Vetenskap och utveckling 1800-talet
Vändpunkt Universitetsreformer (Tyskland) - seminarier - laboratorier (kemisten Justus von Liebig, 1826) Forskningsinstitutioner (Frankrike, USA) ”De lärdas republik” och nationalismen—vetenskaplig konkurrens
Världsbilden: geologin Geologin (kopplad till studiet av fossiler; ekonomiska och nationalistiska intressen: mineraler, kartläggning; kolonial expansion: att lägga anspråk på ett territorium) Vulkanister och katastrofister Uniformitarianister Aktualister: Charles Lyell (aktuella krafter: samma som tidigare, verkar långsamt och konstant)
Världsbilden: fysiken Ljuset: ämne eller rörelse? Elektricitet (Galvani/Volta)—magnetism (Gilbert)—elektromagnetism (Örsted)—elektromagnetisk energimekanisk energi (Faraday) Maxwell: elektromagnetiska vågor samma som ljusvågor—elektromagnetiska fenomen Nya begrepp: kraft, fält
Världsbilden: fysiken/kemin Termodynamiken: kraft—oförstörbar egenskap; en del av materia eller inte? Helmholtz: olika former av energi (”kraftformer”): kemisk, mekanisk, etc.—de kan omvandlas i varandra - Summan är konstant: termodynamikens första lag - ”Värmen kan endast övergå från en varmare till en kallare kropp”: termodynamikens andra lag; ”entropilagen”; ”värmedöden” vs. utvecklingsoptimismen (se biologin)—tidsbunden idé (jf. senare åsikter) Materia: atomteorin—ständig rörelse (Dalton) Kemi: grundämnen och kemiska föreningar (Lavoisier)—konstanta proportioner
Samhällsnynen: sociologin Atomer och individersamhället; sociala processer Saint-Simon: sociala grupper Social fysik: Auguste Comte Marx/Engels: sociala klasser Statistik och sannolikhet; Quetelet: ”genomsnittsmänniskan”: ”Bestämmandet av genomsnittsmänniskan . . . kan vara av största betydelse för vetenskapen om människan och samhällssystemet.”
Samhällssynen: antropologin, etc Att förklara intellektuella skillnader mellan folk och raser - hierarkiskt tänkesätt - bruk och missbruk av evolutionsteorin Misbruket av evolutionsteorin Antropometri
Människosyn: biologin Cellen – vävnaden Mikroberna (Pasteur) Livsprocesser reducerade till kemiska och fysiska processer
Människosyn: psykologin ”Empirisk” och ”rationell” psykologi: experiment och logisk reflektion Herbart: ”idéernas mekanik”—mekaniska begrepp (attraktion, repellering) förklarar hur idéerna blir en del av medvetandet Fechners laboratorium i Leipzig (1879): psykofysiken—sinnesfysiologi—mätningar och experiment Wundt: kritik av Herbart, byggde på Fechners forskning; förhållandet mellan den kroppsliga retningen och den psykiska förnimmelsens intensitet
Charles Darwin Darwins källor: - Malthus: befolkning och resurser - Lyell: jordens ålder - Adam Smith: ”den osynliga handen” - A. von Humboldt: växternas anpassning - Lamark: evolution och förändring
Om arternas uppkomst - variationer - konkurrens - anpassning - överföring av egenskaper - nya arter On the Origin of Species by means of Natural Selection or the Preservation of Favoured Races in the Struggle for Life Huxley Ernst Haeckel—rangordning—social darwinism Francis Galton—gener (Mendel)