Spirometri Kort inledning Laszlo Toth heter jag. Jag jobbar som överläkare här. Jag har flyttat till Sverige med min familj i 2013.

Vikten av att utföra spirometri Gina GOLD www.ginasthma.org FEV1 FEV1/FVC PEF variabilitet Asthma kontroll test + årlig kontroll spirometri www.goldcopd.org FEV1/FVC < 0,70 och ingen normalisering FEV1 visar KOL svårighetsgrad CAT test och spirometri Spirometri har blivit en självklar del av diagnostik och uppföljning asthma, KOL och andra lungsjukdomar på sjukvården. Vikten av att utföra spirometri betonas mycket starkt i nationella o internationella riktlinjer för KOL o asthma vård. En enda spirometri kan ju inte ge altid dignos för oss utan pats sjukhistoria samt föregående spirometri undersökningar kan vara en del av pats anamnes varför jag vill be er att vara inte rädd för att göra spirometri. Men hur mäter man på rätt sätt och hur ska resultaten tolkas? Jag kommer att visa en kort inledning till er.

Spirometrins historia John Hutchinson 1846 beskrev det 1:a vetenskaplig spirometer samt beskrev benämningen Vitalkapacitet ’ 1947 Robert Tiffeneau regsiterade forcerad utandningsmanöver Först och främst några ord om spirometrins historia. Den engelske försäringsläkaren och kirurgen John Hitchinson beskrev redan i 1846 en spirometer som bestod av en välbalanserad kalibrerad klocka som lätt rörde sig i ett vattencylinder. Han undersökte över 4000 individer och visade att lungvolymerna varierar mellan individer och med kroppsläge samt sjukdom. Han introducerade benämningen vitalkapacitet på den maximala volym vi kan andas in eller ut och skrev en bok om betydelsen av spirometri för försäkringsbolagens vitalstatistik. Spirometri uppfattades som en viktig undersökning men kom inte i bredare kliniskt bruk förrän 100 år senare. År 1947 visade Robert Tiffeneau i Paris att en forcerad utandningsmanöver kan registeras samt att denna som andelen av vitalkapaciteten visar på orsaken till funktionsnedsättningen, dvs. obstruktiv eller restriktiv inskränkning.

Normal Flöde – Volym kurva Normalvärden för olika spirometriska mått på lungfunktionen har ett stor variationsvidd i populationen, även när hänsyn är tagen till kön, kroppslängd o älder därför vill jag betona vikten av att veta vad som visar olika del av flöde/volym kurvan. Man ser på Figur 1 en principiell forcerad expiratorisk och inspiratorisk flöde/volym kurva. Figur 2 visar schematisk skiss av luftvägsträdet. Sifrorna till höger om figuren anger luftvägsgenerationen. Pilar mellan figurer visar att den högsta del av FVkurvan motsvarar för flöde i de största luftvägarna och den nedersta del av kurvan motsvarar för nedersta eller små luftvägarna. Inspiratorisk del av FV kurvan liknar på halvmåne. Om det liknar på punkterad däck det kan talar om obstruktion som finns utanför bröstkorgen till. ex. i köldkörtelhöljd.

Hur gör man rätt Spirometri? Jag vill inte visa till er hur man utföra spirometri undersökning. Om ni vet ej hur man gör rätt när patient sitter brevid spirometer ni är välkomna hos oss på mottagningen. Jag vill däremot betona att en spirometri skall ge sanna och reproducerbara mätvärden. Man ser på detta figur att det finns ju skilnad mellan sant värde och mätserie. En undersökning måste ge valid resultat vilket innebär att mätserie skall vara nära som teknistmöjligt till sant värde samt mätserie skall vara reproducerbar. Därför viktigt att upprepa Spirometri minst 3 gånger i rad i en mätserie och skyllnad skall vara mindre än 3% i VC, FEV1 och utandningstid skall vara 6 secunder.

Normal, Obstruktiv och Restriktiv kurva Man ser ju inte utandningstid på FV kurvan och därför mycket viktig att när man tolkar spirometri undersökning man måste kolla om patient har blåst att minst 6 sekunder. På första figur ser man en normal FV kurva. Max flöde uppnår 8-10 L/s, utandningstid 6 sekundum och flöde sjunker med det samma hastighet. Den andra figur visar en obstruktiv kurva. Man ser att utandningstid uppnår 12-13 secunder samt med sjunkande lungvolym sjunker flödeshastigheten snabt, uppnår bara 6 L/s. Det finns snabb utandningsflöde från stora luftvägarna o det finns ett bryttpunkt när små luftvägarna ihopkomprimeras och sedan man ser lågt flöde i förlängd tid. Det brukar kallas hängmatteform. Den 3:e figur visar ett restiktiv kurva. Utandningstid knapt når 6 sekunder. Pat orkar inte blåsa ut luft i 6 sekunder eftersom lugornas elasticitet är minskad. Det innebär att lungorna är mycket stelare, knappt kan expandera vid inandning och det finns inte nog mycket luft att blåsa ut. Flödehastighet kan vara nära till normala men vitalkapacitet är minskad.

Det är dags att diskutera några Pats fall Det är dags att diskutera några Pats fall. Har ni tipps vad som visar kurvan och hur sjuk Pat är?

Nästa Pat är 65 år gammalt, f Nästa Pat är 65 år gammalt, f.d rökare, har slutat rökning för 5 år sedan. Har rökt 15 cigaretter om dagen i 40 årstid. Har andnöd vid ansträngningen. Vad har hon för sjukdom? Vad ser man på kurvan?

Nästa Pat var rökare när hon var ung Nästa Pat var rökare när hon var ung. Slutade rökning och därefter Sarkoidos diagnostiserades på henne. Hon knapt orkar gå på toa, samtalsdyspnoe noterades. Vad ser man på kurvan? Christos kommer att berätta till er om fibros.

Här ser man ett reversibilitettest. Pat är f. d. rökare, har 10 packår Här ser man ett reversibilitettest. Pat är f.d. rökare, har 10 packår. Jobbar som stensättare. Har nedsatt ork, vaknar i mitten av natten på torrhosta. Allergitest u.a. Reversibilitettest utfallit negativt. Reversibilitet test bedöms positivt om mer an 12%/200ml ökning noteras i FEV1 eller FVC. Vad ser man på kurvan? Vad gör lungspecialist då?

Man gör ett provokationstest Man gör ett provokationstest. Pat inhalerar metacholin i ökade doser och man registrerar FEV1.

Detta pat är f. d. rökare. Diabetiker, numera pensionerad Detta pat är f.d. rökare. Diabetiker, numera pensionerad. Har nedsätt ork, hjärtsvikt men underbensödem. 6minuters gångtest visar kraftigt SO2% sjunkning under gångtestet. Det sjunker från 92 till 84%. Vill ni veta något mer om Pats anamnesen?