energianvändning uppvärmning Källa: Underliggande siffrir till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

Förlustvägar i jordbruket Lustgas N2O direkt lustgasavgång från mark, stall och gödsellager Odling på organogena jordar Metan CH4 från matsmältning stall och gödsellager Koldioxid CO2 Odling på organogena jordar Energi-användning MINERALGÖDSEL FODER ENERGI Utsläpp vid produktion av inköpta insatsvaror Indirekta lustgasemissioner efter läckage av nitrat (NO3) eller ammoniakförluster (NH3) Valet av insatsmedel Spelar stor roll!

Utsläpp terrängfordon och andra maskiner i varje undersektor, 1990-2014 Jordbrukets utsläpp från arbetsmaskiner i Sverige är ungefär lika stora som inrikesflygets utsläpp. År 2014 var utsläppen från jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner cirka 20 procent högre 2014 jämfört med 1990. Skogsbruk Jordbruk Utsläppen från arbetsmaskiner och terrängfordon (mobil förbrännings) har ökat med 22 procent totalt sedan 1990. Bostadssektorn (CRF 1A4b) har ökat utsläppen från mobil förbränning med cirka 90 procent sedan 1990, men dessa utsläpp är relativt låga, 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014. Utsläpp från arbetsmaskiner inom jordbruk och skogsbruk (1A4c) har varierat under åren och är cirka 20 procent högre 2014 jämfört med 1990. I den kommersiella / institutionell sektor (CRF 1A4a) utsläppen har varierat något under perioden, men är i 2014 på ungefär samma nivå som 1990. I fiske (CRF 1A4c) utsläppen har minskat under de senaste decennierna, följer trenden med en krympande flotta av fiskefartyg i Sverige. Det bör noteras att utsläppen från arbetsmaskiner och terrängfordon är modellbaserad och det finns en stor osäkerhet kopplad till dessa utsläpp. Mer kan läsas om den använda modellen i bilaga 2.

Utsläpp av CO2 eq. från luftfart, sjöfart och järnvägar, 1990-2014 Inrikesflyget, nationell navigering och järnvägar År 2014, uppgick inrikesflygets utsläpp till 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är 24 procent lägre än nivån 1990. Emellertid varierade utsläppen under perioden. Utsläppen var på ungefär samma nivå under 2014 och 2013. Inrikesflyget har minskat sedan mitten av 2000-talet på grund av att andelen tåg och i viss mån bilresor har ökat. Anledningen till att människor i större utsträckning väljer att resa med tåg eller bil i stället flyga inhemskt är sannolikt eftersom kortdistansflyget har blivit mindre tillgängliga. Nya säkerhetskrav och rutiner har gjort flyget mindre fördelaktigt när det gäller flexibilitet och tidsåtgång för hela resan. Utsläpp från nationell sjöfart var 0,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2014. Det är 30 procent lägre än 1990 och 8 procent lägre än 2013, men utsläppen har varierat under perioden. Sveriges järnvägar är till stor del elektrifierad, med endast ett fåtal mindre linjer som betjänas av dieseldrivna tåglok. Utsläppen från järnvägstransporter har mer än halverats sedan 1990 och är nu 0,05 miljoner ton koldioxidekvivalenter

Jordbrukets energianvändning i Sverige 5000 5000 4500 4000 3500 3500 3000 3000 2500 GWh 2000 1500 1000 500 Energianvändningen i de areella näringarna, fiskesektorn, ren- näringen, jord- och skogsbruket utgör cirka 2 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Bensin- och dieselanvändning till arbetsmaskiner och transporter dominerar energianvändningen i alla näringarna. DIREKT energianvändning svenska gårdar INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror Källa: Jordbruksverket, 2010

Växthusgaser av svensk konsumtion 1993-2012 Våra utsläpp i Sverige minskar men har ökat i andra länder De totala utsläppen orsakade av svensk konsumtion har ökat från 100 till 117 miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1993 till 2011. Det motsvarar 17 procents ökning. Utsläppen i andra länder som sker till följd av svensk konsumtion (det som importeras) har ökat med 30 miljoner ton under perioden. De inhemska utsläppen i Sverige orsakade av konsumtion minskar samtidigt med 13 miljoner ton. Per person har utsläppen varierat mellan 16 (2001) till 21(2006) ton CO2 e per år inräknat vår konsumtion av importerade varor. 2012 var utsläppen per person knappt 17 ton CO2 e per år. Globalt sett behöver snittet ligga under 2 ton CO2 per år för att nå 2 gradersmålet. Växthusgaser av svensk konsumtion 1993-2012 Vi behöver minska våra utsläpp per person med cirka 90 % för att nå målet 2 ton CO2 per person och år

