”Effektivitet i produktionen” definieras som:

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

Samhällsekonomi.
Marknadsekonomi eller planekonomi?
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Samhällsekonomi 2.
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI Varför studera ekonomi? Företagsekonomi
SAMHÄLLSEKONOMI.
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Fö 7 - Produktionsfaktorer
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Den offentliga sektorn i en marknadsekonomi
Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi.
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Introduktion Samhällsekonomi
Samhällets ekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Samhällekonomi.
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
Europakurs 4 Oiiiiiii!! Va!!?? Börjar den redan NU?
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?
Kap 1 Varför samhällsekonomi? Vi vill förstå de ekonomiska sambanden. Varför är ekonomer så oeniga? Teorier och modeller Naturvetenskaplig forskning –
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Pengar Byteshandel De första mynten Papperssedlar – Sverige först 1661
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
There is no such thing as a free lunch!
SAMHÄLLsekonomi.
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
There is no such thing as a free lunch!
Kap 14 Den offentliga sektorn och finanspolitiken
Kap 6 Kapitalmarknaden Eklund tar upp ”pengar” i tre olika kapitel med olika fokus: Kap 6 Lån och räntor på (kort och) lång löptid och är relevant även.
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Analys: Andra verktyg för att rädda miljön?
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Spelar priset någon roll? Om samhällsekonomiska analyser
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Frihandel.
Presentationens avskrift:

”Effektivitet i produktionen” definieras som: Resurserna används så att: Det är omöjligt att öka produktionen av en vara eller tjänst utan att skära ner produktionen av någon annan vara eller tjänst. Vi är på produktionsmöjlighetskurvan.

Rationella val – effektivitet i konsumtionen I ekonomiska modeller tänker vi oss oftast att människor gör rationella val. Det betyder att folk vet vad de vill och de handlar på det sätt att det blir så bra som möjligt för dem själva. Man gör en kalkyl innan man köper en godspåse eller utbildar sig. För och nackdelar? Man hamnar i en situation där den sista uppoffringen är lika stor som den behovstillfredsställensen man får av åtgärden.

Fig 2.3 Marginalintäkter och marginalkostnader Per månad i Göteborg Marginalkostnaden är stigande pga. avtagande avkastning. Marginalnyttan och marginalintäkten är avtagande. Beslutsregel för rationella val: Utbytena i ekonomin ska utföras så att MK=MI i varje enskilt fall. Sidan 35 Figur 2.3

Att konsumera flera olika varor mm Maximal nytta får konsumenten om hon ser till att marginalintäkten (marginalnyttan) per satsad krona är densamma för alla varor. Annars kan borde jag ju satsat min sista krona på något annat! Företag bör investera så att marginalavkastningen blir densamma för alla projekt. Detta garaterar tyvärr inte maximal produktion och nytta (fel på sid 35) Fin summering: ”Det ekonomisk tänkandet” på sid 36 I detta kapitel diskuteras inte fördelningsfrågor.

Samhällsekonomisk kalkyl Inkluderar de totala marginaleffekterna av och marginalkostnaderna för en viss åtgärd. Oavsett vem som betalar och oavsett vilken sorts effekter Om den totala nyttoökningen (intäkten) är större än den totala uppoffringen (kostnaden) bör man vidta åtgärden. Den är då ”samhällsekonomiskt lönsam”. Exempel: Att bygga höghastighetsjärnväg. Kostnader Bättre miljö Färre trafikdöda

Allmän jämvikt Teorin för jämviktsprisbildningen blir en teori för ”allmän jämvikt”, dvs jämvikt på alla marknader samtidigt. Om marknaderna fungerar väl: Effektivitet (dvs p=MK=MI för allt och alla) Varor, tjänster, arbetskraft, kapital, råvaror: Den osynliga handen

Alternativ till regleringar Vad göra om vi ogillar de fördelningspolitiska resultat som den fria markanden ger? Öronmärkta bidrag Ange maxhyror som ligger på eller lite över jämviktshyrorna?

Fullständig konkurrens Produkten är homogen Efterfrågan är så stor så att stordriftsfördelar inte spelar roll Företagen har så liten marknadsandel att de är pristagare. Alltså är marginalintäkten = priset Då kommer ett vinstmaximerande företag producera den kvantitet som gör att marginalkostnaden = priset (Vi antar ofta att alla företag har tillgång till samma teknik.)

Protektionism vs frihandel För att stödja den egna produktionen Infant industy Livsmedelsförsörjning

Kap 8 Plan eller marknad I detta kapitel berörs flera frågor som delvis ligger på höger-vänster skalan. Man kan ha olika syn på de olika delsfrågorna. Planekonomi (Vem bestämmer? Prismekanismen?) Socialism (Vem äger?) Omfördelande skatter Makt över produktion ger makt på fler sätt…?! Sociala skyddsnät Skattefinansierade varor och tjänster Offentliga eller privata utförare Att styra marknaden (åldersgränser, reklamförbud, tillstånd…)

Marknadsmisslyckanden Det finns ett antal område där marknaden brukar misslyckas med att leverera det medborgarna vill ha. Vi kallar dessa ”marknadsmisslyckanden”. Kollektiva varor. Alla får automatiskt del av varan (tex. försvar). Lösning: Bekosta via skatt

Privata och kollektiva varor

Marknadsmisslyckanden (forts.) Negativa externa effekter Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga kostnader för produktionen. Typexempel: Extrakostnader i form av miljöförstöring. Det kostar pengar att rena vattnet men de får samhället stå för, inte producenten. Lösning: En skatt eller avgift som motsvarar den externa kostnaden. Positiva externa effekter Prismekanismen förmår inte avspegla samtliga intäkter för produktionen. Typexempel: Utbildning, vaccination Lösning: subvention

Fig 8.1 Miljöavgifter som ett medel att rätta till externa effekter Avgiften leder till att utbudskurvan flyttar åt vänster (lyfts uppåt). Produktionen minskar. De inbetalade avgifterna räcker ganska lagom för att bekosta att återställa miljön, eller göra en annan samhällsförbättring som vi anser kompenserar för miljöskadan. Sidan 113 Figur 8.1

Fig 8.2 Kostnadskurvan ger ett pris på utsläpp Det har varit alldeles för billigt att använda fossila bränslen. Krav på utsläppsminskningar de kommande 20 åren: 35-40 mdr ton. Utbudet: Vi rangordnar olika åtgärder (isolera hus, köra bil snålare, …) utifrån deras kostnader. Jämviktspris: 40 Euro/ton Lösning: Inför 40 Euro/ton som global skatt, eller fördela lagom många utsläppsrättigheter. Sidan 115 Figur 8.2

Blandekonomi I verkligheten alltid en blandning av marknad och plan. Ren planekonomi har problem hantera: Samla in all information Bearbeta all information Osv osv Ren marknadsekonomi har problem hantera: Kollektiva varor Externa effekter Stordriftsfördelar Fördelningspolitik Ofullständig information Icke rationella (knark, säkerhetsbälte, prostitution, …) Osv … osv…. Transaktionskostnader Coase sid 56. Inom företag råder planekonomi. Tumregel: Om det inte är isönder, laga inte det!

Fig 8.3 Olika ”blandning” i blandekonomin Sidan 116 Figur 8.3

Fig 8.5 Olika ekonomiska system Kapitalistisk planekonomi: Krigsekonomier Socialistisk marknadsekonomi: Jugoslavien Sidan 121 Figur 8.5