Digitala vårdtjänster - nya riktlinjer för ersättningar vid utomlänsvård Ineras konferens Digitala vårdmöten 11 september Agneta Rönn och Lars Kolmodin, SKL

Räkneexempel En genomsnittlig vårdcentral i Sverige hade 2016 ungefär 3000 fysiska vårdkontakter per månad, varav ca 1000 var läkarbesök. Om man slår ut det totala antalet digitala utomlänsbesök hos nätläkarna på alla vårdcentraler i landet blir det (i juli 2017)  i genomsnitt 17 per vårdcentral och månad.

Digitala vårdgivare; exempel Underleverantörs-avtal Läkarhuset Tranås Patienter från hela Sverige använder Kry.se via Läkarhuset Tranås, som ersätts för utomlänsbesök för alla utom patienter från Jönköping. Patienten betalar 250 kr, gratis för barn. KRY ägs av Webbhälsa AB. Vården via KRY utförs av de vårdgivare som har tecknat avtal samt av vårdgivaren Digital Medical Supply Sweden AB, som är ett helägt dotterbolag till Webbhälsa AB (https://www.kry.se/for-vardgivare/). Ackrediterad vård-central i vårdvalet

Uppdrag från ED-nätverket (feb17) Att inom ramen för en översyn av Riksavtalet för utomlänsvård Utreda den legala frågan om betalningsskyldighet för digitala tjänster från en underleverantör till en av annat landsting kontrakterad privat vårdcentral. Ta fram ”ett rimligt pris” (utomlänspris) för ett digitalt besök En viktig utgångspunkt är att den digitala vården är ett värdefullt komplement till den fysiska vården och blir en viktig del av den framtida vården!

Underleverantörers status Av landsting kontrakterad vårdgivare kan anlita underleverantör för fullgörande av kontrakt och får då samma juridiska status som den vårdgivare som kontrakterat dem Det finns inget undantag för digitala vårdtjänster, digital teknik är ett verktyg Underleverantörer blir därmed indirekt anslutna till offentlig finansiering och valbara enligt Patientlagen, Hälso- och sjukvårdslagen samt Riksavtalet för utomlänsvård Slutsatsen är att KRY och MinDoktor och ev tillkommande underleverantörer är indirekt är anslutna enligt LOV uppfyller aktuella kriterier för offentlig finansiering och valbarhet är valbara för patienter från hela landet

Vad är en rimlig utomläns-ersättning? Saknas bra kostnadsdata idag – priset måste grundas på kalkyl Avvägning – varken ”för låg” eller ”för hög” Prisreferenser för fysiska läkarbesök: varierar mellan 650 och 2195 kr Kalkyl grundas på lön för allmänspecialist och antaganden om: Andel av arbetstiden som är patienttid (70 – 80%) Kringkostnader (annan personal) per läkare (0,5-1) Övriga kostnader (20-30% av totala kostnaden exkl med service) Medicinsk service 50 kr per besök Antal besök per timme (3-4)

Sammanfattning av den beslutade rekommendationen (maj 2017) En rimlig nivå för gemensam utomlänsersättning för digitala besök är 650 kr för läkare, 600 kr för psykolog och kurator och 300 kr för övriga sjukvårdande behandlingar. Ersättningen är brutto, dvs. patientavgiften dras av vid fakturering. För att en digital vårdkontakt ska berättiga till ersättning ska ett antal krav vara uppfyllda: Kvalificerad sjukvård Krav på journalföring och rapportering Besök föregås av sortering ID-kontroll med stark autentisering Medicinsk service ska ingå Ersättningarna beslutas av sjukvårdsregionerna och tas in i de regionala prislistorna Rekommenderad ersättning gäller mellan landstingen (inte mot vårdgivare) och på kort sikt, måste sedan följa utvecklingen!

Vad händer nu? Fler digitala aktörer tillkommer… (Östergötland, Capio, Aleris, Medicoo m fl) Landstingen jobbar vidare med digitala lösningar bl.a. inom primärvård…. Av alla sex sjukvårdsregioner har fem beslutat följa rekommendationen (den sjätte behandlar frågan i höst). RJL har ändrat sin regelbok för ersättningar från 1 juli. En arbetsgrupp på SKL (fem landsting ingår) går vidare med vissa frågor som gäller Riksavtalet för utomlänsvård och ersättningar för digitala vårdtjänster Ytterligare frågor hanteras inom ramen för det breda arbete som pågår i hälso- och sjukvården kring digitaliseringen

Arbetsgruppens uppdrag (prel) Utomlänsersättningar Vad kostar vården och vad faktureras mellan landstingen? Ersättning till vårdgivaren – vilka incitament skapar differentierade ersättningsnivåer, t.ex. olika ersättningar för inom- och utomlänspatienter? Ersättningar för fler digitala vårdtjänster Patientavgifter – kan skillnaderna få några effekter? Medicinsk service – praktiska konsekvenser av kostnadsansvaret? Systematisk uppföljning av den digitala vården Upphandlingsfrågor – översiktlig kartläggning

Fler frågeställningar…. Uppföljning av vårdkvalitet i den digitala vården, kontrollfrågor m.m. Patientsäkerhetsfrågor, t.ex. vilken vård som kan ges resp. inte bör ges digitalt Hur arbetar landstingen strategiskt med utvecklingen av digitala vårdtjänster i primärvården? Kan en gemensam ingång till digitala vårdtjänster skapas via 1177? Digital triagering?