Vad motsvarar 1 ton CO2e ungefär?? En person i Sverige äter på ett år i genomsnitt kött, mjölk och ägg som gett ca 1,1 ton CO2e växthusgasutsläpp 1 flygresa Stockholm- London Källa: Motormännen web 1000 mil med bensinbil (0,6-0,8 l/mil) motsvarar ca 1,8 ton CO2e Källa: Klimatkontot, IVL:s hemsida. Produktion av ca 1000 liter mjölk Sverige ger klimat- påverkan med ca 1 ton CO2e Källa: SIK Sänkning av temperatur i ditt hem med 0,5 grad/år     Plantering av 25 träd (som absorberar motsvarande volym CO2)     Ca 75 mils bilkörning     1 flygresa Stockholm-London Berglund et al., 2010 Utsläppen per person och år totalt i världen behöver ligga under 2 ton CO2e per år i slutet av århundradet……. 10 mest använda glödlampor. Byte mot lågenergilampor sparar knappt 0,5 ton CO2e Källa: Naturvårdsverkets webbplats

kväve och energi i förhållande Hög jämn produktion till insatta resurser av kväve och energi Hur minska jordbrukets klimatpåverkan…

Resurseffektivitet och långsiktig markvård Vad kan vi göra för att minska utsläppen från jordbruket Resurseffektivitet och långsiktig markvård är A och O för att minimera utsläppen Eftersom klimatförändringen är ett globalt miljöproblem är det viktigt att titta på utsläpp i kg CO2e per kg produkt både vid inköp av insatsvaror och när produktionens utsläpp värderas.

Startbesöket - rådgivningsplanen Energikollen & Klimatkollen Exempel på rådgivning där det du säger som rådgivare kan spela roll ur klimatsynpunkt Startbesöket - rådgivningsplanen Energikollen & Klimatkollen Foderrådgivning Grovfoderodling Betesstrategi Byggnadsrådgivning Markpackning Dränering Upprepad växtnäringsbalans Kvävestrategi Precisionsgödsling Test av mineralgödselspridare Uppföljningsbesök Foto Janne Andersson

Klimat ska gå som en röd tråd i Greppas rådgivning Sant: Ni rådgivare kan göra skillnad – på riktigt! Klimat ska gå som en röd tråd i Greppas rådgivning Exempel på rådgivningsmoduler för en mjölkgård där det du säger som rådgivare kan spela roll ur klimatsynpunkt: Startbesök Klimatkollen Energikollen Foderrådgivning -Kontroll av foderstater -Endags utfodringskontroll Grovfoderodling Betesstrategi Byggnadsrådgivning -Stallmiljö och yttre miljö -Byggplanering Markpackning, Dränering, Upprepad växtnäringsbalans Kvävestrategi, Precisionsgödsling Test av mineralgödselspridare Uppföljningsbesök

Antal Klimatrelaterade rådgivningar per år i Greppa Näringen 2007-2016 Riktade pengar klimat 2010-2014 Riktade pengar energi 2011-2013

Startbesök Klimatkollen Energikollen Markpackning Dränering Exempel på rådgivning där det du säger som rådgivare kan spela roll ur klimatsynpunkt: Startbesök Klimatkollen Energikollen Markpackning Dränering Precisionsgödsling Test av mineralgödselspridare Foderrådgivning Grovfoderodling Betesstrategi Byggnadsrådgivning Kvävestrategi Uppföljningsbesök Klimatkollen Energikollen Foto Janne Andersson

eller på bli klimatrådgivare? Behöver du veta mer? eller på bli klimatrådgivare? Gå Greppas två dagars Grundkurs ”Jordbruket och klimatet” Rekommenderas för alla Grepparådgivare! Nästa kurs troligen kvartal 1 2019 2. Du ska även gå 1 dag Klimatkollen modulkurs 2019? 3. Du ska behärska och kunna tolka resultat i klimatberäkningar i VERA. Utbildning sker via webb, cirka 3 h samt du genomför hemarbete med en beräkning på ”egen” gård som ska granskas och godkännas 2018? Finns självstudiematerial 4. Du behöver förkovra dig & löpande uppdatera dina kunskaper på klimatområdet . Budskap ”Alla Grepparådgivare behöver behärska klimatfrågan framöver och är välkomna på våra klimatkurser. Det är en fördel om du kan kombinera klimatrådgivning med annan typ av fördjupningsrådgivning i Greppa som till exempel förbättrad kväveeffektivitet, ökad bördighet eller utfodringsrådgivning! För att bli klimatrådgivare behöver du en bra grund att stå på.