Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Advertisements

Rökfria miljöer - skolan. Rökfri skola gäller Rökförbud gäller alla som vistas i skolan och på skolans område oavsett om man är elev eller personal, över.
Regiongemensam elevenkät 2016 Skolrapport Fjordskolan ÅK2.
Föräldramöte P/FXX. Vårt fantastiska lag ! Kalle Pelle Lisa NN.
9/21/2016 Föräldraenkäten 2015 Förskola Skyttebo.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
I samarbete med Nikolaus Koutakis Örebro universitet 1.
LAG OCH RÄTT Brott och straff. Varför behöver vi lagar och regler? Lagarna är till för att : göra det lättare att leva tillsammans. De talar om vad som.
”Förskoleklassen en klass för sig” Förskoleklassen är en bro mellan förskola / skola och elevernas fortsatta lärande. Förskoleklassen omfattas av läroplanens.
Hur tänker du kring detta? 1 Du läser något på sociala medier som upprör dig. Du kommenterar och delar inlägget och flera av dina vänner gör samma.
Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter…
Barn och ungdomars utveckling
ELEVHÄLSAN PÅ ALZAHRAÀ AKADEMI
Religion - vad är det?.
VÄLKOMMEN TILL 6A.
Fair play Samhällskunskap åk 4.
Människokännedom.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Att våga där men inte här! Om tonen på nätet.
Välkommen till mitt utvecklingssamtal ÅK Ht 2017
KORT KJOL Christina Wahldén.
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Variationer av kön.
Förslag till lektion och samtalsguide – unga och vuxna. Kort version
Skjut dig själv! Om att säga ifrån på nätet.
Värderingar Spårvägen F98
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Alla människor är lika mycket värda!
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
Konflikthantering på arbetsplatsen
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Granska läromedel.
Välkomna! INNEHÅLL Skolan berättar om vilka utmaningar de har haft under terminen. Socialtjänstens förebyggarteam presenterar vilka problem de upplever.
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Mitt utvecklingssamtal HT 2016
Trivselregler på Navet
Religion.
Det nya medielandskapet och våra relationer
Det här arbetar vi med för att du ska kunna nå kunskapskraven
”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade
Barnskyddsdokumentation
LIKABEHANDLING.
Vem är Kristina Johansson och vad gör hon då?
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
Världsvan & Hemkär Vår världsvana kommer av viljan att växa och vår nyfikenhet på framtiden och vad som händer i omvärlden. Här finns nytänkande och.
Puberteten Vad är det för något..?
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Regiongemensam elevenkät 2018
Skyddsombud i Vision
Enkät i gymnasieskolan 2015
Barnkonventionen.
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Regiongemensam elevenkät 2016
Föräldra- och elevmöte
Bodens ungdomsmottagning
Enkät i gymnasieskolan
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Vad är målet? Hur kommer vi dit? På vilket sätt?
Information om licenser:
P-11.
Enkät i gymnasieskolan
Särbehandling.
LikabehandlingsplAnen
Religion Livsåskådning.
Katedralskolans ordningsregler
Presentationens avskrift:

Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra Munksundsskolan - en skola för alla - glädje, nyfikenhet och tillsammanskraft utvecklar oss in i framtiden Skolans Trygghetsarbete Om du blir utsatt Om du som elev känner dig illa behandlad av andra är det viktigt att du berättar om det för någon vuxen på skolan, t ex din lärare eller någon annan som du litar på. All personal på skolan måste göra vad de kan för att försöka hjälpa dig. Om du känner dig otrygg på rasten kan du ta hjälp av en rastvärd. Trygghetsarbetet ska genomsyra det dagliga arbetet Mål Ingen elev på skolan ska känna sig utsatt för mobbning eller kränkande behandling. Alla elever ska känna sig trygga på skolan. Alla elever ska ha något att göra eller någon att vara med på rasterna. Alla elever ska känna till Munksundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Alla elever ska känna att dom får arbetsro på lektionerna. Vårt arbete Daglig uppföljning om elev inte har kommit till skolan genom ett telefonsamtal hem. På skolan har vi schemalagda rastvärdar och organiserade lekar ordnas på lunchrasten varje dag. Kamratstödjare finns i varje klass. De träffas regelbundet tillsammans med handledarna. Gemensamma trivsel- och ordningsregler. Trivselenkät som genomförs och följs upp en gång/termin. Elevråd och klassråd där eleverna får uttrycka sina synpunkter. En vänskaps/FN-dag ordnas varje år. All personal som upptäcker pågående kränkningar ska ingripa. Personal som får veta att en elev känner sig utsatt för kränkningar ska informera rektor och trygghetsteamet. I första hand är det klasslärare som ska prata med eleverna för att ta reda på vad som hänt. På skolan finns ett trygghetsteam som arbetar med att få stopp på kränkningarna. Vad är en kränkning? Kränkande behandling är när en person blir illa behandlad av andra så att personen känner sig mindre värd och mår dåligt. Kränkningar kan vara: Fysiska, t ex att slå sparka eller knuffa någon Verbala, t ex att säga elaka saker eller hota någon Psykosociala, t ex att sprida ut rykten om någon eller att inte låta en person vara med Text- och bildburna, t ex att skriva elaka meddelanden på internet eller via sms, att ta bilder eller filma någon utan personenes tillåtelse Mobbning är när någon eller några medvetet behandlar en person illa, och det händer flera gånger. Alla elever har rätt att må bra och känna sig trygga i skolan Ingen elev ska behöva bli utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller mobbning. Det står i lagen att ingen vuxen eller inget barn på skolan får behandla någon illa. Diskriminering Alla elever ska ses som lika mycket värda. En elev får inte behandlas sämre än andra elever bara för att eleven: är tjej eller kille inte klär sig eller beter sig som en tjej eller kille förväntas göra har en viss religion kommer från ett visst land har en funktionsnedsättning har en viss sexuell läggning har en viss ålder. Vad gäller i skolan? När något har hänt Vad kan du göra? Om du kränker andra Det kan finnas olika anledningar till att en person utsätter andra för kränkningar, t ex att personen är rädd för att inte passa in. Om du utsätter andra för kränkningar behöver du fundera på hur det känns för den som blir utsatt. Ibland kan det vara svårt att själv sluta med ett beteende som kränker andra, man kan t ex känna press från andra att fortsätta. Du behöver då få hjälp från någon vuxen. Vad kan du som förälder göra? Om du får kännedom om eller misstänker att ditt barn inte har det bra i skolan är det viktigt att ta kontakt med personalen på skolan. Kränkningar kan vara svåra att upptäcka, då de kan ske när vuxna inte ser det. Det kan vara svårt att ta till sig att ens barn utsätter andra för kränkningar eller mobbning. Men om det är så, måste du göra något åt det. Det är viktigt både för det utsatta barnet och ditt eget barn. Var tydlig med att du inte accepterar att någon utsätts för kränkningar. Om skola och hem klart tar avstånd ifrån kränkningar får detta en positiv inverkan på barnen. Ta kontakt med skolan för att få hjälp. Om någon annan inte har det bra Säg ifrån om någon annan blir utsatt för kränkningar. Det kan vara svårt att på egen hand säga ifrån när någon annan blir illa behandlad. Ta då hjälp av en vuxen. Om du ser att någon går ensam på rasten, fråga om personen vill vara med. Ge inte upp om du får ett nej – du kan behöva fråga flera gånger.