Motionsidrott för gemenskap och glädje Hej och välkommen! Vi ska ägna en stund åt att fördjupa oss i Korpen, var vi kommer ifrån och var vi är på väg. Hur våra verksamheter har vuxit fram och hur vi är organiserade. Efter den här stunden hoppas jag att jag kunnat bjuda er på några nya upptäckter och insikter kring en av Sveriges största motionsidrottsorganisationer Korpen.

Korpen är ett specialidrottsförbund, SF, i Riksidrottsförbundet. De flesta andra specialidrottsförbund organiserar en idrott – därav namnet, man har specialiserat sig – det är Fotbollsförbundet, Innebandyförbundet, Simförbundet osv. Korpen är ett fleridrottsförbund där flera idrotter får plats. Vi har vår grund i företagsidrotten men har också ett särskilt uppdrag att organisera motionsidrott för vuxna och äldre ungdomar. Tävlingsinriktad idrott och idrott för barn – det tillhör respektive specialidrottsförbund. Det är från företagsidrotten vi härstammar och den är viktigt för oss i Korpen. Det är vår historia, det unika för Korpen och vårt ursprungliga uppdrag inom Riksidrottsförbundet. Med företagsidrott menar vi föreningar som finns på arbetsplatser där man erbjuder anställda att vara med, på eller utanför arbetstid, i t ex fotbollslag, gympa eller motionslopp. Sådana föreningar är ibland direktanslutna till Korpen och ofta också medlemmar i ett eget idrottsförbund i företaget eller koncernen. Hur medlemsstrukturen i Korpen ser ut ska vi komma tillbaka till lite senare. Företagsidrott bedrivs också genom att andra föreningar i Korpen, de som kallas motionsidrottsföreningar, bedriver verksamhet på och för företag. Det kan t.ex. vara lagsportsserier för företag och gympapass för anställda.

Sedan starten har Korpen vuxit till att utöver företagsidrotten också erbjuda en enorm mängd motionsaktiviteter för alla. Korpen erbjuder också det vi kallar öppna arrangemang där allmänheten bjuds in till exempelvis motionslopp och tipspromenader. Det finns en otrolig bredd i Korpens verksamhet. Olika lagsporter som fotboll, innebandy och rinkbandy förknippar många med Korpen. Gympa på land och i vatten är också välkänt och uppskattat av många. Korpen rymmer också boule, bowling, golf, frisbee, varpa, stegtävling, motionslopp, seniorverksamhet, SM och EM i företags- och korpidrott, hälsofrämjande insatser på arbetsplatser, hälsotester, sporthus med gym och bollhallar och mycket mera. Något som få vet är att nästan en femtedel av Korpens alla personliga medlemmar är under 25 år. Och många fler unga deltar i öppen verksamhet i Korpen. Genom regeringens stora satsningar Handslaget och Idrottslyftet, har idrottsföreningar fått projektpengar för att rekrytera och behålla fler ungdomar. Korpen har byggt upp ett flertal lyckade verksamheter som lockar unga medlemmar och unga ledare. För Korpen är det viktigt att fokusera på de unga vuxna och jobba för att behålla de vi lockat till oss. Korpens verksamhet är alltid lokalt anpassad och kan skilja sig åt mycket mellan olika orter. På flera orter finns flera olika Korpföreningar som sysslar med olika saker. Ett exempel är Borlänge där man dels har Korpen Borlänge med motionsidrott för alla samt Korpförening Ica Maxi och Trafikverkets IF som har aktiviteter för sina respektive anställda. I de fall där flera Korpen föreningar finns på samma ort finns möjligheter att samverka kring till exempel aktiviteter, marknadsföring och utbildning. Den här bredden är absolut unik i idrottsvärlden och något vi kan lyfta fram när vi pratar om vad Korpen gör och erbjuder. 3

