Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet: får lärarstudenterna förutsättningar att lyda lagen…?

Stellan Arvidson 1948: ”Arbetssätt behöver underkastas vetenskaplig analys. [---] Under sådana förhållanden måste principen om en fortskridande skolreform innebära, att samtliga stadgor, planer och anvisningar inom skolväsendet görs lätt reviderbara, så att det kan modifieras i enlighet med vad kommande forskningsresultat och praktisk erfarenhet visar vara önskvärt”.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har länge varit centrala perspektiv för politiker och skolreformatorer (VG och BE) Presentation består av följande delar Några historiska nedslag gällande perspektiv på vetenskaplig grund och undervisning Presentation och diskussion om statens perspektiv på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i relation till disciplinära perspektiv inom historia En reflekterande och översiktlig diskussion om vi i Karlstad ger lärarstudenterna förutsättningar att följa skollagen.

Vad är Vetenskaplig grund enligt staten? Vetenskaplig grund antas innehålla två delar enligt Skolverk och Skolforskningsinstitutet. Dels ska innehållet i undervisningen vara vetenskapligt ”grundat” (vi ska t ex utgå från att andra världskriget slutade 1945 och att jordbruk varit det absolut dominerande sättet att försörja sig fram till åtminstone sekelskiftet 18/1900-t ) (Vi kallar det led 1; VG1)

Dels ska själva metoderna som undervisningen bedrivs på vara vetenskapligt utprövade och effektiva (Minten, 2017; Adamson, 2017; Persson & Persson, 2017). (Vi kallar det led 2, VG2) Beprövad erfarenhet är, enligt Skolverket, kollegialt utvärderade och sammanställda erfarenheter från undervisning (Minten, 2017).

Beprövad erfarenhet Enligt Skolverket kollegialt utvärderade och sammanställda erfarenheter från undervisning ”För att en erfarenhet ska vara beprövad måste den användas av ett större flertal, vara delad och prövad i ett kollegialt sammanhang och den måste vara dokumenterad” (Skolverket). Notera att snarlika skrivningar finns inom andra sektorer också!

Ytterligar begrepp (som vi inte närmare behandlar här) är Forskningsbaserat arbetssätt (FBA) Att arbeta forskningsbaserat handlar om att integrera både den vetenskapliga grunden, klassiskt framtagen empiri, med beprövad erfarenhet, annan systematiskt framtagen kunskap, det vill säga arbeta med bästa tillgängliga kunskap, evidens (Skolverket; 2017) Ett vetenskapligt förhållningssätt (VF) Ett vetenskapligt, kritiskt förhållningssätt betyder i praktiken att man ”vänder och vrider på saker”. (Skolforskningsinstitutet, 2017)

Evidensinformerad praktik/undervisning Evidensinformerad undervisning kräver ett ”bottom up”-perspektiv, där läraren väver samman den ”bästa” forskningsbaserade kunskapen med sin egen erfarenhetsbaserade kunskap, men också med barnens och elevernas synpunkter, behov och val.

Historiska nedslag 1940-t De stora skolreformerna som påbörjades efter 1940-talet kom att växa fram i nära samverkan med en vetenskapligt grundad försöksverksamhet. Psykologer, sociologer och pedagogik kom i nära samarbete med politiker och skolbyråkrater att utpröva olika sätt att organisera undervisningen. Framförallt handlade det om undervisning kunde bedrivas i homogena eller heterogena klasser. (Lindensjö & Lundgren, 2006; Askling, 2006).

Försöksverksamhet skulle lägga grunden för en vetenskapligt uppbyggd skola. Även om försöksverksamheten utgick från undervisningen så var det inte främst kopplat till olika praktiska undervisningsmetoder. Den vetenskapliga grunden kom i detta fall snarare handla om organiseringen av undervisningen och differentieringsfrågor (Lindblad, 1994).

