Genetik 9C

Genetik (ärftlighetslära) Genetik handlar om hur gener går i arv och hur det påverkar egenskaper hos levande varelser. Våra kunskaper om gener har lett fram till genteknik, DNA-analys och kloning. Detta har gjort att vi har hittat nya möjligheter att bota sjukdomar. Det väcker också frågor om vad som ska vara tillåtet att göra inom biologin. (TitaNO, Gleerup)

Vad är det som gör att du är du? Du har speciella egenskaper, till exempel din hårfärg, din form på näsan och ditt sätt att vara Kroppens celler består till stor del av en sorts ämnen som kallas proteiner. Det är proteinerna som gör dig till den du är (ex hårfärg, längd, temperament och bollsinne) Varje cell i kroppen har receptet på alla de proteiner som gör att du är du. (Biologi FOKUS, NATUR & KULTUR) Vad är det som gör att du är du? Cellkärna (innehåller arvsmassan)

Arv och miljö Det är inte bara arvsanlagen i cellerna som bestämmer hur du är och hur du ser ut. Den miljö du lever i har också stor betydelse. T ex hudfärg, du har olika lätt att bli brun men du måste vistas i en solig miljö. Nästan alla våra egenskaper beror på både arv och miljö. Egenskaper som bara bestäms av arv är t ex ögonfärg och örats form. Egenskaper som bestäms av både arv och miljö är t ex hudfärg, styrka och hur man arbetar i grupp. (Biologi FOKUS, NATUR & KULTUR)

Cellens byggnad Cytoplasma (cellvätska) Mitokondrier (cellens kraftverk, förbränningen) Lysosomer (renhållning och nedbrytning) Cellmembran Ribosomer (bygger proteiner av aminosyror) Cellkärna (innehåller arvsmassan)

Kromosom, DNA och gen

Hur fungerar arvsanlagen? Arvsanlagen i kromosomerna har recepten på proteinerna. I varje kromosom finns en jättelång molekyl som kallas DNA. Det är DNA-molekylen som innehåller arvsanlagen, som också kallas gener. En gen är en bit av DNA-molekylen. Varje gen är ett recept på ett protein. Receptet är en speciell kod.

Kromosomer I varje cell i din kropp finns 46 kromosomer. Hälften kommer från din mamma och hälften kommer från din pappa. På bilden har man sorterat kromosomerna i par. Den ena kromosomen från varje par kommer från mamma och den andra från pappa. Det finns alltså 23 par kromosomer i varje cell. Vad tror du? Är det en man eller en kvinna?

Vanlig celldelning Alla celler förökar sig genom delning Efter celldelning bildas två nya celler, dotterceller För att dottercellerna ska få samma antal kromosomer som modercellen, måste kromosomerna fördubblas innan celldelning Varje dottercell får lika många kromosomer som modercellen hade.

Reduktionsdelning Könsceller (spermier och ägg) innehåller bara 23 kromosomer. Dessa bildas genom en speciell form av celldelning, reduktionsdelning. Under denna celldelning minskar antalet kromosomer till hälften.

Dominanta och recessiva anlag När en äggcell och spermie smälter ihop hamnar arvsanlag från både mamma och pappa i det befruktade ägget. Vilket recept är det då som gäller? Ett anlag som dominerar över det ana kallas för dominant. Ett anlag som inte är dominant kallas för recessivt.

En liten film om genetik http://m.youtube.com/results?q=genetik

How do genes cause disease? Genetics and medicine, part one – video http://www.guardian.co.uk/science/video/2012/oct/13/genes-disease-video

Källförteckning TitaNO, Gleerup 2008 Biologi FOKUS, NATUR & KULTUR BIOLOGI DIREKT, Sanoma utbildning 2012 www.guardian.co.uk www.youtube.com