Korpen lokalt Här kan man förslagsvis lägga in sina lokala verksamheter 4

Om Korpen Hur det började Idrott på arbetsplatser populärt sedan slutet av 1800-talet OS i Stockholm skapade idrottsfeber Arbetare bildade idrottsföreningar Nytta av motion För att förstå varför det ser ut som det gör idag behöver vi börja med att titta på hur det hela började. Företagsidrott är ingen ny företeelse. Vi vet att arbetskamrater har samlats på sina arbetsplatser för att idrotta sedan slutet av 1800-talet. När OS hölls i Stockholm 1912 skapade det idrottsfeber i landet och inspirerade av sommarens stora happening startade brandmän och poliser idrottsföreningar på sina arbetsplatser. De hade förstås stor nytta i sina jobb av att hålla sig vältränade och kunde säkert redan då använda arbetstid till sitt idrottande. Det blev naturligt för dem att bilda föreningar och möta varandra i bland annat fotbollsmatcher. När åttatimmarsdagen infördes 1919 bidrog det till att många andra följde polisernas och brandmännens exempel och startade föreningar: Spårvägen, Skorstensfejarna, Dagens Nyheter och Restaurangernas IK bland många andra.

Om Korpen Hur det började Olika regler Första världskriget Carl Albert Andersson Under de kommande tio åren – fram till 1929 - bildades sådana yrkeskorporationsföreningar på 27 orter. Det var en ganska liten, men blomstrande, rörelse. Att ta hand om sin hälsa och att hålla kroppen frisk var verkligen i ropet på många sätt under just den här tiden. Men det spretade bland korporationsföreningarna. Man ville gärna mötas och spela mot varandra men reglerna var olika. Och det tjafsades om att man konkurrerade med de ”riktiga” idrottsföreningarna. Korporationsföreningarna anklagades för att ordna fram jobb åt bra fotbollsspelare för att de skulle kunna värvas till Korplaget på arbetsplatsen. Allt bråk höll på att ta kål på den spirande korporationsidrottsrörelsen. Och sen blev det världskrig. Det är förstås svårt för de flesta av oss att förstå vad ett så stort krig gör med världen, med människors framtidstro. Men vi kan ana att det blev viktigare än någonsin att ha något att hoppas på och kanske var den lilla idrottsföreningen viktigare än man kan först kan tro. Ungefär vid den här tiden klev en man som heter Carl Albert Andersson in på korporationsidrottsscenen. Han var en man med en dröm. Kriget var på väg att ta slut, ingen visste hur framtiden såg ut. Men Carl Albert var övertygad om att korporationsidrotten hade en viktig roll att spela. Han ville samla alla korporationsidrottsföreningar under ett stort paraply och få idén att växa. Människan behövde en ”frisk kropp och någonting att hoppas på” sa Carl Albert Andersson. Och han var övertygad om att han hittat lösningen.

Om Korpen Livskvalitet åt alla genom motion, Motto Livskvalitet åt alla genom motion, rekreation och friskvård i gemenskap – alla platsar i Korpen Det blev Korpen – ett svenskt nationellt korporationsidrottsförbund. Då helt inriktad på företagsidrott – korporationsidrott - idag både företagsidrott och motionsidrott för alla. Men grundidén är densamma. Och kanske också en del av utmaningarna. Carl Albert trodde på en sammanslutning, ett förbund för alla de spretiga arbetsplatsföreningarna. Bara genom att samarbeta, fast man var så olika, kunde man bli stora. Och det är precis det vi fortfarande tror på. Här ser du Korpens verksamhetsidé. Det är viktigt att känna till den och sätta sig in i vad den innebär för verksamheten. Den ska alltid guida oss när vi verkar i Korpen. Det är det som håller ihop oss och våra spretiga föreningar och aktiviteter. Ändamålet med Korpen, det som är hela grunden till varför vi finns till, låter så här: Korpen utvecklar, organiserar och sprider arbetsplatsanknuten idrott, hälsoinriktad motionsidrott och rekreation. Korpens verksamhet bedrivs främst i anslutning till arbetsplatser, bostadsområden och i andra sammanslutningar (korporationer). Korpen organiserar såväl individer som grupper. Även den formuleringen behöver vi ibland påminna oss om för att kontrollera av att det vi gör i vår verksamhet stämmer överrens med det vi tillsammans kommit överrens om att vi ska ägna oss åt. Reflektionsfråga: På vilket sätt stämmer vår verksamhet överrens med Korpens idé och ändamålsparagraf?

Om Korpen Hur det började Korpen har fortsatt att driva utvecklingen av motions-idrott i Sverige. Folkhälsokampanjer Riksidrottsförbundet Personligt medlemskap Korpen har fortsatt att driva utvecklingen av motionsidrott i Sverige. Bland annat har Korpen drivit stora folkhälsokampanjer. Motionsgympan, som idag är en mycket stor del av Korpens verksamhet, introducerades redan under 50-talet. I samband med detta blev människor som vill motionera tillsammans utanför arbetet också en målgrupp för Korpen. Under 40-talet arrangerades också s k "folkidrottsveckor" runt om i landet, där man varvade motionstävlingar med underhållning. Genom dem vände sig Korpen inte bara till folk på arbetsplatserna utan även till den breda allmänheten.  50-talet Under 50-talet genomfördes en hel rad olika kampanjer, t ex Sverigeloppet, som var en cykeltävling i etapper mellan Haparanda och Ystad. I anslutning till loppet ordnade Korpen lokala cykelarrangemang "i Sverigeloppets spår". "Kul på hjul" var ett annat cykelarrangemang med cykelturer med kontroller och tipsfrågor. Syftet var att få hela familjen att ha en både nyttig och trevlig dag tillsammans.Tillsammans med Gymnastikförbundet arrangerades "Spänst åt kvinnan". Det var en kampanj för att öka kvinnors aktivitet och engagemang inom motionsidrotten. Tävlingar och aktiviteter speciellt för kvinnor, men också utbildning av kvinnliga ledare var medel för att nå målet. 60-talet 60-talet var ett årtionde då Korpen satsade mycket på motion för familjen. Bland annat ordnades SM i familjemotion med lokala uttagningar och finaler på Skansen i Stockholm. En satsning gjordes också på pensionärsmotion, med t ex rikstäckande bowlingturneringar, som blev mycket populära. Men även arbetsplatserna uppmärksammades. Kampanjen 4M - människan, maskinen, miljön, motion lanserades för att bl a motverka den nya folksjukdomen ryggbesvär, att öka den enskildes kondition och arbetsförmåga, samt att mer allmänt skapa en god arbetsmiljö och därmed öka trivseln och hälsan. 70-talet Under 70-talet fick motionscyklandet sitt stora genombrott. Överallt ordnades helglopp eller stora cykelarrangemang. Det var också det årtionde då ledarutbildningen tog verklig fart. Många tusen ledare utbildades varje år för sina uppdrag inom de lokala motionsidrottsförbunden. 1976 blev Korpen medlem i Riksidrottsförbundet, som ett specialförbund för motion och friskvård. 80-talet 80-talet var decenniet då ”Prima Liv” utvecklades som ett koncept för Korpens friskvårdsarbete. Det var också ett årtionde då motionsgympan fick sitt stora genombrott. Jogging vågen bidrog till några större arrangemang, ex ” Lady och Lufsen” i Uppsala. Mångkampen var en rikstäckande tävling för femteklassare, arrangerad av Korpen tillsammans med Skolidrottsförbundet. Förutom motion var också information om vettiga matvanor en viktig del. 90-talet Under 90-talet ökade konkurrensen inom motions- och idrottssektorn dramatiskt. Många nya, framför allt kommersiella, aktörer dök upp på arenan. De individuella aktiviteterna ökade kraftigt, främst inom gympan. Det blev fler Korpen föreningar med så kallade sporthus som har gym mm. I mitten av 90-talet införs det personliga medlemskapet i Korpens föreningar.

Om Korpen Korpen Svenska Motions- idrottsförbundet Att vara medlem I Korpen Svenska Motionsidrotts-förbundet finns det tre olika sätt att vara medlem Företagsidrotts- föreningar - ansluter medarbetare på arbetsplatser Motionsidrotts- föreningar - Alla kan bli medlemmar Nationella organisationer - Ett 20-tal stora organisationer I Korpen finns det tre olika sätt att vara medlem. Det finns företagsidrottsföreningar som är medlemmar i Korpen. Ungefär en fjärdedel av föreningarna i Korpen är det. En företagsidrotts förening är bara öppen för dem som är anställda på en viss arbetsplats. Till exempel finns företagsidrottsföreningar på SBAB, Miljonlotteriet, Vattenfall och för anställda i många kommuner. Det finns motionsidrottsföreningar som är medlemmar i Korpen, t ex Korpen Uppsala, Korpen Karlstad och Korpen Jönköping. En motionsidrottsförening är en så kallad öppen ideell förening där alla som ställer upp på Korpens stadgar är välkomna att vara med. Motionsidrottsföreningarna utgör största andelen av Korpens medlemsföreningar. Utöver dessa två föreningsformer finns också stora nationella organisationer som är medlemmar i Korpen. Det är dels företag som erbjuder företagsidrott och andra ideella organisationer som stödjer Korpens idé. 9

Om Korpen Medlemsorganisationer Korpen har drygt 20 stora nationella organisationer som medlemmar. Bred verksamhet Unikt nätverk Utbyte av erfarenheter Korpen har drygt 20 stora nationella organisationer som medlemmar, bland annat Ericssonföretagens idrottsförbund, Trafikverkets fritidsförbund och Vattenfalls idrotts- och fritidsförbund. Bland de nationella organisationerna finns också andra typer av förbund som ser vinster med att vara medlemmar i Korpen, till exempel PRO och Reumatikerförbundet. Tillsammans har dessa organisationer tusentals medlemsföreningar spridda över hela landet. De stora företagens nationella förbund har ofta en bred verksamhet, ibland bara inriktad på idrott och motionsverksamhet, men ibland också med andra fritidsaktiviteter som erbjuds de anställda. Som medlemmar i Korpen får de tillgång till ett unikt nätverk där de kan utbyta erfarenheter med andra företagsförbund och ibland också samarrangera aktiviteter. De är en viktig del av Korpen. 10

Lokalt korpförbund / valkrets Representantskap Ombud Nationell organisation Lokalt korpförbund / valkrets Korp-förening Om Korpen Organisation Grundidén är att medlemmarna bestämmer. Grunden i en ideell förening är att det är medlemmarna som bestämmer. Medlemmarna bestämmer vilka aktiviteter som ska bedrivas och vilka som ska vara med i föreningens styrelse. För Korpen som helhet har vi något vi kallar representantskap två gånger per år. Då möts representanter från föreningar och nationella organisationer och beslutar om frågor som rör hela Korpen. Varje medlemsförening tillhör ett lokalt korpförbund eller är placerad i en valkrets och/eller är medlem i en nationell organisation. Föreningarna i varje lokalt förbund, valkrets och nationell organisation väljer sina representanter – en man och en kvinna var – som får i uppdrag att föra föreningarnas talan på representantskapet. Det är ett ansvarfullt uppdrag som ofta är mycket roligt och utvecklande. Genom att skicka förslag till ärenden (det som tidigare kallades motioner) till representantskapet har man som förening också en stor möjlighet att göra sin röst hörd. Ett sådant ärende blir alltid besvarat av förbundsstyrelsen under representantskapet och innehåller det ett konkret förslag röstar man också om det. Ytterst är det alltså medlemmarna i Korpens medlemsföreningar som bestämmer i Korpen. I såväl det lilla i den egna föreningen som i det stora för hela förbundet. Det är kärnan i en ideell förening. Reflektionsfråga: Något om hur representant väljs och hur man påverkar detta. Kanske något om att skriva ett ärende? 11

Special-idrottsförbund Om Korpen Idrottens organisation Distrikts-förbunden (DF) Special-idrottsförbund (SF) Idrotts-föreningar (IF) Korpens egna distrikt (SDF) Riksidrotts- Förbundet (RF) SISU Idrottsutbildarna Korpen är ett av över 70 specialidrottsförbund som finns i Riksidrottsförbundet (RF). Genom att vara med i Korpen är en förening också med i RF. Det ger tillgång till en rad stödfunktioner. Distriktsförbunden (DF) erbjuder utbildningar och annan utvecklingshjälp. För vissa typer av projekt kan man också söka projektmedel från sitt distriktsförbund. Korpens egna distrikt, som kallas SDF, kan också hjälpa till med samordning och utbildning för Korpens medlemsföreningar. Även Korpens riksorganisation och lokala korpförbund erbjuder på olika sätt stöd till medlemsföreningarna. Stödet man kan få från idrottens eget studieförbund, SISU Idrottsutbildarna blir tillgängligt för föreningar som är med i RF. Här finns mängder av utbildningar för såväl ledare, anställda och förtroendevalda. Utbud och finansieringsmöjligheter skiljer sig åt i landet. Därför är det bäst att själv eller med hjälp av Korpens föreningsutvecklare ta kontakt med sitt distriktsförbund, lokala korpförbund, SDF och SISU-distrikt för att ta reda på vilken hjälp föreningen kan få. Reflektionsfråga – hur tar vi stöd och hjälp av DF,SDF och ev korpförbund idag? Hur skulle vi kunna bli bättre på det? Vilken hjälp skulle vi behöva för att utvecklas ytterligare? 12

Korpen i siffror 47 838 medlemmar Från verksamheten 2010 23 nationella organisationer med sammanlagt 1 245 796 medlemmar 281 875 personliga medlemmar 306 motionsidrottsföreningar 76 företagsidrottsföreningar 47 838 medlemmar är 25 år eller yngre! Korpen i dag (från verksamheten 2010) Korpen består av 306 motionsidrottsföreningar, 76 företagsidrottsföreningar, och 23 nationella organisationer. I Korpens motionsidrotts- och företagsidrottsföreningar så finns det sammanlagt 281 875 medlemmar. Räknar man dessutom in medlemmarna i de nationella organisationerna som är anslutna till Korpen så blir medlemssiffran 1 527 671 personer! 13

Korpen i siffror 101 218 personer 10 388 211 050 personer 4059 Från verksamheten 2010 Populäraste lagidrotter: Fotboll, Innebandy, Rinkbandy Populäraste gruppträningsaktiviteter: Gymnastik, Vattengympa 10 388 korplag 101 218 personer var med i korplag Ett 20-tal föreningar driver egna anläggningar, ofta kallade sporthus med gym och grupptränings-aktiviteter. Några har också egna sporthallar för lagidrotter m m. 211 050 personer deltog i arrangemang 4059 fotbollslag Det vanligaste sättet att delta i Korpens kontinuerliga verksamhet är att vara med i ett korplag, 101 218 personer var det. Det var 10388 korplag varav 4059 var fotbollslag. Andra stora lagidrotter är Innebandy och Rinkbandy. I Korpens öppna arrangemang, såsom tipspromenader, motionslopp, tomtesmyg mm, deltog 211 050 personer. Gymnastik och Vattengympa är stora gruppträningsaktiviteter med tillsammans 60702 deltagande personer. Ett 20-tal föreningar driver egna anläggningar, ofta kallade sporthus med gym och gruppträningsaktiviteter. Några har också egna sporthallar för lagidrotter m m. 70-talet föreningar har riktade aktiviteter för äldre, seniorverksamhet. I många föreningar därutöver deltar också många äldre i ett utbud för de flesta åldersgrupper. 47838 medlemmar är högst 25 år gamla, varav knappt hälften är 20 år eller yngre. 14

Livskvalitet åt alla genom motion, rekreation och friskvård i gemenskap – alla platsar i Korpen Korpen är stort, ett av de största idrottsförbunden i Sverige. Och vi har en enorm bredd. Det är en styrka att alla platsar i Korpen, att man som medlem kan vara med och påverka, starta nya verksamheter och testa sina idéer. Men bredden kräver också att vi håller ihop, använder den grafiska profilen med färger och loggor, och ibland påminner oss om verksamhetsidén och ändamålsparagrafen. Så att vi är säkra på att vi drar åt samma håll. Då kan vi verkligen dra nytta av att Korpen är en stor och landsomfattande organisation som har något för alla. 15