En viktig aktör i detta sammanhang var uppbyggandet av Statens psykologisk-pedagogiska institut. Tanken med institutet var att främja samverkan mellan teoretisk och praktisk pedagogik (Lundahl, 2016). Det bör noteras att historikern Sven Grauers som också var ordförande för historielärarnas förening var institutets chef

Generellt sett låg vetenskaplig grund främst på organisering av skolan (differentiering eller ej). Vetenskaplig grund handlade också i hög grad om effektiva metoder (alltså led två i dagens syn på vetenskaplig grund) Få diskussioner fördes explicit om på vad sätt själva innehållet i undervisningen i t ex historia skulle vara vetenskaplig (avsaknad av diskussion om VG1)

Försök pågick även senare för att utpröva olika sätt att undervisa , t ex i det s.k ”MUT-projektet” på 70-talet som skulle pröva målstyrd undervisning (VG2) 2010/11 skrivs det VG + BE in i skollagen

Vad skulle då enligt dagens definition av vetenskaplig grund i historia vara ?(led ett)   Den första aspekten, innehållet ska vara vetenskapligt grundat, tolkar vi här på följande vis. Historisk kunskap består av flera delar. Till dessa faktakunskaper kan vi också koppla på mer komplexa kunskaper med ambitionen att förstå och förklara vad som t ex orsakade Berlinmurens fall. Det handlar t ex om ”faktakunskaper” som relativt enkelt kan verifieras eller falsifieras. T ex Berlinmuren föll 1989.

”Det handlar givetvis bland annat om ämnesinnehållet; vad säger den senaste forskningen inom det ämnesområde jag undervisar?” (Skolfi, 2017) Vad handlar det om? Innehåll + historiografi/teori (VG1a och VG1b)

Men historisk kunskap består också av disciplinära perspektiv på vad historisk kunskap är. T ex: Hur nås historisk kunskap Vad är sanning inom historisk kunskap och hur har begreppet diskuterats T ex Evans vs Jenkins Vilka är de centrala begreppen och perspektiven inom disciplinen historia? T ex Jenkins kritik av second order concepts (varför inte t ex centrum periferi, vad är en orsak) Hur har synen på kunskap utvecklats inom historieämnet?

Vi ser också att historiedidaktiska utgångspunkter är centrala i detta sammanhang, T ex: Mötet mellan historiekulturella föreställningar och vetenskapens förståelse av historia Kritiska aspekter av historisk kunskap

Hur ser det ut på lärarutbildningen? Exempel på kursskrivningar Historia med didaktisk inriktning 1, Delkurs 2, Den långa medeltiden, 7,5 hp. - redogöra för orsaker till och konsekvenser av övergången från den feodala staten till ett handelskapitalistiskt system, (VG1a)

Delkurs 3, Staten och kapitalet, 7,5 hp redogöra för olika historiska förklaringar till industrialiseringen och dess konsekvenser för olika samhällsgruppers levnadsvillkor, redogöra för teoretiska tolkningar av världskrigens samt kalla krigets orsaker och globala konsekvenser, Historiografiska inslag/vad historia som vetenskap VG1b)

Didaktiska inslag redogöra för och tolka kursplaner och betygskriterier för skolämnet historia. beskriva på vilka sätt historieläraren kan bidra till att utveckla elevers förmåga att med hjälp av historien orientera sig i förhållande till nutid och framtid, tillämpa och analysera digital informationsteknologi för att söka och förmedla kunskaper inom det historievetenskapliga fältet. Tveksamt om det dockar mot VG

Historia III med didaktisk inriktning Delkurs 1, Historisk teori och metod, 7,5 hp Efter genomgången kurs ska studenten kunna: 1. tillämpa fördjupade ämnesteoretiska och metodologiska kunskaper, 2. redogöra för historieforskningens kontextbundenhet i ett internationellt perspektiv och 3. värdera skilda ämnesteoretiska traditioner i ett internationellt perspektiv. (VG1b)

VFU planera, leda, genomföra och utvärdera längre perioders undervisning i den egna ämneskombinationen, med utgångspunkt i skolans styrdokument och teoretiskt förankrat i ämneskunskap och ämnesdidaktik, (VG1ab BE, delvis)

Sammantaget Förutsättningar för VG gällande innehåll och perspektiv Delvis Beprövad erfarenhet Delvis Vetenskapligt förhållningssätt och Forskningsbaserat arbetssätt (FBA) Tveksamt om det ges förutsättningar för Vetenskaplig grund gällande metod

Överrensstämmelse vs Grund Kan vara grundat på perspektiv som är rätt men får fel i framtiden.. och är då inte överenstämmelse med vetenskapen (Jmfr Persson & Persson 2017) Skinner Dewey Rüsen 2025…

Examensmål /UKÄ/HSV "visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen."